Väderleken

vi vill hitta bäst prognoser,-Vem eller vilka är det som gör den bästa prognosen.

På fredagsmorgonen tar vi upp olika prognosinstituts "gissningar" över hur helgens väder skall bli i Göteborgsområdet. Vi får titta på väderaspekter på en mängd olika plan, men för att vi skall kunna kvantifiera prognoserna har vi valt ett par parametrar. Detta är lite trubbigt, men det belyser ett stort problem när man skall kvantifiera. Vad är det som gör en rättvisande prognos. Vi har valt att kvantifiera vädret på en specifik tidpunkt. (fre kl 14 00, Lör 12 00 , Sön 12 00) . De prognoserna som vi jämför är : SMHI , YR , DMI ,

Met office , Foreca. Det är således de nordiska väderinstituten plus det Engelska. De olika instituten har valt att presentera sina prognoser på olika sätt varför vi måste tolka deras prognoser på olika vis . Exempelvis så är DMIs prognoser baserade på olika grafer medan andra har siffror och symboler för varje tidpunkt. Det har visat sej svårt att dels tolka olika symboler och vad de företräder, samtidigt som det kan var besvärligt att generalisera vädertyp , som tex halvklart. Halvklart , ja men i vilken grad. Och hur precisa skall vi vara när det gäller tidpunkt. Det är understundom mycket svårt att ställa prognos ,samtidigt är det svårt att uttolka vädersituationen. Vi har även valt att ta in parametrar som faktiskt är lätt uttolkbara och kvantifierbara. som tex temperatur. Här är svårigheten att ingen av oss kollar temperaturen vid viss tidpunkt. -så även här blir det med  ett trubbigt verktyg. Alla svårigheter till trots, så får vi en ungefär bild över hur helgen skall gestalta sig. Denna förvisning gör att vi har en grund att stå på när vi planerar vår individuella helg.Vi gör våran helgplanering efter väderförutsättning: ex är det tveksamt att planera in en bad-och-soldag vid ett tillfälle då alla instituten gjort en prognos som varnar för regn och åska. 

 På måndag samlas vi för att rätta de olika prognosinstituten. Vädret ger oss ett stöd till att komma ihåg vad vi gjort under helgen. Var vädret som utlovat , kunde vi företa det vi planerat osv. Vi diskuterar vad respektive elev företagit sij under helgen. det är dock frivilligt att redovisa vad de företagit sig , ibland vill de samtala om någon annan företeelse ex kan vara något helt annnat, -Vad är ränta ?. -Ja då diskuterar vi det i stället. Vi försöker dock alltid lyfta ett samtalsområde som sätter respektive elev i centrum. Det är och ett forum där varje elev blir sedd, samtidigt som det blir en  viktig övning att samtala och redovisa inför grupp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• 1) Förmåga att kommunicera om frågor som rör hälsa, natur och miljö.
• 2) Förmåga att lösa matematiska och tekniska problem i vardagen.
• 3) Förmåga att genomföra undersökningar med naturvetenskaplig anknytning.

Centralt innehåll

• Olika typer av väder, väderprognoser och hur man själv kan mäta väder.
• Tidsuppfattning, till exempel begreppen dåtid, nutid och framtid. Tidsintervall, till exempel raster i minuter, sommarlovets längd i veckor och antal månader på året.
• Tabeller och diagram och hur de kan utläsas och tolkas.
• Problemlösning av praktisk karaktär inom ämnesområdet, till exempel mätningar, jämförelser och uppskattningar.
• Olika slags berättelser om naturvetenskapliga fenomen.

Kriterier

• Eleven deltar i att lösa enkla matematiska problem i vardagen. Dessutom deltar eleven i att använda vardagsteknik.
• Eleven genomför fältstudier i närmiljön och andra enkla undersökningar av omvärlden. Eleven orienterar sig också i närmiljön med hjälp av olika strategier. Utifrån vardagsaktiviteter mäter och planerar eleven tid.