Förskoleområde 6 systematiska kvalitetsarbete

Pedagogiska bokslutet skrivs i slutet av vårterminen och analysen av det arbetet ligger till grund för kommande läsårs SKA.

Steg 1-3 görs under augusti/september för att sedan följas upp löpande under året .

Steg 4, pedagogiska bokslutet, görs i slutet av terminen.

Kartlägg var befinner ni er nu

Vi kan se ett behov av att arbeta i mindre sammanhang och vi kommer i en verksamhetsförändring att dela upp två avdelningar till tre genom fasta uppdelningar. Vi börjar med att ha våra grupper tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan ca kl.9-14.

Vi kan se ett behov av att arbeta i mindre sammanhang och vi kommer i en verksamhetsförändring att dela upp två avdelningar till tre genom fasta uppdelningar. Vi börjar med att ha våra grupper tisdagar, onsdagar och torsdagar mellan ca kl.9-14.

Personalorganisation

Vi skapar nya arbetslag med en förskollärare och en barnskötare i varje för att på det sättet kunna arbeta i mindre grupper.

Lärmiljö

Eftersom vi nu delar upp oss i fler barngrupper behöver vi ta tillvara på de rum vi har i de nya paviljongerna. Vi väljer att göra om ett av personalutrymmena till ett grupprum till Fjärilsgruppen. Lärmiljöerna utformas efter barngruppens behov och intresse. Lärmiljöerna ska utmana barnen så att utveckling sker. Barnen är med i utformandet av lärmiljöerna i möjligaste mån så att deras intressen och önskemål blir uttalade och bemötta.

Kärnverksamhet

Utifrån Lpfö98 rev 2016 arbetar vi på följande sätt när det gäller barnsyn, kunskapssyn, organisation och lärmiljö inom nedanstående områden. Vår vision styrs av ledorden Jag kan, jag vill, jag får.

Vi arbetar mycket med att barnen skall vara trygga i sig själva och stolta över vilka dem är. Vi arbetar aktivt med att skapa en miljö där barnen uppmanas att hjälpa, visa hänsyn och respekterar varandra. För att skapa denna miljö så är det viktigt att vi är närvarande pedagoger och att vi ser varandras olikheter som en styrka och tillgång. Vi samtalar också med barnen om olika etiska dilemman och tränar på att ta någon annans perspektiv. Genom ständiga diskussioner arbetar vi pedagoger aktivt med vår gemensamma barnsyn.

Vi arbetar med det lustfyllda lärandet där barnens frågor och funderingar, intressen och lekar blir utgångspunkt för vår undervisning. Barn lär sig när de är nyfikna och vill utforska mer utifrån det som de själva uppmärksammar eller blir uppmärksammade på, då vi kan se ett behov i barngrupp och baserar en undervisning runt ett specifikt lärområde. Vi arbetar med att göra dem medvetna om att de har förmågan att lära sig och samtalar om vad vi gör, hur vi gör och varför, allt för att stärka deras självkänsla och tron på sig själv som en lärande individ. För att skapa denna miljö använder vi oss av olika arbetsmetoder, såsom att dela in i lekande lärgrupper för att främja lek och lärande, lyssna in önskemål, vara stöttande i lek, för att kunna inspirera vidare till ny kunskap. Att hantera konflikter, förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler är en del av det vardagliga arbetet på förskolan. Vår lärmiljö förändras via observationer och samtal med barnen samt utifrån barngruppens behov och intresse. Genom att använda oss av tydliggörande pedagogik gör vi vardagen begriplig och hanterbar för barnen, på så sätt kan vi arbeta med att göra verksamheten meningsfull.

Vi arbetar med att utmana dem i språkliga sammanhang, genom samtal, sång, sagor, och att använda nya ord. Vi utforskar och utmanar barnen att uppleva olika språk och kulturella likheter och olikheter. Vi utmanar dem matematiskt, genom färg, form, begrepp, räkna och att ställa dem inför problemlösning. Vi utmanar deras skapande förmåga med olika skapande tekniker samt att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter genom olika uttrycksformer såsom drama och rytmik. I vardagen på förskolan möter vi olika naturvetenskapliga fenomen i utevistelse. Barnens frågor inspirerar till diskussioner om väder, vår närmiljö, kemiska processer och fysikaliska fenomen. Vi skapar förutsättningar för barnen utveckla förståelse för hur enkel teknik fungerar, allt från att konstruera till att öppna en ketchupflaska.

Genom att låta barnen ta ansvar över sina handlingar, aktiviteter och lekar visar vi att vi tror på barnens förmåga och att de sitter inne med kunskap om hur man kan hantera olika typer av problem. De vuxnas lösningar har inte alltid företräde. Vi uppmanar och uppmuntrar barnen att tänka vidare eller ta hjälp av en kompis för att hitta lösningar på problemen som uppstår och söka hjälp av vuxen när de uttömt alla idéer och förslag. Barnens tankar och åsikter är viktiga för oss och i samtal ställer vi reflekterande frågor med ett genuint intresse, svaren visar hur vi kan följa upp och leder oss vidare i arbetet tillsammans med barnen. Ibland tycker vi olika och får använda oss av olika demokratiska system för att komma överens

När vi benämner och sätter ord på det vi ser intresserar dem i sin lek och i sina samtal med varandra kan vi hjälpa dem att konkretisera deras intresse och val i vår miljö och i våra planerade aktiviteter. Därav ställer vi ofta frågor om vad de saknar i vår lärmiljö och hur vi kan åstadkomma den förändringen tillsammans.

Våra måltider serveras som buffé, där barnen själva går och tar sin mat från buffébord. Vi ser att barnens självkänsla och självförtroende växer när de får lyckas och kAllt sker efter ålder och förututsättningar.

Tema/projekt

Vi arbetar med begreppet gemenskap. Vad krävs för att människor ska kunna trivas och ha det bra tillsammans? Detta genomsyrar hela vår vardag på förskolan. Som arbetsredskap använder vi oss av karaktärerna i sagan " Petter och hans fyra getter"

1, Bygg och Konstruktion

Barnen har visat stort intresse för konstruktion i samband med att vi byggt upp miljön kring "Petter och hans fyra getter". Detta har gjort att intresset för bygg och konstruktion blivit extra intressant.

2, Språk

I Antilopgruppen finns det flera olika nationaliteter och språk. Intresset är stort för språkens olikheter och vårt fokus kommer att vara kommunikation både i tal och skrift. Vi delger varandra våra språkkunskaper och läser böcker ( svenska) och diskuterar olika händelser och dilemman som dyker upp i berättelserna.

3, Matematik

1-5

1-10

Likheter- olikheter

4, Naturvetenskap/ Teknik

Detta ämne fokuserar vi på i utemiljön i samband med Antilopgruppens utedag. Skogen, lekplatsen mm.

2, Beskriv; hur ska ni arbeta för att uppnå en god kvalitet och se resultat i arbetet.

Vår vision och kärnverksamhet är vår grund.

jag kan

jag vill

jag får

detta är våra ledord som vi arbetar efter. Vi vill ge barnen barnen trygghet att våga vara självständiga och tro på sig själva.

Genom att diskutera, dela med sig av erfarenheter och kunskap i arbetslaget och i område 6 kommer vi att nå goda resultat.

Ta del av artiklar och ny forskning gör att vi utvecklas och reflekterar kring olika områden.

Utvärdera och analysera vårt både vårt (pedagogernas) och barnens utveckling och arbete.

3. Formulera tydliga mål och förväntade effekter för de processe

Verksamhetsförändringen:

I våra smågrupper kommer vi närmare varandra och vi har inte lika många relationer under större delen av dagen. Detta gör att det blir mer lätthanterligt att följa upp det enskilda barnets lärande och dess samvaro med kamraterna.

Öka kvaliteten:

Systematiskt kvalitetsarbete då vi i arbetslaget sätter mål, utvärderar och analyserar.Involvera barnen och sätta ord på dess lärande. Gemensamt med barnen göra lärloggsinlägg påUnikum.

Se det enskilda barnet i gruppen:

I den lilla gruppen kommer pedagogen närmare det enskilda barnet och kan stötta där behov finns.

Få en likvärdig kvalitet i vårt verksamhetsområde 6:

Gemensamma möten med kollegor i Nols område. Apt, teammöten, barnskötar och

förskollärmöten, gemensamma "skolbarns"träffar,

Bygg och konstruktionsmål:

Skapa en känsla för hållbarhet/hållfasthet. Genom att använda olika material och tekniker skapa förståelse.

Språkmål :

Skapa ett intresse för olikheter och nyanser i språket. Se samband mellan språk, skrift och symboler

Matematikmål :

Beroende vilket behov det enskilda barnet har fokuserar vi på 1-5 och 1-10 Likheter och olikheter vad gäller färg och form

Naturvetenskapsmål/teknikmål:

Vi utgår från det intresse som skapas under vår utedag.

Vad är det som styr de olika naturfenomenen?Vad är det som krävs för att det ska bli jämvikt när vi gungar på gungbrädan ?etc. Här utgår vi från barnens nyfikenhet på de fenomen som uppstår.

Mål och förväntade effekter bör vara formulerade på ett sätt som gör att det går att följa upp vad som är uppnått och när, såväl i utvecklingsarbetet som i förhållande till de nationella målen. Det kan till exempel handla om att ställa frågan ”Vad vill vi ska hända” och sedan följa upp om det hände, troliga orsaker till att det hände eller inte.
Säkerställ att att det finns en kärnverksamhetsplanering för varje avdelning och att projektplaneringar/levande verksamhetsplan görs i unikum ( en bra dokumentation gör det lätt att utvärdera i slutet av läsåret )
Bilaga 1 Levande verksamhetsplan
Bilaga 2, stöd frågor

Pedagogiskt bokslut

Avdelning___Antilopen___________________________

Läsår______2018-2019____________________________

Gr-enkät

Analysera kort Gr-enkätens resultat- hur arbetar vi vidare ?

Beskrivning av årets arbete med utgångspunkt från läroplanen

Vilka processer har vi satt igång? Motivera varför dessa valdes med utgångspunkt i barngruppens behov samt läroplanens mål.

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK.

Skugga

I samband med vår promenad till skogen upptäckte barngruppen sina egna skuggor. Frågor uppstod.

Hur skapas skuggor?

Vad är det som gör att skuggan blir som den blir?

Följer skuggan våra egna rörelser.?

När vi kom hem fortsatte våra diskussioner och vi gjorde experiment med hjälp av projektor, lampa ochfigurer som vi belyste från olika håll.

Bygg och konstruktion:

Till följd av att vi byggde upp Petter och hans fyra getter' miljö blev det ringar på vattnet. Intresset för konstruktion och hållbarhet skapades. Både med material inomhus och utomhus( främst under våra skogsutflykter). Inomhus har det byggds med duplo, lego, klossar och " pysselmaterial" Att få lov att blanda olika material har gjort lekarna och projekten kreativa,

I skogen har vi använt oss av det material som finns att tillgå där. Pinnar, stenar, växter etc. Barnen har av eget intresse och inspiration byggt upp tex . eldplatser där de lekt. Vi har diskuterat användandet av dessa och har vidareutvecklat dessa då vi gått till samma ställe under våren.

SPRÅK:

Synliggörande av de olika språk som finns och används i Antilopgruppen. Arabiska,somaliska, (thai), franska, tecken. Vi har även talat om tonläge,volym och nyanser i språket. Samband mellan tal och skrift.

MATEMATIK:

Synliggör matematiken i vår vardag. Arbetar i smågrupper och fokuserar på det barnen har behov av.

RESULTAT

Vad menar vi att vi kan se för resultat i barngruppen som följd av de processer vi drivit? Fokusera på vad som gjort skillnad i ert arbete (inte så mycket på vad ni gjort).

Visar vår barngrupp några kännetecken på att de utvecklat sig när det gäller läroplanens mål? Om ja , i så fall vilka?

Hur vet vi det ? Beskriv

Analys av årets arbete:

Vi har haft våra skogsutflykter och "Petter och hans fyra getter" som utgångspunnkt i hela vår verksamhet och undervisning på antilopen. Att låta Petter vägleda oss genom våra NTA, Bygg/kostruktion, Matematik, språk och kompistema har varit framgågsrikt. Flera barn har identifierat sig med Petter och de andra karaktärerna i sagan och många olika dilemman har dykt upp som vi diskuterat. Vi har också sett att att en del barn använt figurernas karaktärsdrag i sin samvaro med kamrater.i tex konflikter.

Vi har de flesta gångerna gått till samma plats i skogen då vi haft våra utedagar. Vi har kunnat följa årstiderna och många frågeställningar har uppstått. Vi har sett att det givit barnen en trygghet att besöka samma plats. Igenkännande. Lekarna och utforskandet av området har vidarutvecklats.

Vi har fångat upp barnens intresse och upptäckter under våra utevistelser och fortsatt utforskandet på förskolan ser vi att det givit goda resultat och barnen har och utvecklat sitt lärande. De har utmanat sig själva och forskat vidare.

Slutsats

Att använda oss av PETTER som arbetsredskap har detta läsår har varit tillfredställande för både barn och pedagoger.

Stödfrågor till systematiska kvalitetsarbetet

Lilla hjulet:

1. Hur blev det? Var är vi? Snabb reflektion (uppföljning och analys)

Vad visade barnen intresse för? Vilka frågor hörde vi? Vad fångade dem?
Vad hände? Vad och hur gjorde barnen? Hände något oväntat?
Hur påverkade platsen, materialet, gruppen?
Reflektioner vad var bra? Vad gjorde skillnad för barnen? Hur var vi ett stöd för utveckling och lärande, förmågor och kompetenser? Vilka var våra framgångsrika metoder och förhållningssätt? Kunde vi tänkt annorlunda?

2. Vart ska vi (Mål)

Hur går vi vidare utifrån det vi sett, hört? (mål) Vad vill vi följa upp utifrån, intressen, åsikter
Vilka utmaningar vill vi skapa?
Vilken möjlighet till utveckling och lärande vill vi erbjuda och skapa förutsättningar för?
Vika mål vill vi arbeta mot?

3. Hur gör vi? (didaktiska val)

Hur gör vi konkret? (grupp, material, miljö, digitala verktyg etc.)
Vem ansvarar för vad?
Vad dokumenterar vi? Vilka förväntningar har vi?
Hur dokumenterar vi?

Antiopernas Systematiska kvalitetsarbete

Matriser i planeringen

Uppgifter