Alla åldrar
Förskolan Vega, Norrtälje · Senast uppdaterad: 18 februari 2019
Gruppen Stjärnorna består av alla barn födda 2014 på vår avdelning. Gruppen är till stora delar nya för varandra och vi har nu stort fokus på att arbeta med gruppkänslan. Många av barnen har visat ett stort intresse för kojbyggen och vi kan se hur rolleken sammanför barnen som är nya för varandra. Vi har därför funderat över hur vi kan utveckla barnens intresse för kojbyggen och tänker utgå från boken ”Mamma Mu bygger en koja”.
Projektinriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett bestämt innehåll. Vi väljer projekt utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier och intressen. För oss är det viktigt att barnen får känna att deras tankar och teorier tas på allvar och det som de uttrycker är viktigt och intressant. Tillsammans med barnen söker vi svar på deras frågor. Det är utforskandet i sig som är viktiga, inte enbart svaret. Projekten kan därför inte planeras detaljerat utan det handlar snarare om att planera hur vi startar upp och vilka metoder vi använder för att veta hur vi ska gå vidare. Projekten kan genomföras med hela barngrupper eller en mindre grupp barn, de kan pågå i några veckor eller flera år.
I vårt projekt vill vi utgå från barnens intresse för kojbyggen för att genom deras lekvärldar arbeta med gruppkänsla och samarbete. Boken ”Mamma Mu bygger koja” har varit populär hos flera barn och vi har redan sett dem skapa ritningar och försöka bygga koja med utgångspunkt i boken. Vi tänker därför att den boken är ett bra utgångsläge. Vi har också sett intresse för skriftspråket, att utforska olika experiment, att bygga och konstruera samt för motorisk rörelse. Vi vill därför få in alla dessa moment i projektet och utveckla de kunskaper som hör dit. Barnens tankar och görande ska ligga till fokus för hur vi utvecklar projektet vidare.
Vad har vi för syfte? Att skapa en gruppkänsla där alla känner sig delaktiga.
Vilka mål i vår utbildningsplan ligger till grund för projektplaneringen?
- Barns inflytande/demokrati
- Rörelse och motorik
- Bygg och konstruktion
- Matematik
- Språk och kommunikation
- Lek
”Det finns forskning som visar att barn som upplever att de har egna platser också har lättare för att känna sig trygga och tillfreds när de är ensamma. Leken förändras också när barn har miljöer där de kan bygga kojor. Leken blir inte hierarkisk utan mer inriktad på samarbete. Den som kan samtala och komma överens hävdar sig bättre än den som bråkar och slåss.” ur artikel https://forskolan.se/kojbygge-en-del-av-barns-identitet/
Vem ska lära sig? 12 barn i gruppen Stjärnorna. Barnen är 4 år.
Vilka ska delta?
Vilka erfarenheter har deltagarna med sig sedan innan? Många av barnen har nyligen börjat hos oss och kommer med olika erfarenheter, som vi inte vet så mycket om. I inledningen ska vi ta redan på vad barnen vill lära sig mer om samt vad de har för erfarenhet av att bygga kojor.
Hur startar vi upp projektet? Vi väljer ut någon eller några bilder från boken "Mamma Mu bygger koja" för att utgå ifrån. Vi samtalar om figurerna och kojbygge. Barnen får i uppdrag att göra ritningar. Vi startar också med att göra barnintervjuer.
Hur ska lärandet ske?
Hur fångar vi upp intressen som leder oss vidare? Vi dokumenterar barnens arbete och tar med det till vår reflektion, för att där fundera hur vi ska arbeta vidare.
Vilka teorier ligger till grund för de arbetssätt vi har valt?
Vårt projekt präglas av ett sociokulturellt perspektiv och ett konstruktionistiskt synsätt, där vi forskar, söker och skapar kunskap tillsammans. Vi pedagoger intar ett medforskande förhållningssätt och förundras tillsammans med barnen. Det är viktigt att barnen blir delaktiga i utforskandet och får prova sig fram för att befästa sina kunskaper på ett lustfyllt sätt, "Learning by doing" (John Dewey). Vi kan också göra kopplingar till det posthumanistiska perspektivet, där det inte finns några givna svar. Projektet ska få möjlighet att vindla sig fram och vi ska vara öppna för att de kan ta andra vägar än de vi hade planerat, det ska få bli Rhizomatiskt likt ett rotsystem. Genom detta arbetssätt får barn och pedagoger utmana sin kreativitet, utveckla sin förmåga att forska, söka och skapa ny kunskap, uppleva meningsfullhet och samband i omvärlden. Den nya kunskapen läggs ihop med den gamla och bildar kopplingar likt ett spindelnät i hjärnan (Hattie).
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dessa frågor är ett stöd till arbetslagets återkommande reflektion. Anteckna era reflektioner utifrån nedanstående rubriker, i ett lärloggsinlägg som tillhör aktuell grupp. Inlägget delar ni sedan enbart till pedagogerna och inte till barn och vårdnadshavare Tagga lärloggs-inlägget utifrån vilka kopplingar som finns till era mål, så att ni lättare kan gå tillbaka och följa arbetet vid senare utvärdering. Använd era dokumentationer som underlag. Reflektionen ligger sedan till grund för kommande planering.
Vad har vi gjort?
Vad har vi sett?
Hur gick det?
Varför blev det så?
Hur reagerade barnen på det ni gjorde?
Vad fångade barnen?
Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning?
Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften?
Vilka strategier använde barnen?
Vilka barn var delaktiga?
Vilka reflektioner gjorde barnen?
Vad är det barnen försöker förstå?
Vad verkar de vilja undersöka?
Vad vill du som pedagog att barnen ska förstå?
Arbetar vi mot de mål som är uppsatta?
Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?
Vad och hur ska vi utmana?
Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen?
Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?
Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen?
Vilka fakta behöver pedagogen söka för att komma vidare?
Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga?
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter