Hälsopedagogik (HALHAL0)

Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Ämnet utgår från ett helhetsperspektiv på människan som biologisk, psykisk och social varelse.

 

Syfte för ämnet Hälsa

Undervisningen i ämnet hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om människors hälsa och om olika former av hälsofrämjande arbete. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om folkhälsopolitiska mål och folkhälsoarbetets framväxt, innehåll och vad som styr detta. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent förhållningssätt vilket innebär att förstärka det friska och se människan som en resurs för eget välbefinnande.

 

Eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och hur goda arbetsförhållanden kan skapas. De ska dessutom ges möjlighet att utveckla insikt om den egna livsstilen och förmåga att utföra handlingar för ett ökat välbefinnande och en positiv självbild.

 

Problemlösning och handlingsberedskap ska stimuleras i undervisningen. Genom fältstudier och genom att medverka i olika verksamheter ska eleverna ges möjlighet att få inblick i och erfarenhet av sociala och pedagogiska sammanhang. Eleverna ska ges möjlighet att reflektera över och diskutera centrala begrepp samt egna och andras handlingar och attityder. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förmåga att kritiskt söka, bearbeta, värdera och använda information från olika källor.

 

Innehåll i kursen Hälsopedagogik

• Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter.
• Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå.
• Innebörden av ett salutogent förhållningssätt.
• Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa.
• Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa.
• Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress.
• Kriser och krishantering.
• Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå.
• Metoder för att analysera människors hälsotillstånd.
• Kritisk bearbetning av information från olika källor.
• Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor.

Kursens upplägg

Kursen är uppdelad i studieenheter med studiearbeten och uppgifter som ska vara till hjälp för dig att skaffa kunskaper i ämnet. Uppgifterna utförs individuellt eller i grupp och kan vara muntliga eller skriftliga.

Kursen är upplagd så att du som studerande får introduktion till en studieenhet vid lektioner, för att därefter själv fylla den med egna studier. Du ska aktivt söka och tillgodogöra dig kunskap på egen hand. Närvaro och aktivt deltagande är obligatoriskt på lektionerna.

Bokad handledning erbjuds på fredagar mellan 12:30- 14:30.

För att du ska lyckas med dina studier rekommenderar jag/vi att du utnyttjar genomgångar och lektioner och att du har kontinuerlig kontakt med dina kurskamrater.

Vi utgår från läroboken ”Hälsopedagogik” av Anna-Karin Axelsson från förlaget Sanoma. 

Studieenheterna är:

• Hälsa
• Folkhälsoarbetets framväxt
• Barns och ungas hälsa
• Vuxnas hälsa
• Äldres hälsa
• Hälsosam livsstil
• Hälsofrämjande arbetsplats
• Hälsopedagogiskt arbete
• Interaktion och kommunikation i möten
• Nationell och internationell folkhälsa

Varje kapitel inleds med ett uppslag. Där kan du se vilka avsnitt kapitlet är indelat i, de ord och begrepp som tas upp samt det centrala innehåll som berörs i kapitlet.

Kapitlet avslutas med olika övningsuppgifter.

I slutet av boken finns en ordlista där de ord och begrepp som tagits upp i boken är sammanställda.

Utformning på skriftliga inlämningsuppgifterna/redovisningar 

Skriftlig redovisning innebär alltid att uppgiften lämnas datorskriven. Tänk på att behålla originalet av den uppgift som lämnas in. Ange alltid källförteckning i varje inlämningsuppgift.

Examination 

Det krävs att du som studerande utför övningsuppgifterna tillfredsställande så väl individuellt som i grupp. Aktivt deltagande krävs under grupparbetena.

Minitesten med repetitionsfrågor är också betygsgrundande.

Betyg

Du kan få betyget F, E, D, C, B eller A på kursen. Se Kunskapskrav nedan.

För att du ska få ett godkänt betyg krävs att du har genomfört samtliga kursmoment och uppnått målen för lägsta betyget E.

Veckoplanering

Varje vecka, läs gärna kapitlet som ska behandlas, det underlättar förståelsen och ni är förberedda med frågor på det ni vill veta mer om eller inte förstår. 

Är du borta vid ett tillfälle finns det skriftlig inlämning att göra istället denna kommer jag att lämna ut på Unikum, och ni ansvarar för att lämna in snabbast möjligt med epost till mig.

[e-mail]

 

Vecka 3	1. Hälsa		Läroboken sid. 6-30 Sal H19
Hälsa är ett begrepp som betyder olika saker för var och en av oss. Det har dessutom haft olika betydelse genom åren. Film om Hälsa:  https://youtu.be/j5B1ZoBvZX0  ​    Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 30 Arbeta i grupp. Ge exempel på vad som menas med KASAM genom att använda begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Läs på s. 28–29 om de 17 stärkande faktorerna som påverkar KASAM. Vilka av dessa faktorer tror du är särskilt viktiga att uppmärksamma för att stärka KASAM och därmed förbättra den psykiska hälsan? Diskutera ditt svar med dina studiekamrater. Kom överens om fem viktiga faktorer. Arbeta i grupp. Beskriv hur arv och miljö samverkar och påverkar hälsa och välbefinnande. film: om KASAM ​https://www.youtube.com/watch?v=IkZen-PJN3 https://youtu.be/PA2zwtxoeuM  ​
Vecka 4		2. Folkhälsoarbetets framväxt	Läroboken sid. 34-52 Sal H19
Folkhälsoarbete handlar om att skapa långsiktiga, strategiska och övergripande insatser som omfattar hela samhället eller riktas mot enskilda grupper i befolkningen.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 52 Arbeta i grupp. Hur har barnmorskors, distriktsköterskors, läkares och prästers roll inom folkhälsoarbetet förändrats fram till idag? Diskutera likheter och skillnader. Arbeta i grupp. Tuberkulos, tbc, upplevdes som en skamfylld sjukdom runt förra sekelskiftet. Diskutera vilket synsätt man har på sjukdomen idag. Film: om folkhälsoarbete  https://youtu.be/R92YjVTSTiI   https://youtu.be/StBfXLfzgF4 ​
Vecka 5		3. Barns och ungas hälsa	Läroboken sid. 54-77 Sal H19
Barns och ungas hemmiljö spelar stor roll för att minska risken för olika hälsoproblem och riskbeteenden. En god relation mellan barn och föräldrar är grundläggande för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Eftersom det finns barn som saknar hälsofrämjande miljö i hemmet, är det viktigt att det finns tidiga åtgärder, både i hem-, förskola och skola som främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader i uppväxtvillkor.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 77 Arbeta i grupp. Läs om friskfaktorer på s. 65. Ge konkreta exempel på hur friskfaktorer som stärker psykisk hälsa kan omsättas i praktisk handling. Film: om anknytning på engelska https://youtu.be/WjOowWxOXCg   ​ Anknytning på svenska  https://youtu.be/P5feCZPJEhE  Film: Barn och ungas hälsa  https://youtu.be/nvMx72nXNy8
Vecka 6	4. Vuxnas hälsa		Läroboken sid. 80-88 Sal H19
Vuxenlivet kan beskrivas som den delen i livet som infaller mellan 18–65 år. Erik Homburger Erikson (1902–1994) var psykoanalytiker och professor vid Harvard. Han menade att vi i tidig vuxenålder ska finna oss själva och även finna intimitet, förtrolighet och kärlek med annan person. I senare vuxenålder ska vi kunna ge omsorg och skapa något.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 88 Ge exempel på levnadsförhållanden och livssituationer i vuxenlivet som kan:            a) försämra hälsan och välbefinnandet            b) förbättra hälsan och välbefinnandet Minitest: Test med repetitionsfrågor på kapitel 1-4
Vecka 7	5. Äldres hälsa		Läroboken sid. 90-108 Sal H19
Andelen äldre i Sverige ökar, drygt 20 procent av befolkningen är över 65 år. Vi lever längre och är friskare. Många känner sig fortfarande unga, pigga och energiska när de går i pension.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 108 Arbeta i grupp. På vilket sätt kan en hund eller annat husdjur ha hälsofrämjande inverkan på personer som bor på ett vård- och omsorgsboende? Arbeta i grupp. Redogör för vilka ålderskrämpor som kan förebyggas genom goda levnadsvanor och en hälsosam livsstil.  Hemtenta ( kap. 1, 2, 3, och 5.)
Vecka 8	6. Hälsosam livsstil		Läroboken sid. 110-151 Sal H19
En hälsosam livsstil handlar om vad vi gör för att må bra och för att kunna leva friska längre, att få kraft att göra det vi önskar och vill.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 151 Arbeta i grupp. Läs om självkänsla och självförtroende på s. 112–114. Beskriv översiktligt skillnaderna mellan självkänsla och självförtroende. Ge exempel på båda. Förklara vad som menas med självbild. Arbeta i grupp. Läs om övervikt och fetma på s. 146–148. Förklara varför personer som varit överviktiga som barn har svårare att gå ner i vikt som vuxna än de som var normalviktiga som barn. Arbeta i grupp. Läs om stress på s. 126. Vilka är era individuella stressorer? Ge exempel på förebyggande åtgärder och hur de kan skydda. Arbeta i grupp. Läs om sömn på s. 134–136. Vilka råd ger du en person som har oregelbundna arbetstider och är i behov av bättre sömn?
Vecka 9	7. Hälsofrämjande arbetsplats		Läroboken sid. 154-180 Sal H19
Hälsofrämjande arbetsplatser, även skolan räknas som arbetsplats, arbetar för att minska risker under arbetet genom att stärka skydds- och friskfaktorer för hälsa och välbefinnande. Det kan genomföras med individ- och miljörelaterade åtgärder inom olika områden.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 180 Arbeta i grupp. Diskutera hur var och en kan bidra till att skapa en god arbetsmiljö på arbetsplatsen.   Minitest: Test med repetitionsfrågor på kapitel 4-7.
Vecka 10	8. Hälsopedagogiskt arbete		Läroboken sid. 182-213 Sal H19
Hälsopedagogiskt arbete handlar om att förbättra människors livskvalitet. Hälsa är att må bra fysiskt, psykiskt och socialt samt att uppleva välbefinnande. Pedagogik är vetenskapen om uppfostran och undervisning.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 213 Arbeta i grupp. Diskutera och svara på frågan: ”Hur kan dina tankar påverka din hälsa och ditt välbefinnande? Arbeta i grupp. Läs om inre och yttre motivation på s. 205. Använd begreppen inre och yttre motivation och diskutera fördelar och nackdelar med friskvårds-/träningsbidrag samt chefen som föredöme. Arbeta i grupp. Läs om coping s. 210. Förklara vad som menas med aktiv och passiv copingstrategi.
Vecka 11	9. Interaktion och kommunikation i möten		Läroboken sid. 216-234 Sal H19
I varje möte människor emellan händer något. Vi påverkar varandra vare sig vi vill det eller inte.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 234 Arbeta i grupp. Tänk er att ni ska berätta för en grupp äldre vilka fördelar de kan ha av datorer och sociala medier. Hur skulle ni förbereda er och hur skulle ni presentera informationen? Arbeta i grupp. Läs om feedback/återkoppling på s. 226-228. Vad menas med konstruktiv feedback/återkoppling? Ge exempel på hur och när det används.
Vecka 12	10. Nationell och internationell folkhälsa		Läroboken sid. 236-282 Sal H19
Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. De internationella folkhälsopolitiska målen utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas på åtgärder för människors rätt till lika villkor för hälsa och livskvalitet.   Uppgifter: Övningsuppgifter i läroboken sid. 266 och sid. 282. Arbeta i grupp. Utgå från någon av folkhälsans riskfaktorer, till exempel rökning, hjärt- kärlsjukdomar, övervikt, stress, oro och ångest, alkohol- och droganvändning eller spelberoende och ge förslag på hur det hälsofrämjande arbetet kan genomföras för att åtgärda riskfaktorerna. Diskutera sedan med varandra vilka konsekvenser era förslag kan få på samhällsnivå, organisations-/företagsnivå och individnivå? Arbeta i grupp. Diskutera vilken/vilka livsstilar förmedlas av olika medier, till exempel tv-program, tidningar, annonser och idoler. Hur kan dessa livsstilar påverka folkhälsan? Arbeta i grupp. Gå in på webbsidan www.globalamalen.se. Ta reda på vad som skrivs om hälsa och välbefinnande i samband med Agenda 2030.   Minitest: Test med repetitionsfrågor på kapitel 8-11.

 

Kunskapskrav

Betyget E:

Eleven beskriver översiktligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven översiktligt folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drar enkla slutsatser.

Eleven redogör översiktligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med viss säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete.

Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet. I arbetet söker och bearbetar eleven med viss säkerhet information från olika källor samt värderar dem med enkla omdömen.

Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med enkla omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven översiktligt möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en enkel dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp.

Eleven diskuterar översiktligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven enkla argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med viss säkerhet, i samarbete och möten med människor.

Betyget D:

Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Betyget C:

Eleven beskriver utförligt människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven utförligt folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drar välgrundade slutsatser.

Eleven redogör utförligt för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med viss säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete.

Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet. Eleven diskuterar utförligt sin egen och andras roll och betydelse samt tar utgångspunkt i det vid sitt eget handlande. I arbetet söker och bearbetar eleven med viss säkerhet information från olika källor samt värderar dem med nyanserade omdömen.

Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en noggrann dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med viss säkerhet relevanta begrepp.

Eleven diskuterar utförligt egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven välgrundade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med viss säkerhet, i samarbete och möten med människor.

Betyget B:

Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Betyget A:

Eleven beskriver utförligt och nyanserat människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor ur olika perspektiv och aspekter. Eleven ger också exempel på faktorer som påverkar människors hälsa. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. I beskrivningarna använder eleven med säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.

Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheter och tar med säkerhet utgångspunkt i dessa i sitt arbete.

Eleven planerar, såväl självständigt som i samarbete med andra, uppgifter och aktiviteter utifrån syfte och mål. I planeringen identifierar eleven kritiska moment och förebygger hinder som kan uppstå under genomförandet. Utifrån planeringen genomför eleven uppgifterna och aktiviteterna med viss säkerhet samt anpassar vid behov genomförandet till ändrade förutsättningar. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat sin egen och andras roll och betydelse samt tar utgångspunkt i det vid sitt eget handlande. I arbetet söker och bearbetar eleven med säkerhet information från olika källor samt värderar dem med nyanserade omdömen.

Eleven utvärderar uppgifterna och aktiviteterna med nyanserade omdömen utifrån uppsatta mål. I utvärderingen diskuterar eleven utförligt och nyanserat möjliga alternativa lösningar och föreslår vid behov förbättringar. Dessutom gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av utförda uppgifter och aktiviteter. I dokumentationen använder eleven med säkerhet relevanta begrepp.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat egna och andras attityder, värderingar och handlingar. I diskussionen framför eleven välgrundade och nyanserade argument för sina åsikter samt visar respekt för andras åsikter. Eleven interagerar, samt kommunicerar med säkerhet, i samarbete och möten med människor.