Världshandel, upplysning, industrialisering och revolutioner - med fokus på 1700-1800-talet

Under kommande veckor kommer vi att arbeta med en period i världshistorien som kallas nya tiden. Perioden brukar dateras till Nya tiden (tidigmodern tid) 1500-1776. Vi kommer att studera hela perioden men vi har fokus på europeiskt 1700-tal för att sedan titta på svenskt 1800-tal och demokratiseringen av Sverige.

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Undervisningen (Konkretisering av läroplan)

Vi påbörjar nu arbetet med att prata om Nya tiden och Vetenskapliga revolutionen, därefter går vi in på Upplysningen, Industriella revolutionen och  de politiska evolutionernas under 1700-talet.  Tidsperioned vi fokuserar på är 1700-1800-talet och är en period som präglas förändringar på alla samhällsplan.  Särskilt i samspelet mellan religion och samhälle. En ny maktordning tar form som i förlängningen kommer att forma även vår tid. 

Större delen av 1700-talet går under beteckningen Upplysningen som innebär att kunskap och nya idéer om mänskliga rättigheter står i centrum för de rika och läskunniga i samhället. Upplysningens idéer sprids till borgarklassen och kraven på förändring leder så småningom till revolution.

Den första revolutionen vi ska arbeta med är den amerikanska som är en nationell frihetsrevolution, dvs att det amerikanska folket gör sig fria från den engelska koloniala överhögheten och utropar sig som en självständig stat.

Den andra revolutionen, den franska, är en politisk revolution där folket kräver politiskt inflytande och mänskliga rättigheter.

Den tredje och sista revolutionen som vi skall läsa om är den industriella revolutionen. Den industriella revolutionen kan jämföras med den s.k. jordbruksrevolutionen som förändrade människans levnadsvillkor i grunden ca 10000 år tidigare. Industriella revolutionen är en ekonomisk och social revolution, dvs människans levnadsförhållande förändras totalt i stora delar av världen. Människan går från jordbruket och landsbygden till industrin och städerna. 

I undervisning kommer du att lära dig om:

• Historiebruk - bildanalys av nationalromantisk konst
• Tidslinjer och utvecklingslinjer
• Vetenskapliga revolutionen och dess konsekvenser
• Upplysningstiden
• Industriella revolutionen och jordbruksrevolutionen
• Franska och amerikanska revolutionen
• Sverige under 1800-talet 
• Framväxten av nya politiska ideologier.

I undervisningen kommer vi att:

• Arbeta med tidslinjer genom att bygga egna
• Historiebruk - bildanalys
• Titta på film
• Föreläsningar
• Arbeta med begrepp och ord
• Använda stödmallar för analys och analysmodellen.
• Arbeta med frågor i boken.

Bedömning

Du kommer visa dina kunskaper/förmågor på följande sätt 

• Uppgifter om de olika epokerna
• Hemprov i klassrummet
• Arbete om en politisk revolution

Följande kommer att bedömas (Vad?)

Se matris!

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.