Fantasy - Skräckens Cirkus

Det första arbetsområdet under vårterminen består av två stora delar. Till att börja med läser vi en bok gemensamt och diskuterar innehållet. Därefter börjar vi skriva egna texter. Under hela vägen diskuteras berättelsers struktur, vanliga drag i fantasy-genren och hur man kan göra en berättelse mer spännande för läsaren.

Pedagogisk planering i svenska – fantasygenren, utifrån boken ”Skräckens cirkus” av Darren Shan

Tid: v 4 - 16

Ämne: Svenska

Lärare: Otto Tysklind

 

Syfte:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Konkreta mål – dessa mål ska  hjälpa dig att visa kunskap utifrån syftet ovan

• Tillsammans med gruppen läsa och förstå innehållet i boken ”Skräckens cirkus”

• Visa din läsförståelse i samtal med andra

• Utveckla kunskap om spänningstrådar, cliffhangers m.m. som bidrar till att bygga upp spänningen i en berättelsebok

• Läsa, förstå och synliggöra din förståelse i ett läsförståelseprov baserat på innehållet i boken ”Skräckens cirkus”

• Tillsammans med gruppen diskutera fantasygenre och dess delar för att sedan hitta dem i boken ”Skräckens cirkus”

• Utifrån kunskapen om vad som bygger upp fantasyberättelser planera en egen

• I process med läraren planera och skriva en fantasyberättelse utifrån valfri rubrik för en fantasyberättelse eller givna rubriker

• I process med någon i gruppen delge kamraten innehållet i din berättelse i syfte att bearbeta innehållet mot en ökad läsbarhet

• I process med någon i gruppen läsa, analysera och lyfta innehållet i någon annans berättelse, i syfte att hjälpa kamraten att utveckla innehållet mot en ökad läsbarhet

Kunskapskrav för arbetsområdet

 (I syftet, som inleder den pedagogiska planeringen, finns förmågor som ska bedömas. Efter en termin sammanställs visad kunskap i ett betyg. Kunskapskraven nedan visar kunskapen i styckade delar som kopplas till respektive förmåga. Spalterna visar progression från E till A. )

 

 

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.    Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.     Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. och relevans. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.   Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.       ’Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.   Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.   Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.