Från flodkulturer till antiken och medeltiden, vt 2019

Genom att förstå sin historia får man ett större djup och förståelse till varför det ser ut som det gör idag. Arbetsområdet behandlar forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 400. Vi inleder med en kort översikt om människans allra äldsta historia, som jägare och samlare, fram till att de första samhällena med städer, skrift och en mer utvecklad teknik började finnas på olika håll i världen. Vi studerar antiken och dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Undervisning – Genomförande och tidsplan

Vi inleder gemensamt med genomgångar, uppgifter, film och diskussioner. Vi uppmärksammar likheter och skillnader i sättet att leva då och nu. Efter detta behandlar vi antikens Grekland och Romarriket. Du kommer att få göra ett eget arbete. Momentet avslutas med en skriftlig bedömningsuppgift. 

Preliminär tidsplan

v.18 Vad är historia? Introduktion och bakgrund. Repetition av människans äldsta historia

Flodkulturer och högkulturer, genomgångar, film 

v. 19-20 Antikens Grekland, genomgångar, diskussioner, film och uppgifter

Bedömningsuppgift på temat "antikens Grekland".

V. 21- 23 Genomgång och film om Romarriket. Eget arbete om Romarriket. Historiks källor, vad är det?

Bedömning – Vad som skall bedömas och hur det går till. Kopplade kunskapskrav

Ni kommer visa hur långt ni nått i er kunskapsutveckling genom en bedömningsuppgift om antikens Grekland och ett arbete om Romarriket.

Konkreta mål

Dessa konkreta mål skall du arbeta för att nå.

Få kunskaper om hur historia kan beskrivas och användas på olika sätt.
Få kunskaper om människans äldsta historia och vägen fram till flodkulturernas framväxt .
Kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången från jägarsamhälle till bondesamhälle.
Förstå hur en högkultur uppstår samt kunna något om den samhällsindelning som uppstod i de första högkulturerna.
Kunna redogöra för grundläggande fakta om de första högkulturerna.
Beskriva högkulturerna och vilket arv de har lämnat åt oss i modern tid.

Känna till vad som var typiskt för de grekiska stadsstaterna.
Kunna beskriva något om den grekiska kolonisationen av Medelhavet.
Känna till något om den grekiska gudavärlden.
Kunna redogöra för varför man kallar Aten för världens första demokrati.
Kunna göra en jämförelse av livsvillkor och styrelseskick mellan Aten och Sparta.
Kunna ge exempel på sådant som lever kvar från det antika Grekland.

Känna till hur den romerska republiken fungerade och hur den ersattes av ett kejsardöme.
Förstå hur Romarrikets kultur uppstod och varför det gick under.
Känna till några av de mest kända gestalterna i Roms historia, som t.ex. Caesar och Augustus.
Ha kännedom om romersk byggnadskonst.
Veta hur den romerska familjen fungerade med avseende på mannens och kvinnans ställning och kunna jämföra kvinnors och mäns levnadsvillkor i Rom med andra perioder.
Kunna ge exempel på sådant som lever kvar från det antika Rom.                                

Att kunna diskutera Rom som supermakt och jämföra med andra supermakter, tex vad skapar en supermakt och vad får den att gå under?

Få insikter i vad historiska källor kan berätta om människors livsvillkor .              

Utveckla din förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera olika källor.

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.