Ämnen:
Religionskunskap
·
Årskurs:
9
Furulundsskolan, Halmstad · Senast uppdaterad: 25 februari 2020
Människor har alltid varit sökare –vi har sökt lycka, harmoni och andligt djup. Varje tid och generation har därför skapat sina egna livsåskådningar, och de kan se olika ut. I det här arbetsområdet kommer vi att läsa om några olika livsåskådningar från skiftande tider. Dessa har ingen direkta beröringspunkter, utan är exempel på rörelser från förr och nu.
Syfte:
Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska skaffa sig kunskap om olika livsåskådningar och tolkningar som rör dessa. De ska även få analysera kring livsåskådningar och söka information kring arbetsområdet som rör livsåskådningar och sekter.
Mål:
Arbetsgång:
¤ Anna presenterar arbetsområdet. Filmer från sli.se.
¤ Övning där Anna kollar av er förförståelse om arbetsområdets centrala
begrepp
¤ Genomgång av skillnader livsåskådning och sekter
¤ PP, film – Destruktiva sekter
¤ Övningsuppgift – Efter filmen; resonera kring frågeställningar
¤ Bedömningsuppgift SO– muntlig bedömningsuppgift i grupp där ni
fördjupar er i och presenterar olika livsåskådningar
BEDÖMNINGSUPPGIFTER:
ÖVNINGSUPPGIFT FÖRFÖRSTÅELSE
ARBETSOMRÅDETS CENTRALA BEGREPP
ENLIGT EPA – MODELLEN
Livsåskådning:
Humanism:
New Age:
Meditation:
Rasafari:
Ganja:
Dreadlocks:
Mormornkyrkan:
Jehovas vittnen:
Scientologikyrkan:
Sekt:
Destruktiv sekt:
Religiöst samfund:
Kriterier (4)
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livs åskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.