Månadens grönsak

Månadens grönsak innebär att en viss grönsak (eller frukt) fokuseras både av kockarna och pedagogerna. Den aktuella grönsaken förekommer såväl tillagad som rå i olika former vid måltiderna samtidigt som den används som lärandeobjekt i undervisningen.

Kartläggning av barnens intressen

Barn är nyfikna och vill upptäcka och lära. Mat väcker intresse och är något som även de yngsta i förskolan kan relatera till. Genom att på ett lustfyllt sätt utforska grönsaker med alla sinnen, och med olika utgångspunkter, ökar sannolikt intresset för grönsaken. Om barn görs delaktiga och får möta grönsaken i olika konstellationer, på sina villkor, blir grönsaker något spännande och lustfyllt att arbeta med och att lära mer om. 

Mål

Egenformulerat mål 

- Ökat intresse för grönsaker

- Med hjälp av grönsaker nå ökad måluppfyllelse för andra läroplansmål ex matematik, teknik, skapande, språk och naturkunskap

Läroplansmål 

Förskolan ska sträva efter att varje barn

- utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära

- utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer

- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld

- utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

Folkhälsomål

- Förskolan kan medverka till att lägga grunden till en god och jämlik hälsa för invånarna i kommunen

Miljömål

- Förskolan kan medverka till att lägga grunden till lärande om hållbara måltider

 

Insatser för att nå målet

Med hjälp av måltidspedagogik lära om och med grönsaker i säsong såväl vid måltiderna som vid andra aktiviteter. Arbetet med grönsakerna sker på ett lustfullt och tillåtande sätt. Var och en har rätt att avstå om man inte vill prova. Glädje och nyfikenhet är drivkraften.

Exempel på aktiviteter

Sapere-övningar

Grönsakskonst

Baka och laga mat

Ta reda på mer om grönsaken med hjälp av digitala verktyg

Skriv om grönsaken

Sagor och sånger om grönsaken.

Mat(ematik) och grönsaker

Teknik i samband med grönsaksberedning ex rivjärn, skalare mm

Naturvetenskapliga experiment med grönsaker ex, flyta/sjunka

Odla och följa processen

Diskussioner och reflektioner med barnen kring "Från jord till bord"

Leka affär, restaurang och andra matrelaterade lekar i den fria leken. Tillför inspirerande material. Stötta och utmana grönsaksfokus.

Organiserade språk- eller rörelselekar t ex "På min smörgås vill jag ha" eller "Fruktsallad" 

Bara fantasin sätter gränser kring hur mat och måltider kan involveras i undervisningen.

Hur målet ska utvärderas

Arbetet med månadens grönsak utvärderas kontinuerligt på den enskilda förskolan/avdelningen men också övergripande i referensgruppen för måltidspedagogik.

Teoretisk bakgrund

Sepp (2015) har forskat om förskolebarns matvanor och framhåller vikten av en lekfull inställning till mat och måltider i förskolan. Goda matvanor grundläggs tidigt i livet, och om barnen redan i förskoleåldern lär sig att äta varierat, är chanserna stora att det håller i sig genom livet, menar Sepp. Förskolan har ett gemensamt ansvar med hemmen när det gäller barns matvanor eftersom många barn äter flertalet av sina måltider i förskolan. 

Johansson & Pramling Samuelsson (2001) har studerat omsorgssituationerna på förskolan utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De har särskilt fokuserat måltiden, och menar att den är intressant då den på ett unikt sätt förenar omsorg och lärande. Samtal och annan interaktion kring bordet kan bidra till barns lärande ur flera olika aspekter, menar forskarna (Sjödén, 1996; Johansson & Pramling Samuelsson, 2001; Sepp, 2015). Vidare framhåller de att måltiden ger förutsättningar för ömsesidigt och bekräftande samspel där barnen tillåts prova sig fram och att själva fatta beslut och att avgöra om de är hungriga.

Forskarna Benn & Hjälmeskog (2015) och Sepp (2017) nämner Saperemetoden som ett bra sätt att arbeta medmåltidspedagogik. Den innebär att barnen lär sig utforska och beskriva maten med hjälp av alla sina sinnen. Saperemetoden kan därför vara ett verktyg i arbetet med att stötta och utmana barn att göra hälsosamma matval.

Sjödén (1996) menar att det primära vid måltiden är att ha det trevligt tillsammans, och att det sekundära är att barnen äter. Stämningen vid matbordet har således stor betydelse för barnens inställning till maten som serveras. Sjödén, liksom Benn och Hjälmeskog, belyser även olika tankar kring begreppen aptit och neofobi. Varje barn har rätt till sin egen smak och det är ingen idé att truga eller tjata på barnet. Det tar tid för smaklökarna att vänja sig, så lek fram ett intresse, råder forskarna ovan. Benn & Hjälmeskog menar att barn ofta är öppna för nya smaker under de första två levnadsåren men att de i 2-5 års ålder tenderar att vara mer kräsna. Att erbjuda varierad kost i en lustfylld och tillåtande miljö, i en verksamhet som fokuserar på mat även under andra tider än just under måltiden, verkar vara huvudbudskapet från forskarna som vi här lyft fram. 

Sepp (2017) menar att måltidspedagogik är ett roligt och enkelt sätt arbeta med lärande om och med mat. Om barnen får upptäcka nya livsmedel i ett positivt sammanhang väcks nyfikenheten till liv. Detta gör att intresse och kunskap ökar, vilket också bidrar till minskad skepsism, enligt Sepp. 

Livsmedelsverket (2016) lyfter bland annat fram trivsel- och lärandeaspekten som viktiga pusselbitar i arbetet med mat och måltider i förskolan. 

Referenser

Benn, J. & Hjälmeskog, K. (2015). Barn, mat och måltider. Gleerup. Malmö.

Johansson, E. & Pramling-Samuelsson, I. (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken. Exemplet måltiden. pedagogisk forskning i Sverige. 2001:6(2):81-101. 

Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket.

Sepp, H. (2015). Måltidskunskap i förskolan. Stockholm: Gothia fortbildning AB..

Sepp, H. (2017). Måltidspedagogik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Sjödén, P-O. (1996). Trevligt tillsammans kring bra mat. Barn & Matlust. Svenska kommunförbundet.

Dokumentation

Dokumentation sker med hjälp av lärloggar i  Unikum. 

Samverkan med vårdnadshavare

Vårdnadshavare görs delaktiga genom lärloggar i Unikum.