Stormaktstiden - åk 5

Vi ska nu arbeta med temat "Stormaktstiden" i historia.

Mycket av det som har hänt i historien har påverkat hur det samhälle vi lever i idag ser ut.

Vi ska under detta arbetsområde lära känna olika personer och händelser som bidrog till att Sverige blev en stormakt.

Vidare ska vi förstå hur Sverige kunde bli en stormakt, hur människorna på den tiden levde och hur Sverige förändrades.

Vi ska se på samband mellan dåtid och nutid samt jämföra likheter och skillnader mellan hur det var då, under andra epoker och idag.

Mål med arbetsområdet

Du ska: 

* kunna förklara hur vi kan veta något om Sverige 1611-1719. (Källor)

* känna till vad som menas med en stormakt.

* kunna varför tiden 1611-1718 kallas Sveriges stormaktstid och

  Sveriges nya gränser.

* kunna förklara orsaker och konsekvenser till att Sverige gick med i det 30-åriga kriget.  

* kunna förklara hur Sverige styrdes och av vilka olika personer under denna epok. 

* ha kunskaper om Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Kristina,

  Karl X, Karl XI och Karl XII.

* kunna förklara vilka konsekvenser stormaktstiden fick - för Sverige som land och för olika människor. 

* kunna förklara hur krigen påverkade människornas levnadsförhållanden under denna tid - kvinnor, män, barn, människor från olika samhällsgrupper/stånd.

* kunna redogöra för vad häxprocesserna var samt orsaker och konsekvenser till dessa. 

* kunna använda centrala och historiska begrepp när du resonerar 

* kunna använda historiska källor för att söka information om historien och då också förhålla dig källkritisk till de källor du använder - källkritiska begrepp. 

Så här ska vi ska arbeta:

* läsa faktatexter om Stormaktstiden 
* genomgångar/diskussioner/gruppövningar 
* arbeta med faktafrågor & resonerande/analyserande frågor med hjälp av analysmodellen/stödmallar 
* se filmer och diskutera innehållet
* analysera olika historiska källor; diskutera dess relevans och trovärdighet med hjälp av källkritiska begrepp + se hur historia används idag och vilka spår som finns av denna tid i dagens samhälle.  

Fördjupning:

Du kommer att få fördjupa dig inom ett område om stormaktstiden. Du ska redovisa inför klassen och det ska du göra med en Powerpoint. Utifrån din Powerpoint ska du berätta för klassen och du ska utgår från stödord. I slutet ska du ställa frågor till klassen som de ska besvara, så du ska förbereda ett antal frågor. 

Du ska också lämna in en skriftlig redovisning till mig om ditt ämne. Den ska skrivas på dator. 

Bedömning:

Du blir bedömd på din fördjupningsuppgift, skriftlig redovisning samt muntlig redovisning (PP) i klassen. Det blir också en bedömningsuppgift i slutet av perioden på faktan som vi har gått igenom. 

Centrala begrepp "Stormaktstiden": 

• socken
• ämbete
• rikskansler
• legosoldater
• staten
• krigsbyten
• järnbruk
• kyrkoböcker
• regent
• koloni
• abdikera
• vidskeplig
• snapphanar
• flottan
• enväldig

Historiska begrepp: 

• orsak
• konsekvens
• källa
• tolkning
• likhet
• skillnad
• förändring
• kronologi
• stormaktstiden

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.