Växtriket

Växter är levande organismer som sitter fast med rötter i marken och har gröna delar ovan jord.

Den här beskrivningen stämmer för de allra flesta växter. Växterna är en av huvudgrupperna (ett ”rike”) bland organismerna. Det typiska för växterna är att de skapar sin egen näring av solljus, koldioxid ur luften och vatten samt näringssalter ur marken. Växterna tar upp solljus och koldioxid med sina blad och vatten med sina rötter.

Hur kan Sjögull vara ett hot mot Mälaren? Hur hotad är regnskogen? Varför ser växter så olika ut? Varför klara vissa att leva i kyla och andra inte? Hur gör växter för att klara av att leva på olika ställen? Hur är det att växa där det är torrt? Där det blåser? Varför klarar sig inte en tulpan i öknen? Varför skulle inte en kaktus klara sig på ängen? Hur kommer det sig att det är mest pollen på våren?

Växter finns överallt. I den fuktiga och varma regnskogen vimlar det av växter. Det finns också växter som kan klara att leva i den bitande kyla och vinden bland Himalayas höga berg. Olika växter har alltså anpassat sig till att leva på olika platser. Det finns en mångfald av växter. Att växter ser olika ut hänger ihop med var de växter. Allt levande kan sorteras i olika grupper, riken. Stammen och stjälken har stor betydelse, att ta upp vatten och ge stöd. Torv är konserverade växter. I fotosyntesen bygger växterna energirika molekyler. Om de inte bryts ned finns energin kvar i torven. 

Vi tittar på olika växtgrupper och hur de utvecklas, lär oss något om växternas delar och delarnas funktioner, växternas fortplantning, hur konsten och myternas visat på växtriket, hur vattentransporten i växter går till, lär namnen på några vanliga träd och hur de anpassar sig till årstiderna, några växter som förekommer i närmiljö, hur man sorterar växter efter deras utseende och egenskaper, hur folk tänkte förr om växter, växternas betydelse för oss människor, om pollen och allergier, hur frön sprids, växter som inte blommar, fotosyntesen, om varför träden fäller sina löv på hösten, hur vi använder växter i olika tider, 

 

bilder: klyvöppningar 

Ur det centrala innehållet:

- Växters liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband

- Ekosystem i närmiljö och några arter som lever där, samt vilka samband som finns mellan dem.

- Samband mellan organismer och den icke levande miljön

- Hur växter kan identifieras, sorteras och grupperas

- Olika sätt att beskriva och förklara naturen med hjälp av naturvetenskap och olika estetiska uttrycksformer, t ex skönlitteratur, myter och konst

- Ekosystemtjänster, t ex...pollinering

- Göra enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering

- Dokumentera med tabeller, bilder och skriftliga rapporter

- Några vanliga sjukdomar och hur de kan behandlas

- Människans beroende av och påverkan på naturen och vad det innebär för en hållbar utveckling

- Några historiska och nutida upptäckter inom biologin och deras betydelse 

- tolkning och granskning av information med koppling till biologi

Begrepp:

regnskog, taggiga och håriga stammar, havsnivå, rotsystem, trädklyka, trädkrona, nektar, artrikedom, styltrot, klätterväxt, vajar, bitande kyla, mångfald, variation, anpassning, riken, växtriken, urhav, kärlväxt, plankton, förökning, spor, pollen, spermie, äggcell, stjälk, stam, foderblad, knopp, rottråd, kärl, läppcell, klyvöppning, rothår, bark, vedartad, stam, krona, skapelseberättelse, arborist, arter, flora, namn på olika växter, myt, alkemist, hallucination, föröka sig, ståndare, pistill, märke, kronblad, pollinering, livscykel, skörda, gro, fruktämne, lockbete, befruktas, fröhus, nöt, bär, stenfrukt, kotte, lönn-näsa, sprutgurka, vallmo, katapult, vitmossa, kammossa, björnmossa, husmossa, torv, stenkol, klorofyll, druvsocker, solenergi, fossil, utdöda, levande fossil, årsringar, biologisk mångfald, fridlysta växter,

Arbetsuppgifter:

- Gör en lista/matris över fakta om olika växtgrupper (tips LH s 41)

- se filmerna nedan

- Läs affischerna på väggen

- Läs texter i Ne.se, se nedan

- Läs Boken om biologi, kap om växter

- Arbeta klart i arbetsboken, repetera det du redan gjort

- Jobba med Hallon-uppgiften

- Lär dig namnen på de träd som finns på s. 27, du ska kunna berätta 5 fakta om dem - mingla om träd. Skriv i lab.rapport.

- repeterar blommans form, ställningar, bladens form och kant, stjälkens utseende och kollar extra på rötterna

- beskriv blommorna på s 32-33 med hjälp av blommans form, ställning, bladens form och kant, stjälkens utseende och rötterna utseende - välj ut 4 och beskriv dem och låt en klasskompis gissa vilka du valt

- pressa några växter och sätt in i växtboken, sätt namn på alla dina växter du har där

- Kan du det här? s. 23 (Boken om biologi)

- Gå ut och markera en kvadratmeter i gräset nånstans, räkna hur många olika arter det finns (kan bli MÅNGA), fotografera 10 st, gå in och ta reda på vad de heter och lite fakta om dem, skriv i din lab.rapport, klistra också in bilderna

- Läs Koll på No och gör arbetsblad till (bok 4 - kap 1,2,4,6,7, bok 5 - kap 1,6 bok 6 - kap 3,5,6)

- Svara på frågorna nedan, i lab.rapporten. Skriv utförligt.

------------------------------------------

När avsnittet är färdigt kan du svara på följande frågor: ( Använd all dokumentation du gjort och böcker när du svarar på frågorna)

- Varför ser växterna ut som de gör?

- Hur kan växterna sorteras?

- Hur gör växterna för att klara att leva på olika ställen?

- Hur får en växt näring så att den kan växa?

- Hur får växterna barn?

- Vad kan människorna använda växterna till? Är det någon skillnad på hur de används idag och hur de användes förr?

- Hur har växterna använts i myter, sagor och konst?

- Vad är viktigt att tänka på när man gör ett växtexperiment?

- Varför kallas bladen för växtens fabrik?

- Hur kommer det sig att det är mest pollen på våren?

- Hur känner man igen frön med vinden? Med djur? Med vatten?

----------------------------------------------------

Filmer:

växternas livscykel

https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7321

från frö till blomma:

https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7467

fotosyntesen:

https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/1580km

pollinering, fotosyntes och Linné

https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix97

svenska blommor:

https://www.ne.se/play/kunskapoupplevelse/program/ku010301

markens ekosystem:

https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7431

den hotade regnskogen

https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7268

frukter - kärnfrukter, stenfrukter och bär

https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7277

Transport i växter

https://www.ne.se/play/twig/program/setwg00357

Pollinatörer

https://www.ne.se/play/ur/program/152802?fromSearch=true

jag älskar pollen

https://www.ne.se/play/ur/program/156529

om fossiler

https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7306

Ett hemligt recept

https://www.ne.se/play/ur/program/188633

Fröspridning, exploderar

https://www.tittapavideon.se/video/4613/varje-vaxt-sprider-sina-fron-pa-olika-vis-men-hur-dessa-vaxter-gor-det-kommer-att-forstumma-er:

alger, mossor och ormbunkar

https://www.youtube.com/watch?v=AdTDZwNxzoI

Läs:

- Valda delar ur NE.se om växter

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/v%C3%A4xter

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ormbunkar

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mossor

 - Nyfiken på naturvetenskap, s. 146-153

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.
• Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
• Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
• Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.
• Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
• Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
• Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
• Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
• Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp.
• Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
• Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer.