Efterkrigstiden

Kalla kriget är en period mellan 1945 och 1991 då det rådde stora motsättningar mellan västvärldens stormakt USA och Sovjetunionen, som höll ett hårt grepp om Östeuropa. Under denna period uppstod många konflikter över hela världen. Många av dessa konflikter kan förklara varför världen ser ut som den gör idag.

 

Planering: Efterkrigstiden Vecka 14-16 Läromedel: Lärohäfte ” Efterkrigstiden” Vad är grejen med kalla kriget? Filmer från SLI
Syfte:	Varför ska vi arbeta med detta arbetsområde? Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Syfte använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer, Syfte reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används. Syfte kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap
Förmågor att träna:	Vilka förmågor vi kommer att träna på: Analysförmåga, kunna orsaker till och konsekvenser av efterskrigstiden, Kunna se olika samband mellan olika konflikter under åren mitten av 1900-talet och framåt. Begreppsförmåga, titta på begreppslistan, lär dig dem och använd dig av dem när du resonerar Kommunikativ förmåga,Förmågan att redovisa dina kunskaper om en händelse under mitten av 1900-talet och framåt. Förmåga att hantera information, söka, samla, strukturera och kritiskt granska information. Var källkritisk- Vem har tagit bilden? Hur har den använts? Hur skulle den kunna användas?
När vi är klara ska du kunna:	Jag kommer att bedöma din förmåga att: Faktakunskaper om Efterkrigstiden (Kalla kriget, Koreakriget, Kubakrisen, Vietnamkriget, EU/FN) Redogöra orsaker till och konsekvenser av olika händelser   Redogöra samband mellan olika tidsperioder Använda ämnesspecifika begrepp, Kommunism, Fascism, Kapprustningen, kärnvapen, terrorbalans, diktatur osv. Använda dig av olika historiska källor och föra ett resonemang kring källornas trovärdighet och relevans.
Det här ska vi göra:	Vad kommer vi att göra framöver?: Vi kommer under två veckor att titta på filmer om kalla kriget, arbeta med ämnesspecifika begrepp och fördjupa våra kunskaper inom Koreakriget,Vietnamkriget,  Kubakrisen, Nord/Sydkorea, Detaljplanering: Veckor: Måndag Tisdag Torsdag Vecka 14 Introduktion: Efterkrigstiden Besvarar frågorna Var? När? Hur? Varför? Vi arbetar med begrepp Prov- Demografi Jessica är på studiebesök med klass 8C Ni läser häftet”Eterkrigstiden och påbörjar gruppuppgiften: Efterkrigstiden Vecka 15 Ni arbetar med gruppuppgiften: Efterkrigstiden Muntliga redovisningar: Efterkrigstiden NP i EN                                                                       Påsklov vecka 16
Så här får du visa att du har lärt dig:	Ni kommer kunna visa era kunskaper genom, aktivt deltagande samt ett grupparbete som ska redovisas i helklass.
Kunskapskrav:	Se kunskapskraven i Unikum
Viktiga begrepp:	Kalla kriget Diktatur Demokrati Kol och stålunionen Kärnvapen Soldariet FN Veto Säkerhetsråd Terrorbalans Järnridån Berlinblockaden Luftbro NATO Marshallhjälpen Warszawapakten Dominoteori Stjärnornas krig Glasnost perestrojka

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.