Sopsortering

I projektet hållbar utveckling lyfter vi fram de ekologiska och ekonomiska perspektivet.

Projektinriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett gemensamt område eller fenomen med fokus på utforskande, undersökande och hur vi på olika sätt kommunicerar. Pedagogerna väljer projekt utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier, intressen och behov. Barnens tankar och teorier ska ligga till grund för projektet. Vi är medforskande pedagoger som tillsammans med barnen söker svar på deras frågor. Det är utforskandet i sig som är viktiga och den processen måste få ta tid. Projektet kan genomföras med hela barngruppen eller med en mindre grupp barn, det kan pågå i några veckor eller under flera år.

Gör kopplingar till förskolans läroplan.

 

 

Var är vi?

Barnen visar på stort intresse för att plocka skräp och hålla rent i vår närmiljö. Barnen har pratat ihop sig om att det är en viss Skräp-Lisa som skräpar ner så överallt och de visar sig vara överens om att det är fel att kasta skräp i naturen.

 

Vart ska vi?

Syftet med aktiviteten är att bidra till att barnen blir medvetna om sin egen roll och påverkan i miljön.

Aktivitetens mål är att skapa tillfällen där barnen kan bli medvetna om sin egen påverkan i miljön och ge dem tillfällen att påverka.

Vi diskuterar och frågar oss;

Vad är återvinnig ?

Varför ska vi återvinna?

Vad är källsortering?

Vilket skräp går att återvinna?

 

Hur gör vi?

Vi kommer arbeta med sopsortering i alla tre grupperna, två veckor i taget.

Vi ger oss ut på promenader och plockar skräp under våra utevistelser i närområdet. Skräpet sorteras sedan på förskolan i högar med papper, plast, matrester, glas, och metall innan vi beger oss till miljöstationen. På husväggen sätter upp planscher som visar hur vi ska sortera sopor samt kan skapa tillfällen för spontana diskussioner och reflektioner.

Vi funderar på varför det finns så mycket skräp i naturen? Vad kan vi göra för att få mindre skräp?

En del av samlingarnas innehåll kommer att beröra ämnet för att belysa det för barnen samt ge dem tillfälle att ställa frågor och reflektera.

Hur blev det?

 Barnen startade själva upp projekt där de samarbetade och visade stort intresse för myror och skräpet i vi hittade i naturen. Det startades en följetång med Skräplisa som vi tänker att denna grupp ska arbeta vidare med.

Intresset för diskussioner om skräp och skräpplockning tolkas vara stor och vi lyckades samla ihop flera kassar som på fredag ska levereras till miljöstationen. Vi samtalar om skräp och om vilket material det kan vara, barnen berättade att det kunde vara glas och papper som låg på marken.  Vi satte upp planscher som förtydligade återvinningsprocesser som vi tittade och samtalade kring, det var många tankar och funderingar kring varför skräplisa är så dum som kastar skräp och förstör.  Under projektets gång började även förskolan kompostera och barnen berättade att flera både komposterade och källsorterade hemma. Vi poängterade även att förskolan borde källsortera mer.

Det fortsatta arbetet med att ta hand om naturen och hålla den ren från skräp fortsätter med stort engagemang. SkräpLisa är troligtvis ett troll som bor i skogen. Vi diskuterade vad som hände om vi själva skräpar ner och kom fram till att då blir vi SkräpLisa, så egentligen kan Skräplisa se ut hur som helst. Alla kan bli SkräpLisa.  Vi diskuterade om vad som händer i naturen och med djuren när det blir skräp i den?

Vi hittade en igelkott i naturen som skurit sig på en glasbit som någon slängt på marken. Barnen visade på starka känslor kring hur dumt det är att kasta skräp i naturen. Vi frågar oss vad vi kan göra för att det inte ska hamna skräp på marken. Ta med skräpet hem, inte äta så mycket på fotbollsplanen och ordna fler soptunnor.

 

En dag grävde vi ner lite skräp och äppelskrutt. I vår ska vi följa upp och se om det blivit någon förmultningsprocess.

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,