Läsa

Vilka olika strategier kan jag använda för att bättre och lättare förstå en text? Hur vet jag vad olika frågor faktiskt frågar efter? Hur hittar jag fakta, visar förståelse och analyserar texter?

Syfte

Tanken med detta arbetsområde är att träna din förmåga att läsa på olika sätt och med olika utgångspunkter. Att faktiskt kunna läsa en text handlar inte enbart om att läsa med flyt från början till slut, utan att också tänka på vad du läser när du gör det. 

Centralt innehåll/Ämnesinnehåll

Du ska lära dig att läsa på olika sätt, genom att läsa böcker, men även exempelvis låttexter skrivna för barn och ungdomar i din egen ålder. 

Du ska lära dig att läsa och förstå olika texter, skrivna på olika sätt och som publicerats i olika medier. Det betyder att du ska kunna hitta och förstå innehållet såväl i en bok från biblioteket som en text på internet. 

Du ska lära dig hur en berättande text (narrativ) är uppbyggd, och vilka olika sätt en sådan kan berättas på. Genom att läsa lär du dig också att skriva och berätta på ett liknande sätt. Du kan bli inspirerad av hur en författare använder dialog, miljö och personbeskrivningar för att bygga upp stämning och ge ett djupare innehåll till det som skrivs. 

Undervisning/Metoder

Vi kommer att arbeta med läsning i klassen, dels genom att du själv läser litteratur som du valt själv, men även högt i helklass och mindre grupp. När vi repeterar ett visst centralt innehåll kommer detta göras i helklass, där läraren först visar för att sedan låta alla testa innan du själv på egenhand genomför uppgifter. 

Bedömning och redovisning

Du redovisar din kunskap dels skriftligt genom uppgifter här på unikum men också i diskussioner i helklass och mindre grupp. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.

Kriterier

• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet
• Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord- och begrepp
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutveck­lade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.
• Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp.

Uppgifter

Hemska dagar

Hemska dagar Svara på frågorna FAKTA Vad ljuger Astrid om för sin mamma på morgonen? Hur känner sig Astrid när hon tänker på skolan? Varför vill inte Sofie vara bästa kompis med Astrid längre? Vem förstår att Astrid mår dåligt och vill att hon ska berätta sanningen? FÖRSTÅELSE 5. Astrid känner vid flera tillfällen att “tårarna bränner bakom ögonlocken”. Vad betyder det? 6. Vilket problem handlar berättelsen om? 7. Varför hatar Astrid speglar? 8. Skriv minst en mening ur berättelsen som visar att Astrid blir mobbad. ANALYS 9. Varför berättar inte Astrid från början om hur hon mår för sin mamma eller syster? 10. Varför tror du att Tina säger att Astrid är töntig och ful, egentligen? 11. Tycker du att lösningen för Astrid var rätt? Finns det andra lösningar? Skriv och berätta hur du tänker? 12. Skriv och berätta om din läsupplevelse. Vad tyckte du om berättelsen? Vilka tankar fick du när du läste om Astrid?

Warszawas getto

Faktatext Arbeta med Warszawas getto Svara på frågorna FAKTA 1. Under vilken historisk händelse skapades många getton? 2. Vad är ett getto? 3. Varför förde Nazisterna judarna till Warszawas getto? 4. Nämn något som Nazisterna gjorde för att judarna inte skulle kunna fly? FÖRSTÅELSE 5. Från vilket land kom Nazisterna? 6. Förklara judarnas situation i gettot. Skriv tre saker ur texten som beskriver hur de levde. 7. Förklara ordet "Utrota". 8. Hur kan vi veta något om judarnas liv i gettot idag? ANALYS 9. Finns det människor och folkgrupper som särskiljs i vårt samhälle idag? Berätta. 10. Varför tror du att vissa människor och folkgrupper inte respekteras lika mycket som andra? Berätta om dina tankar. 11. Sammanfatta texten

Skolmaten -ett omdebaterat ämne

Arbeta med reportaget Skolmaten Svara på frågorna FAKTA 1. Vilket ämne handlar reportaget om? 2. Reportaget är indelat i fyra stycken. Vad handlar de om? FÖRSTÅELSE 3. Hur skiljer sig skolmaten i Finland från många andra länder? 4. På vilket sätt vill Jan Björklund att skolmaten ska bli bättre? ANALYS 5. Vilken är din inställning till skolmaten? Förklara varför du tycker så? 6. Skriv något positivt om skolmaten på din skola. 7. På vilket sätt kan skolmaten bli bättre på din skola?

Olika åsikter

Arbeta med Olika åsikter Svara på frågorna 1. Vem tror du har skrivit den första insändaren? 2. Sammanfatta vad den första insändaren tycker. 3. Vem tror du har skrivit den andra insändaren? 4. Sammanfatta vad den andra insändaren tycker. 5. Vilken av insändarna har ungefär samma åsikter som du? 6. Var kan man läsa insändare? 7. Vad skulle du vilja skriva om i en insändare? 8. Till vilket av de olika massmedierna skulle du vilja skicka din insändare? 9. Skriv en insändare om det ämne som du valde. Glöm inte att skriva en rubrik på din insändare.

Dikt, poesi och lyrik

Arbeta med dikt, poesi och lyrik Läs alla fyra dikterna tyst för dig själv några gånger. Fundera på hur du bäst kan läsa dikterna och om det finns någon speciell rytm i dem. Turas om att läsa dikterna med en kompis. Läs dem högt för varandra på olika sätt och säg när ni tycker att det låter bäst. Svara sedan på frågorna. FAKTA 1. Två av dikterna är skrivna på rim. Stryk under rimorden i de dikterna. 2. De andra dikterna är skrivna på ett annat sätt. Förklara hur. FÖRSTÅELSE 3. Två av dikterna är skrivna för längesen. Vilka dikter är det, tror du? 4. Varför tror du att det är just de dikterna? Förklara hur du tänker. ANALYS 5. Välj en av dikterna på sidorna 14-15 som du tycker särskilt mycket om. Vad heter den? 6. Vad handlar den dikten om, tycker du? Välj en bild på sidorna 14-15 som du tycker passar till dikten. Varför valde du just den bilden? Motivera ditt svar.

Det förlorade sädeskornet -en Bambara-saga från Mali

Arbeta med dilemma-sagan Svara på frågorna FAKTA 1. Vilka särskilda egenskaper hade de tre männen? 2. Vad hände i sagan som gjorde att de fick använda sina egenskaper? FÖRSTÅELSE 3. Varför finns det inget självklart svar på frågan i slutet av sagan? 4. Vad tror du författaren försöker säga med sagan? ANALYS 5. Hur tänker du kring dilemmat? Vems förtjänst var det att sädeskornet återfanns? 6. Berätta om ett tillfälle som du själv har varit med om du du har behövt hjälp från kompisar eller andra personer.