Revolutionernas tidevarv

I ämnesområdet "revolutionernas tidevarv" behandlar vi övergången från den "gamla" tiden till den "nya" tiden. Upplysningstidens filosofer med frihetliga ideal spelar en central roll i berättelserna kring den amerikanska och franska revolutionen. I avsnitt kring den industriella revolutionen behandlar vi kanske den mest omvälvande förändringen i mänsklighetens historia, när bondesamhället blir ett urbaniserat industrisamhälle. I drömmen om ett Europa i fred lär vi oss om hur furstar och diplomater försöker att återskapa och bygga upp det “gamla” samhället och samhällsordningen igen i början av 1800-talet men misslyckas. Här påbörjar också berättelsen om hur Sverige blir ett industriland och hur det fattiga bondelandet Sverige blev ett av världens rikaste länder.

Pedagogisk planering i Historia: vårterminen 2019

Revolutionernas tidevarv: Den nya tiden!

- Amerikanska, franska och industriella revolutionen, drömmen om fred i Europa samt hur Sverige industrialiserades

Innehåll

 

Den amerikanska revolutionen är det första av de tre revolutionerna som vi ska läsa om. Den amerikanska revolutionen bildar en brygga både bakåt och framåt. Flera av de män som författade självständighetsdeklarationen och konstitutionen hade inspirerats av upplysningstidens filosofer. Samtidigt kom den amerikanska revolutionen i sin tur att påverka de idéer som bidrog till den franska revolutionen. Den amerikanska revolutionen bevisade att upplysningstidens teorier om en stat utan kung, adel och statskyrka kunde omsättas i praktiken.

 

Man talar kanske lite väl ofta om avgörande händelser i historia, men franska revolutionen var verkligen en sådan. I europeisk historia utgör revolutionen brytningen mellan den gamla och den nya tiden. Det Europa vars kartor återigen ritades om 1815 var ett annat än det där den franska revolutionen inleddes 1789. Den amerikanska revolutionen blev för franska tänkare ett bevis på att upplysningstidens tankar om republik och maktdelning kunde förverkligas. Längre fram i boken utgör avsnittet om Drömmen om ett Europa i fred den direkta fortsättningen på den franska revolutionen.

 

Den industriella revolutionen är det tredje och sista avsnittet i avdelningen om revolutioner. Den utveckling som skildras här är kanske inte lika spännande och dramatisk som i de två föregående revolutionerna, men beskriver ändå den största förändringen i människans historia sedan hon blev bofast jordbrukare. Kronologiskt (tidsmässigt) hänger detta avsnitt framåt i boken som handlar om hur Sverige blir industriland, dvs. fortsättningen på den industriella revolutionen.

 

Avsnittet om drömmen om ett Europa i fred tar vid där franska revolutionen slutade där stora delar av det gamla samhället revs ned, först i Frankrike och därefter under Napoleonkrigen, då absoluta monarkier i Europa störtades och gränser förändrades. Drömmen om ett Europa i fred börjar där furstar och diplomater försöker att återskapa och bygga upp det “gamla” samhället och samhällsordningen. Men det visar sig omöjligt, ett nytt Europa växer fram – förändrat för alltid.

 

Den industriella revolutionen lade grunden till det samhälle där vi lever i dag. Sverige blir industriland påbörjar berättelsen om hur det fattiga bondelandet Sverige blev ett av världens rikaste länder. Detta är fortsättningen på Den industriella revolutionen och visar att det finns både likheter och skillnader med utvecklingen i Storbritannien. Här studerar vi också den stora svenska utvandringen till USA och Nordamerika och dess orsaker.

 

Veckoplanering - beting

 

	Så här mycket ska vi hinna med varje vecka
Vecka
12	Amerikanska revolutionen s.194-199, (instuderingsfrågor s.199, 204-205) - skriftligt läxförhör
13	Amerikanska revolutionen och upplysningen s.200-205, 190-191 (instuderingsfrågor s.203, 191, 204-205) - skriftligt läxförhör
14	Franska revolutionen s.206-215, (instuderingsfrågor s.209, 215, 220-221)        - skriftligt läxförhör
15	Franska revolutionen s.216-219, (instuderingsfrågor s.217, 219, 220-221)        - Skriftligt läxförhör och prov fredagen den 12 april
16	Påsklov
17	Den industriella revolutionen s.222-227, (instuderingsfrågorna s.225, 227, 238-239) - skriftligt läxförhör
18	Den industriella revolutionen s.228- 237 (instuderingsfrågorna s.233, 237, 238-239) - skriftligt läxförhör
19	Drömmen om ett Europa i fred s.241-248 (instuderingsfrågorna s.243, 247, 248, 254-255) - skriftligt läxförhör
20	Drömmen om ett Europa i fred s.249-253 (instuderingsfrågorna s.250, 253, 254-255) - skriftligt läxförhör. Hemprovinlämning, fredagen den 17 maj
21	PRAO
22	Sverige blir industriland s.257-263, (instuderingsfrågorna s.259, 261, 263,.264-265 - skriftligt läxförhör

 

Arbetssätt

Lärarledda genomgångar

Filmer

Övningar (femgrupperna)

Eget arbete (beting)

Grupparbete

 

Bedömningar

Skriftliga läxförhör

Muntliga redovisningar

Övningar

Skriftliga prov

Löpande formativ bedömning under arbetets gång

 

Centralt innehåll

Amerikanska revolutionen

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier Hela kapitlet

Hur historia används och historiska begrepp

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter

Franska revolutionen

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700 – 1900

Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier

Hur historia används och historiska begrepp: Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter Napoleon erövrar Europa

Industriella revolutionen

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.

Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Arbetarna organiserar sig.

Hur historia används och historiska begrepp

Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang

Drömmen om ett Europa i fred

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950:

Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

Hur historia används och historiska begrepp

Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Sverige ett industriland

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900.

Industrialiseringen i Europa och Sverige.

Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen.

Migration inom och mellan länder.

Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar. övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp: Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

 

Kunskapskrav

K1. Eleven har kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.

K2. Eleven visar det genom att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­mord.

K3. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.

K4. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då samband mellan olika tidsperioder.

K5. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

K6. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.

K7. Eleven kan föra underbyggda resonemang om hur historia kan användas och hur historia har använts i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.

K8.I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.