Systematiskt kvalitetsarbete

Projektarbetet på Sandrosens förskola
Hösten 2018 och Våren 2019

Uppstart HT-18

Vi har valt projekt språket under kommande läsår. Vi valde detta då vi kände att en stor del av barngruppen gynnas av extra fokus på just språket. Både de yngsta, som precis börjat sin språkresa,  och de äldsta som snart ska in i skolans värld. Då vi märker att många barn är kopplade till logopedmottagningen och kommer med återkopplande material ser vi en vinst för både barn och oss pedagoger.

 

Efter förra årets projekt då vi hade barnen indelade i två grupper, 1-3 och 4-5 år känner vi nu att det passar bättre att dela barnen i 3 grupper. Gruppindelningen är nu 1-2, 3-4 och 5 åringarna. Detta gör vi för att språket kräver mindre grupper och mer åldersanpassat. Märker vi att grupperna behöver justeras så gör vi det under terminens gång. Gruppindelning och veckoplanering, se sid 5.

 

Då vi nu har tre grupper så har vi ändrat våra planeringstider. Alla pedagoger får avsatt planeringstid varje onsdag för sin grupp, samt att en pedagog från varje grupp stämmer av i en gemensam överrapportering. Vi anpassar tid efter verksamhet och förutsättningar.

Vilka mål har vi med vårt projekt?
Vad är syftet?

•att barnen ska utmanas i sin språk och kommunikationsutveckling

•att barnen ska upptäcka vikten av att kommunicera

•att utöka barnens ordförråd/begrepp och talspråk

•att genom lek hitta vägar som lockar till lärande

•väcka nyfikenhet för skriftspråket

För att göra lärandet lustfyllt och hitta vägen till språket har vi i varje åldersgrupp valt ett eget tema utefter de barnens intresse.

Vad ska projektet innehålla så att vi uppnår målet?

Språk: vi använder oss av intressestyrda teman som är kopplade till projektet, sång, rim och ramsor samt tecken som stöd.

Skapande: olika material och uttrycksformer som följer oss i vårt projekt

Naturkunskap: vi använder vår närmiljö, skogen för undersöka och utforska nya kunskaper som kopplas till projektet

Matematik: antal, färg, form och prepositioner

Teknik: digital/vardagsteknik

Inflytande: vi är uppmärksammade på barnens intresse, deras frågor och funderingar och använder oss utav det i projektet för att driva det vidare

VI-känslan: vi arbetar aktivt med kompisrelationer och att vi alla är lika värda

 

Uppstart Språket –Babblarna, 1-2 år (Madde och Fia)

PLANERINGSFAS:

Eftersom vi upplevde att dessa barn visade ett stort intresse för babblarna valde vi att jobba med babblarna som projekt för att nå temat språket på ett roligt och lekfullt sätt.  Vi kommer att ha tre projekt dagar/vecka, där vi fokuserar på språket, ateljé/skapande och äventyr/utedag. Vi kommer att samla gruppen vid ett matbord och hålla samlingen där, med frukt, sångpåsar och projektets innehåll. Efter varje samling väljer vi om det är skapande eller utevistelse som står i vår planering.

 

VAD HAR VI GJORT/GENOMFÖRANDE:   SÅNGPÅSE, RÖRELSE, TAKK

HT-18

Babba

Färglägga

Lera

Hus

Gillar djur, ljuda dem och fler till påsen, härma deras läten

 

 

Dadda

Färglägga

Glasburk

Hus med löv

Tallrik, glas m.m. utevistelse plocka löv

BIBBI

Färglägga

Gipsa finger el toarulle

Hus

Prepositioner, över, under m.m. även med TAKK

Matte, räkna vem är här, fruktbitar samt räkneramsan

DIDDI

Färglägga

Plasthandske

Hus

Munmotoriska övningar bla blåst i sugrör(skapande)

Praxiska alfabetet

Prata om bilder, vem ser vi, vad ser vi

DODDO

Färglägga

Måla hjärtan i frigolit

Hus

Värdegrundsarbete

Teater ”slåss/knuffas”

Säga stopp!

Ny sång

BOBBO

Färglägga

Rullat boll och sagt favoritfärg, ålder, namn m.m.

Varit med oss på gården

Uppstart Språket –Djur, 3-4 år (Maria och Nora)

PLANERINGSFAS:

Eftersom vi upplevde att barnen redan på vårterminen visade ett stort intresse för olika djur valde vi att jobba med djur som projekt för att på ett roligt och lekfullt sätt nå temat språket. Vi kommer att ha tre projekt dagar/vecka, där vi fokuserar på språket, ateljé/skapande och äventyr/utedag. Tanken blir att vi samlar barnen på siffermattan där vi säger god morgon, kollar vilka som är här, vilken dag, vilket väder m.m. och äter vår frukt. Detta för att stärka vår grupp och få en vi-känsla/tillhörighet till gruppen. Efter varje samling kommer vi utefter vår planering att erbjuda bokstavs och språkträning, äventyr och skapande i vår ateljé.

 

VAD HAR VI GJORT/GENOMFÖRANDE :

Valfritt djur vilket djur är ditt favoritdjur, måla, rita trolldeg

Vilka djur hittar vi i skogen

Älvdalen vilka djur bor på bondgården

Igelkott

Djur med Julia (ren,får) skriftspråket, teckna och tillverka

Trädkoja

Letat upp saker i skogen/under äventyret som börjar på första bokstaven i barnens och pedagogernas namn

Barnen har fått fota ett valfritt föremål som de sedan har fått redovisa i mindre grupp. En pedagog ställde frågor om varför de valt just det föremålet och barnen fick därigenom argumentera för sitt val. Syftet med aktiviteten var att varje barn skulle få möjligheten att berätta om något de själva var intresserade av och att träna turtagning, ställa frågor och att lyssna på varandra. Efter uppgiften fick barnen reflektera kring sina upplevelser.

 

 

Uppstart Språket –Förbereda sig inför skolstaren, 5 år (Betina, Laureta och Carola )

PLANERINGSFAS:

Vi valde skriftspråket/språket för att ge dem bra grund att stå på inför skolstart. De har på vårterminen visat ett stort ett intresse/nyfikenhet för bokstäver och detta spann vi vidare på. Att ge barnen en förståelse för vad språket kan innebära med det, dvs att det är mer än att bara prata. Vi kommer att ha tre projekt dagar/vecka, där vi fokuserar på språket, ateljé/skapande och äventyr/utedag. När vi samlar barnen pratar vi om dag, år, månad m.m.

koncentration, samspel, respektera varandra och lyssna när de andra pratar.

Kroppspråk, mimik, skrift, skapande 

 

VAD HAR VI GJORT/GENOMFÖRANDE:

Mycket repetitioner för att se om de lärt sig/kommer ihåg vad vi gjort, sagt

Skrivit sina namn i olika material

Matematik geometriska former, längdmåttet meter, dm, cm

Äventyr med uppdrag ta med material tillbaka att skapa med

Klappat sin namn stavelse

Räknat olika antal bokstäver, längst kortast m.m. känna igen namn även andras

Vilka bokstäver finns, versaler, de i tyg

Sinnena

Beskriva sina bilder från när de var små, våga prata i grupp och ge en beskrivning och utökat ordförråd

 

Introducerat alfabetet på olika sätt . För att ta reda på barnens förkunskaper intervjuades alla  i början av projektet. Barnen intervjuades ytterligare en gång för att se förändrat kunnande. Slutligen reflekterade barnen över sitt eget lärande. Använt en magisk burk där vi la ledtrådar om vilken bokstav vi jobbade med. Vi började med barnens första bokstav i sitt namn för de  var bekanta för barnen. Alla barnen fick en skrivbok för att samla sina bokstäver. Skapat bokstäver i olika material och använt olika  tekniker. Hängt upp alla bokstäver vi jobbat med i taket för att synliggöra. Samlat material i naturen som vi kopplat  till  de n aktuella bokstaven. Använt oss av blädderblocket för att skriva och reflektera tillsammans över aktuella  ord som vi samlat. Använt digitala hjälpmedel  för att vidga intresset och utmana barnen i skriftspråket. Gemensamt tittat på dokumentationen och reflekterat över vad vi lärt oss och vad vi vill lära oss mer om. Skapat en bokstavsaffär i  vår lärmiljö.

Sammanslagning mellan och stora gruppen.

Då personalgruppen förändrades och barnen i både mellan och stora gruppen visade ett intresse för skriftspråket och att arbeta med bokstäver valde vi att slå ihop grupperna i mitten av VT19.

Vad vi har gjort/genomförande:

 

•Gemensamma samlingar med fokus på gruppen där vi infört namnlappar med både för och efternamn på alla barn och pedagoger. Vi har även använt oss av sångkort och klappat stavelser i våra namn.

• Vi har använt oss av en blue-bot som barnen var och en har fått programmera att gå de till bokstäver som de har i sitt namn i rätt ordning.

•Tillsammans med vår vfu-student My har vi har använt oss av drama som uttryckssätt för att gestalta bl.a. olika känslor och djur.

•Vi har arbetat med hållbar utveckling (sopor och sortering) genom att se flera olika avsnitt av barr och pinne, vilka har inspirerat våra barn att ”rädda världen”. Vi har deltagit i projektet ”Vi håller rent”, och samlat skräp i vår närmiljö vilket vi sedan sorterat på återvinningsstationen. På de olika containrarna har vi läst och diskuterat de olika texterna och symbolerna för att kunna sortera rätt.

•Vi har läst ”Rädda havet med hajen Kaj” på smartboarden.

•Alla barn i grupperna har intervjuats om sina kunskaper om bokstäver.

Varje dag lyssnar barnen på saga antingen i fysisk eller digital form via ugglo. Under högläsningstillfällena (som även sker vid spontana tillfällen under dagen) ställer barnen nyfikna frågor som leder till diskussioner mellan olika parter och barnen refererar gärna till sina egna upplevelser. Enligt en artikel av Ann S Pihlgren på skolverket.se där hon refererar till Heath (1983) och Liberg (2003), visar forskning att barn som tidigt ingår i språkgemenskaper där högläsning och diskussion av böcker praktiseras får bättre språk-, läs- och skrivutveckling senare i livet.

Hur dokumenterar vi projektet?

 

Ipad
Imovie
Pic

collage
Projektvägg
Hallen
För oss pe

Kontinuerligt dokumenterar vi med Ipad  för att senare kunna göra Imovie eller piccollage.

Detta material använder vi sedan för att låta barnen reflektera över det som vi har gjort.

Då är projektorn ett bra digitalt verktyg och vi pedagoger kan lätt anteckna alt spela in barnens

tankar.

På vår projektvägg synliggör vi bilderna och barnens reflektioner så att vi lätt kan följa och

utveckla vårt projekt.

I december -18 införskaffade vi Unikum som dokumentationsverktyg och började skriva lärloggar för att kunna följa barnens projekt och utveckling både i grupp och individuellt. I februari -19 började vi med att skicka ut veckobrev till vårdnadshavare för att ge dem större möjlighet till insyn i vår verksamhet.

dagoger dokumenterar vi i vår kalender samt väggkalendern. I vårt personalrum använder vi en whiteboardtavla med tankar om hur vi driver projektet vidare.

Portfoliopärm
SKA-pärmen

Utvärdering

•Lilla gruppen

TAKK, ett av språken som vi använt oss mycket utav. Barn och pedagoger har lärt sig tex prepositioner, frukter, färger, antal och djur. Vi har märkt på barnen att de varit intresserade av detta och att de själva använder sig av detta för att bli förstådda el för att förstärka sitt tal.

Film/dans/rörelse har vi ibland använt oss utav för att få ihop gruppen och att fånga deras fokus när de ibland ”tappat” det. När vi startat upp samlingen har vi ”lockat” in dem med att starta film el musik på Babblarna. Barnen har anammat musik/rörelse och startar ibland upp en efterapning av vad som sker på ”väggen”.

Vi har oftast använt oss av en sångpåse varje dag, där barnen får utmanas att ta en figur ur en påse utan att titta. Vi sjunger sedan denna sången tillsammans. Barnet/barnen räknar tillsammans 1,2,3, innan sången startar. På vårterminen har detta utvecklats  till att barnen självmant vill välja en figur som de önskar att vi sjunger om. Trummsången introducerade vi för att vi ville stärka barnen att våga vara i centrum för en kort stund. Vi upplevde att alla barnen tillslut vågade detta, men för vissa tog det lite längre tid. Det ta för att alla ska få möjlighet att ta sin plats /ge utrymme till andra i gruppen och att även få vänta på sin tur.

På vårterminen gjordes det bilder/foton på barnen med deras namn under. Vårt mål var  att gruppen skulle se vilka kompisar som var på förskolan el hemma. Målet var att få en Vi-känsla samt att lära känna igen sitt namn.

Vi har varje dag varit ute på fm. Vårt mål från start var att vi en dag/v skulle gå utanför förskolans gård men vi har inte kunnat detta pga antal barn gentemot antal pedagoger samt att barnen velat stanna kvar på gården trots att vi planerat något annat. Vi har utgått från barnen behov/önskan och gruppens välmående. Många av barnen i vår grupp har utforskat gården i sin egna takt  och få utrymmet för sig själva.

Mellan HT och VT skedde det ett schema byte och detta ledde till pedagogbyte under grupptiden. På HT hade Madde och Fia gruppen själva men på VT blev Nora ersättare för antingen Madde el Fia 2 dagar i veckan. Nora var tyvärr inte med och planerade utan blev tilldelad vad som planerats. En tanke framöver är att få med alla på planeringarna för att hålla kvalitén.

Att ha samling vid bordet är positivt för både barn och pedagoger. Vi upplever att de kan sitta med en längre stund och då hålla fokus längre.

Under årets gång har vi märkt att barnen själva lärt sig om antal (2). Genom att diskutera babblarnas antal ögon som återkommit vid varje  ny Babbel.

Under digitalteknik har barnen själva fått fota/filma varandra, vilket vi anser är tillräckligt för denna ålderskategorien.

I vardagsteknik har de bla övat på att sätta på korkar på pennorna.

Inför utvecklingssamtalen som vi hade på VT, så hade vi ”sparat” filmer och bilder som vi visade upp för familjerna. Vi har valt att inte lägga ut allt på Unikum utan få visa det när vi är med och på så sätt kunna få respons och ha en öppen dialog. Vi har upplevt att det varit uppskattat att ha osett material med på utvecklingssamtalet av föräldrarna.

Några av barnen har inför utvecklingssamtalen blivit intervjuade av en pedagog om sig och sin vistelse på förskolan. Svaren hjälper oss att utveckla förskolan och dess miljöer (likabehandlingsplanen).

•Mellangruppen/stora gruppen

•Vi ser ett ökat intresse av skriftspråket i meningsfulla sammanhang genom att det förekommer spontana lekar med bokstäver som tex: skapa bokstäver vid matsituationer, skriva brev hem för att inte glömma, skriva på griffeltavlan för att utveckla affärsleken, skapa bokstäver i play doh lera och saltdeg samt spontanlek i bokstavsaffären. Barnen har använt sig av olika skapande material under fria leken. De ”läser” och ser symboler på olika föremål i vår verksamhet och i vår närmiljö.

•I mellangruppen har barnen fått redovisa ett föremål som de själva valt för resten av gruppen och argumentera för sina val. De övriga i gruppen fick ställa frågor och efteråt reflekterade var och en kring uppgiften. Tanken var att vi skulle genomföra uppgiften flera gånger, men eftersom vi slog ihop grupperna ändrades förutsättningarna och vi hade en annat upplägg. Genom aktiviteten kan vi arbeta mot läroplansmålet att ”…utveckla sin förmåga att berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”. Barnen uttryckte att det är roligt att berätta och att de gärna ville söka mer fakta om sina föremål, men att det var jobbigt när man blev störd under sitt berättande.

•I stora gruppen har barnen fått öva på att berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera genom olika aktiviteter som t. ex.: dramaövningar där de fick välja en bild, berätta om den och koppla till en rörelse, under våra reflektionstillfällen. Äve i vårt värdegrundsarbete i bl. a konfliktsituationer där vi utgår från de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? Barnen har även blivit bekanta med nya begrepp för att själva ha verktyg att lösa sina konflikter.

•Då vi upplever och barnen uttrycker att de inte får möjlighet till att lyssna eller uttrycka det de vill under den dagliga högläsningen efter maten, behöver vi hitta strategier för att den aktiviteten ska fungera bättre för vår verksamhet. Detta för att möjliggöra att barnen i större grad utvecklar sin läs-, språk- och skrivutveckling genom den diskussion kring innehållet som enligt forskning är nödvändig för att det ska ske.