Läsförståelsestrategier

Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi läser.

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Vad vi ska lära oss. Varför just detta?

Du ska arbeta med En läsande klass och en läsgrupp för att lära dig lässtrategier för att du ska bli en bättre läsare och förstå innehållet i det du läser.

Hur ska du lära dig detta?

Vi arbetar med detta genom lärarledda lektioner, filmvisning, gemensamma samtal, läsa högt i grupp för varandra och eget arbete. Du visar vad du lär/lärt dig genom att du aktivt deltar i textsamtal och visar att du förstår de skriftliga arbetsuppgifter (arbetsblad) du arbetar med.

Vad som kommer att bedömas:

 Du ska kunna använda de fem olika läsförståelsestrategierna när du läser olika typer av text:

–        att förutsäga (Spågumman)

–        att ställa frågor (Reportern)

–        att utreda oklarheter (Detektiven eller ordletare)

–        att sammanfatta (Cowboyen eller sammanfattare)

–        att se inre bilder (Konstnären eller illustratör)

När du jobbar i din läsgrupp kommer du att ha en roll, det kan vara ordförande, illustratör, ordletare, sammanfattare eller karaktärsresenär.

Du ska kunna berätta om innehållet i texten muntligt.

Du ska kunna resonera om budskapet i texten och koppla det du läst till egna erfarenheter och åsikter.

Hur du får visa vad du kan:

Du visar vad du lär/lärt dig genom att du aktivt deltar i textsamtal och visar att du förstår de skriftliga arbetsuppgifter (arbetsblad) du arbetar med.

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.