Myrans pedagogisk planering för fokusområdet Naturvetenskap och teknik 2019

Varför? Koppling till läroplan(1 till 3 mål). Varför ska vi välja just detta innehåll? (Utifrån barnens förmågor, förståelse och intressen.)

 

Vi vill ge varje barn förutsättningar att reflektera över olika kretslopp i vår natur och miljö. Vi vill även erbjuda möjligheter att utforska djur och växter. 

Vad? Vad vill vi barnen ska få erfara/lära? Vad är barnen intresserade av? Vad har barnen delaktighet och inflytande i? Lärande objekt: Vad riktar vi barnens intresse mot, utvecklar deras förståelse för och undervisar om?

Efter hållbarhetsveckan då förskolan hade besök av miljöhjältarna visar barnen intresse av att sortera / slänga skräp. Vi spinner vidare på barnens intresse och låter barnen själva kompostera sina matrester efter måltiderna på myran. Vi vill att barnen skall förstå att vi sorterar vår skräp som en grundläggande förförståelse för källsortering och kompostering.

Vi vill skapa en förståelse för Växtens kretslopp. Vi kommer undervisa om fröets utveckling till planta. Barnen visar stort intresse för vatten och att vattna. Vi tittar på hur frön ser ut, att det finns olika storlekar och former. 

Vad ska barnen få erfara/lära på utbildningen? Till exempel pedagogiska miljöer.

Myrans källsortering kommer finnas i myrans miljö där vi sorterar skräp tillsammans med barnen. Vi benämner material, plast, papper, kompost för barnen när vi källsorterar. Efter lunchen får barnen kompostera sina rester. 

Vi tittar på hur fröer ser ut, att det finns olika former och storlekar. Vi kommer att så tillsammans med barnen. Vi dokumenterar fröets utveckling genom att så i olika etapper så barnen kan se plantans utveckling.

V 

Hur? Vilken metod ska jag använda för att skapa bästa tänkbara förutsättning för lärande? Koppling till teorier och beprövad erfarenhet. Vilka kunskaper behöver jag skaffa mig? Hur gör vi det möjligt för barnen att nå målen? Hur skapar vi/ser lärmiljön ut? Hur utvärderar vi/tar vi reda på om målen uppfylls?

 Perspektivet ”begynnande naturvetenskap” innebär att barns uppfattningar om naturen och dess fenomen vilar på de uppfattningar som barnet redan har, och säger något om vilken förståelse barnet har i stunden (Larsson, 2017). Det ska inte ses som att ha ”fel” eller ”missuppfattat”. Kunnandet utvecklas i samspel med omgivningen, och lärarens förhållningssätt är viktig för lärandet. En aspekt är att inte stanna vid att ta barns perspektiv, utan också ta i beaktande, visa respekt för, det som barnen säger, och att vidareutveckla det i ett samtal, som ett respektfullt inlägg i en ömsesidig dialog. Läraren kan ge stöd genom att hjälpa till att visa på det som inte är självklart att få syn på, och att kommunicera, både i språk och i handling. Larsson (2017) betonar att det krävs en förskollärare som pratar med barnen om det de upptäcker.

Barn tar emot det språkbruk som bjuds, skriver Thulin (2015).Om barn ska lära sig innebörden i ett nytt ord eller begrepp så måste de få tillfälle att öva och pröva begreppet i olika situationer. Ord och begrepp inom det naturvetenskapliga språkbruket behöver göras synliga i meningsfulla sammanhang.

Att ställa bra frågor kring det som studeras kan leda lärandeprocessen framåt, och vara en del i ett äkta samtal kring lärandeobjektet. Thulin (2015) skriver om ”produktiva frågor”, som kan fungera som en inbjudan att titta närmare på något, rikta uppmärksamheten, uppmana till problemlösning, uppmana till att jämföra, mm.

 

Litteratur:

Larsson, J. (2017). Ljud som fysikaliskt fenomen med de yngsta. I I. Pramling Samuelsson och A. Jonsson (red.), Förskolans yngsta barn – perspektiv på omsorg, lärande och lek. Stockholm: Liber.

Thulin, S. (2015). Göra naturvetenskap i förskolan – med fokus på kommunikation. Stockholm: Liber.

 

 

 

Hur planerar vi att arbeta med: Normkritiskt förhållningssätt, flerspråkighet, hållbar utveckling, Grön flagg, kulturell mångfald, estetiska lärprocesser, digital kompetens, motorik och hälsa samt värdegrund.

Vi utvecklar ett normkritiskt förhållningssätt, bland annat genom att tilltala barnen med deras namn. Vi använder neutrala pronomen vid högläsning och i sång.
Flerspråkigheten kommer att synas i våra ordlistor med vardagsord på olika språk, och QR-koder som förmedlar sånger på olika språk, samt PenPal.
Vi arbetar med hållbar utveckling och Grön Flagg-målen när pedagoger och barn är noggranna med handhygien, och när vi källsorterar. Vi planerar att skapa med material från Sinkadusen.
Barnen får möjlighet att utveckla digital kompetens när vi använder Ipad och QR-koder, och när vi samtalar om algoritmer och sekvenser.
Vi erbjuder möjligheter till varierande uttryckssätt genom sång, dans och skapande.
I lek, dans och skapande utvecklas barnens motorik.
Värdegrund
Kulturell mångfald

 

För vem? Hur ska det dokumenteras? Vad, vem, hur, varför.

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att diskutera hemma tillsammans med sina barn.

Läroplansmål

Läroplan

• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,