Astrid Lindgrens Sagoskatt

" En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollande landet, där man kan hämta den sällsammaste av all glädje"
- Astrid Lindgren

Terminsplanering runt Astrid Lindgrens sagoskatt

Genom sagorna skapar barnen sitt språk. Många av barnen på Viken har ett väl utvecklat språkbruk där vi märkt att de läser mycket hemma och att de tycker om sagor och vad sagorna kan göra med oss människor. Barn som inte har ett lika fullt välutvecklat språk vill vi ge möjligheten att få utveckla det genom sagorna, sångerna och miljöerna i böckerna. Vi vill att alla ska få närmare bekanta sig med en av vår tids största barnboksförfattare och "hennes barn". Beroende på vad förskolebarnen "fastnar för" i våra aktiviteter, så kommer vi jobba vidare utifrån det.

Med hjälp av Astrid Lindgrens sagoskatt kommer vi denna termin att utveckla språket ännu mer samt även söka få en större förståelse för barns olikheter beroende på till exempel; språkbruk, uppväxtförhållanden och relationsarbete. Språkbruket kan handla om dialekt, svordomar och hur vi tilltalar varandra. Tilltalar vi alla vi möter på samma sätt? Uppväxtförhållanden kan handla om skillnader att växa upp på  landet eller i stan. Kanske i ett helt annat land kanske alldeles ensam, går det? När det gäller relationsarbete så kan vi använda oss av Lindgrens figurer som bra och mindre bra exempel, får man strunta i vad vuxna säger, vad skulle till exempel Pippi eller Karlsson på taket göra eller säga om det? Får vuxna bete sig hur som helst mot barn? Astrid Lindgren var fenomenal på att låta barnens röster bli synliggjorda och hörda. 

Vi tror också att vårt värdegrundsarbete med begrepp som empati i fokus kommer att gynnas av att vi "går in i huvudet på" Lindgrens figurer. 

Vi vill även att barnen ska få en förståelse för att alla dessa spännande barn i Lindgrens böcker började just med Astrid Lindgren.

Alltså; att bakom varje bok finns det någon som har skrivit och berättat ett barns historia utifrån barnets egna ögon. Ofta skildras barnen i Astrid Lindgrens böcker som starka och självständiga och i vuxenlitteratur saknas ofta barnens röst.

Kanske kommer någon av dem på besök? Kanske ber vi barnen ta med någon sak eller bok kopplat till det vi gör så håll ögonen öppna här på Unikum.

Syfte

Att låta de olika barnboksfigurerna stå som förebild/icke-förebild i strävan mot våra mål

Att få en förståelse för att språk och tilltal kan se olika ut, beroende på om det var förr i tiden, eller beroende på vem man pratar med. 

Att få en förståelse för barns olikheter och hur dessa kan se ut.

Mål 

Se längst ned. Har nedan bara kopplat språkmål och normer och värden-mål.

 

Målkriterier

Vi vet att barnen utvecklas gentemot målen när vi ser barn som:

Utvecklar ett språkbruk där artighet och respekt dominerar över exempelvis slangord och kraftuttryck.

Reflekterar över saker som de själva gör/inte gör i förhållande till en barnboksfigur.

Pratar om Astrid Lindgren och  refererar till hennes barnboksfigurer.

Metod, och material Hur gör vi?

Metod

De flesta av barnen kan redan mycket om många av figurerna i Lindgrens böcker vilket ger oss en god plattform att börja på.

Vi kommer att börja med att presentera Astrid Lindgren som "spindeln i nätet" och sedan läsa böcker, sjunga, se på filmer och göra som barnen i böckerna gör och känna efter hur det känns. Skapa olika saker och motoriska övningar/lekar

Förslag på aktiviteter vi kan komma att göra.

Flyga med propellrar på ryggen som Karlsson på taket - vad ser vi? Vad menas med "bara tänka på sig själv"?

Hoppa över djävulsgapet som Ronja - Får man ens säga "Djävul"? Varför skriker hon så i skogen?

Pippis pappas sjörövarskepp - finns det i båthamnen?

Uppleva vildmarksliv i skogen som Ronja - vilka kan man träffa på? Varför bor hon med rövare, vad är det?

På en bondgård med Barna i Bullerbyn och Emil. Vilka djur finns här?

Sakletardag som Pippi gör - vad kommer sakerna ifrån?

Pippi har ju inte gått i förskolan - kan vi hjälpa henne med hur man är i förskolan? Vad säger Pippi när hon blir arg? Blir hon arg?

Emil täljde gubbar - kan vi skapa gubbar?

Gå balansgång på taket som Madicken? Varför gör hon det?

Vi  surar tillsammans med Lotta på Bråkmakargatan? - Varför blir man sur/arg? Vad kan man göra för att bli glad igen?

Vara lika snälla som Pippi  - Vad gör hon som är så snällt? Kastar upp tjuvar på skåpet och lurar poliser? Varför?

Skaffa en kappsäck full med pengar - hur gör Pippi när hon handlar, kan hon ens räkna?

Vad stort allting blev när Nils Karlsson Pyssling blev liten! Hur kan vi förstå världen utifrån detta perspektiv?

Förutsättningar - 

Vi har tre arbetsgrupper indelade efter barnens utvecklingsnivå vilket gör att vi kan utmana barnen där de är. Vår plan är att börja i början av september och så pågår detta hela terminen och vi avslutar vid årsskiftet. Är det kul, blir vi inte klara så kan vi fortsätta på samma tema nästa termin. Vi får se vad detta leder oss. Utgångspunkten är klar men sedan är det barnens röster som ska höras, var vill de att detta tema tar vägen? 

Aktiviteterna kommer att äga rum på det vi kallar grupptid som i nuläget inte är fullt schemalagt ännu. På våra utflykter kommer vi också ha Astrid Lindgren med oss i planeringen. Vi vet redan att vi kommer att vara bättre än Pippi på matematiska begrepp men till exempel så är Ronja en bra överlevare i skogen... 

Dokumentation

Vi bygger en dokumentationsvägg med Lindgren som "spindeln" och barnboksfigurerna runt om med foton på dem och aktiviteter vi gjort och kopplingar och reflektioner till målen. Som en stor Astrid Lindgren - tankekarta.

 

Förberedelser

Ansvarige för varje grupp kommer att utarbeta en mer detaljerad planering av de olika aktiviteterna. Fortfarande så kommer matematik, natur och miljö stå i fokus på våra utflykter och  identitet och kultur, språk och värdegrund på inne- och gårdslekar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,