Antiken - Hellas och Romarriket

Inledning
Ordet antik kan översättas med gammal eller gammaldags. Men det historiska tidsbegreppet antiken betyder för de flesta människor antagligen den äldsta grekiska eller romerska historien.

Förr tänkte många historiker att antikens greker och romare hade ”startat” den europeiska kulturen. Eftersom ordet kultur handlar om människans sätt att leva ansåg många att det var viktigt att skolorna undervisade om kulturarvet från antiken.

Numera har forskare kommit fram till att de flesta kulturer snarare utvecklas genom kulturmöten med andra folk än genom kulturarv. Greker och romare ”startade” alltså inte kulturen i Europa. Deras sätt att leva växte fram genom möten med många andra folk som fanns runt Medelhavet.

Det är därför vi kallar det här blocket för Antikens världar.

I de tre avsnitten: Medelhavsvärldens antika kulturer, Antikens Grekland och Romarriket kan du läsa översikter både om kulturarv och om kulturmöten i dessa världar.

Först kommer vi läsa om avsnittet de första högkulturernas framväxt runt Medelhavet:

Runt Medelhavet växte det fram en lång rad högkulturer, det vill säga välordnade samhällen med stora städer där människor hade olika yrken och där man kunde skriva och läsa. Utvecklingen startade när människor lärde sig att odla jorden i det område som sträcker sig från dagens Egypten till Irak. Särskilt viktiga för jordbruket var de stora floderna som fanns där. Handel men också krig och konflikter ledde till att idéer och kunskaper spreds mellan folken i området.

Mål
Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

-ge exempel på flera olika folkslag som skapade ”högkulturer” (civilisationer) runt Medelhavet under antiken.
-beskriva några likheter och skillnader mellan dessa högkulturer samt ge exempel på hur de påverkade varandra.
-ge någon förklaring till att högkulturer har uppstått och att de har gått under.
-beskriva någon svårighet med att tolka en antik historisk källa.
-förklara och använda följande begrepp: antiken; folk; nomadsamhälle; kultur; högkultur (civilisation); stadsstat; land-rike-stat och imperium.

Sedan läser vi om det antika Grekland (Hellas):

De antika grekerna flyttade ofta. Det började med att de invandrade till det land som senare kallades Grekland. De kom också att bosätta sig över hela medelhavsvärlden. Där kom de i kontakt med de andra antika folken och blev påverkade av dem, liksom de antika grekernas litteratur, filosofi, religion, politik, teater och idrott påverkade andra folk.

Mål
Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

-beskriva hur kulturmöten mellan greker och folk från andra antika kulturer var viktiga för den antika grekiska kulturen.
-ge någon förklaring till att antikens greker var bosatta på många olika ställen runt Medelhavet och Svarta havet.
-beskriva några typiska saker i den antika grekiska kulturen (exempelvis när det gäller religion, litteratur, teater, idrott, filosofi och politik).
-ge någon förklaring till att historiska källor från antiken kan vara svåra att använda för att helt säkert säga något om händelser (som exempelvis perserkrigen) eller ledande personer (som exempelvis Alexander den store).
-ge exempel på att historien om antikens Grekland används på olika sätt i dag samt någon förklaring till att berättelser från den tiden kan tolkas på olika sätt.
-förklara och använda följande begrepp: kulturmöte och kulturarv.

Avslutningsvis läser vi om det tusenåriga riket - Romarriket:

Nästan alla folk i antikens världar blev invånare i romarriket. Den romerska historien handlar om krig, erövringar och slavhandel, men också om tekniska framsteg och stora städer som i flera fall fortfarande finns kvar. Det finns många andra spår från romarriket. Vi använder exempelvis romerska bokstäver och det var romerska kejsare som gjorde kristendomen till en statsreligion.

Mål
Målet med det här avsnittet är att du ska kunna:

-beskriva hur det romerska riket uppstod, blev en världsmakt och slutligen gick under.
-ge flera förklaringar både till att romarriket blev så stort och till att det gick under.
-beskriva hur romarriket styrdes under olika perioder.
-använda någon antik historisk källa för att dra slutsatser om hur det var att leva i romarriket.
-resonera om kulturarv från romarriket i dagens Europa.
-förklara och använda följande begrepp: republik och kejsardöme.

SYFTE

I det här området kommer du att träna på din förmåga att:

- använda dig av viktiga historiska begrepp som Kronologi, Arv, Tidsepoker, Högkultur, Romarriket, Antiken, Hellenism, Demokrati, Filosof etc.

- resonera och jämföra hur människors levnadsvillkor förändras och varför de förändras över tid.

- din förmåga att se samband, göra jämförelser mellan olika tidsperioder och hur du motiverar dina svar.

- se utvecklingslinjer att förstå betydelsen av kulturmöten, uppfinningar, händelser och viktiga gestalter från Antiken.

MÅL

Du ska lära dig om vad som kännetecknar den Antika perioden i det antika Grekland och i Rom.  Om hur rikena kunde växa och bli så stora och varför de föll samman. Vi kommer att diskutera demokratins historia, maktstrukturer i olika stadsstaterna Aten, Sparta och i Romarriket och se på hur det grekiska arvet utvecklas under romarriket. Vi kommer också att titta på hur samhället var uppbyggt under Antiken och vilka likheter och skillnader det fanns mellan livet i Hellas och i Rom. Till sist ska vi titta på vilken betydelse den Antika epoken har haft för vår egen tid. 

Hur vi kommer att arbeta

Vi kommer att ha genomgångar, läsa i läroboken och se på filmer. Du ska få möjlighet att träna på ord och begrepp i samband med genomgångar och diskussioner.

Bedömning:

Sker i form av två prov där du kan visa dina kunskaper om Antiken! Bedömningen utgår sedan från kunskapskraven inom Historia och ämnets syfte.

Planering

Arbetsområde Antiken: v. 45 - 50

Medelhavets första högkulturer 45 - 46

Antikens Grekland: 46 - 48 (Prov)

Antikens Rom: 48 - 51 (Prov)

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.