1700-talet: frihetstiden

Hur var det att leva i Sverige för 300 år sedan? Vad hände i världen under samma tid? Detta ska vi nu ta reda på när vi tar oss an 1700-talet!

Frihetstiden –

 

Syfte: eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att 

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser,

             gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

 Innehåll:

I det här arbetsområdet ska vi arbeta med olika texter som handlar om Sveriges historia under perioden 1700-1792. Vi kommer läsa texter både gemensamt och enskilt, vi ska se på filmer och vi ska diskutera det vi läser om och ser. Arbetsområdet kommer att avslutas med ett prov.

 

Vi kommer arbeta med:

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Stora händelser i Europa och världen under 1700-talet

 

 

Kunskapskrav:

Ha grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter: känna till frihetstiden, Carl von Linne, Celsius, Cajsa Warg.

Kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor: hattar och mössor, kvinnornas roll, skiftesreformen, potatisen,

Kunna tolka och visa spår av historien i vår tid: ge exempel på uppfinningar och upptäckter såsom termometern, tryckfrihetslagen, hänglås

Använda historiska begrepp.

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.