USA, Sovjet och Sverige 1945-1992

Perioden mellan andra världskrigets slut 1945 och Sovjetunionens sönderfall 1991 brukar kallas för Efterkrigstiden. Under denna period inträffade en rad händelser som påverkade stora delar av världen, t.ex. Koreakriget, Kubakrisen och Vietnamkriget. Relationen mellan USA och Sovjetunionen brukar beskrivas som "Kalla kriget". För att verka för framtida fred uppstod FN och EU. Europasamarbetet är en av konsekvenserna av den här perioden. Bland andra konsekvenser kan nämnas krigen i ex-Jugoslavien, fortsatt knepiga relationer mellan USA och Ryssland, Afghanistans svåra situation idag, osv, osv. Om du i åk 7 tänkte att "Oj vad många spår som finns kvar av antiken- OS, litteratur, vetenskap" eller i åk 8 tyckte att spåren av revolutionen i Frankrike (metersystem, folkstyre, nationalism) hade mycket att göra med hur världen är idag så har dessa 47 år haft en ännu större påverkan. Även det svenska folkhemmets och välfärdsstatens framväxt kommer att behandlas.

Tidsram v.18-22, vi lånar mycket tid från svenskan så det finns ca 16 lektioner att jobba på. 

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

• Din förmåga att kunna redogöra för den aktuella perioden
• Din förmåga att kritiskt granska, värdera och tolka källor
• Din förmåga att reflektera över din egen och andras användning av historia
• Din förmåga att använda dig av historiska begrepp

Undervisning och arbetsformer

• Gemensamma genomgångar, diskussioner och instuderingsfrågor. 
• Film
• Möjligtvis vissa möjligheter att styra lite fördjupning själv. Några har önskat mer kring krigen i ex-Jugoslavien till exempel.  

Bedömning - vad och hur

• Dina kunskaper om Efterkrigstiden (Kalla kriget, Koreakriget, Cubakrisen, Vietnamkriget, välfärdssveriges framväxt, EU och FN) 
• Din förmåga att kunna redogöra för orsaker till och framförallt konsekvenser av de olika händelserna
• Din förmåga att kunna redogöra för människors levnadsvillkor och deras värderingar
• Din förmåga att kunna redogöra för samband mellan olika tidsperioder
• Din förmåga att kunna redogöra för någon tänkbar fortsättning på några utvecklingslinjer
• Din förmåga att resonera kring hur historia används och hur olika perspektiv kan leda till olika syn på händelser
• Din förmåga att använda dig av olika historiska källor och föra ett resonemang kring källornas trovärdighet och relevans
• Din förmåga att använda dig av begrepp som är relevanta för arbetsområdet
• Samhällskunskap kommer in som en naturlig del i det här historieområdet. Kraven som handlar om demokratiska värderingar/ sätt att fatta beslut och samhällsfrågor är med "i spel".

Hur ska det bedömas?

•  Fredag v 21 skrivs två essäfrågor. Måndag v 22 skrivs ett faktaprov, i google quiz. En övning om källkritik/historiebruk görs under en lektion och lämnas in, troligtvis under v 20. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
• Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.