Hur kan vi göra jorden glad?

Vad är jorden? Är jorden ledsen? Hur kan vi göra världen bättre? Hur kan vi göra jorden glad? Många frågor med många olika svar! Vi vill skapa möjlighet att utforska dessa frågor, i ett demokratiskt sammanhang där barnens ideér och frågor blir centrala. Vi pedagoger är aktivt tänkande förebilder som utmanar och stöttar barnen med frågor, aktiviteter och material.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Hur kan vi göra jorden glad?

Syfte: Vi vill påverka barnens vilja och förhållningssätt till att visa respekt för och ta ansvar för och visa empati för naturen och samhället. Vi vill skapa möjlighet för barnen att utveckla att ett växande ansvar och intresse för att ta hand om jorden. Vi vill att barnen får möjlighet att utforska, reflektera och resonera kring vår egen delaktighet i samhället. Hur det påverkar jorden och orsaker/konsekvenser till det.

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

-Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

-Förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

- Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord. Berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

Barnen vet att det finns begrepp som:

Återvinning

Sopor

Skräp

Metall

Plast

Kartong

Papper

Natur

Majoriteten vet att vi människor bör återvinna och gå till återvinningsstationen:

- För att kasta skräp där.

- För att vi inte får kasta skräp i naturen.

Några vet några anledningar till det:

- För att djur kan skada sig.

- För att det blir skräpigt i naturen annars.

Utifrån spontana och planerade samtal kring specifika bilder har flera tankar och frågor kommit upp bland barnen:

- Varför är jorden ledsen?

- Varför brinner jorden?

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

Möjlighet att förstå, på något sätt. Att vi påverkar jorden, orsak och verkan.

Förståelse för något samband i naturen.

Förståelse för att olika val i livet kan bidra till en hållbar utveckling.

Begreppsbildning: Att begreppen finns och vad de betyder.

Återvinning: Varför, orsak och verkan.

Medmänsklighet: Vikten av att hjälpa andra på något sätt.

Normer och värden: Respekt, empati och ansvar.

Konkreta mål:

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Förmågor:

Att återvinna/återbruka  på eget och delat initiativ.

Att använda sig av begrepp i olika sammanhang.

Att samtala, lyssna, delge åsikter och fråga.

Att göra val som bidrar till en hållbar utveckling.

Konkreta mål:

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp:

Jorden

Återvinning

Hjälpa

Ansvar

Delaktighet

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Arbetslagets förhållningssätt:

Vi vill erbjuda en tillgänglig och tillåtande lärmiljö, där miljön är till för att användas av barnen.

Vi vill att de ska kunna ha en reell påverkan på sin dag, där deras delaktighet och inflytande över dagen blir en viktig del. Barnen ska bli lyssnade på och vi ska vara närvarande i deras utforskande för att kunna komma med frågor, tillföra material och stötta deras lärarproceser. Vi ska använda ett språk som barnen förstår, men även utmana med begrepp och sammanhang som utvecklar lärandet. Vi ska inte ta för lättvindigt på att ta beslut över barnens huvud. Vissa beslut måste vi ta, men det är ändå viktigt att föra en dialog med barnen.

Vi vill erbjuda en scaffoldingstöttande undervisningsmiljö. Vilket innebär följande:

Att barnen ska stöttas att få tillgång till sina proximala utvecklingszoner. Vi pedagoger hjälper barnen att bygga de mentala byggnadsställningar som krävs för att lärande ska kunna ske. Där kunskaper kan sättas in i olika sammanhang. I efterhand tar vi pedagoger bort mer och mer av stödet, varav barnens läroprocesser utvecklas så att barnen behärskar området på egen hand. Vi tillför sedan nytt material, nya frågor och utmanar vidare. 

Vi utgår från vår baklängesplanering i undervisningen. Vi utarbetar mål och syfte med en generativ fråga som ska hjälpa oss att hålla fokus. Vi utvärderar arbetet utifrån de kriterier vi har uppsatta för målen. 

Undervisningen ska bygga på de intressen och frågor som barnen visar och barnen styr då delar av undervisningen, medan vi pedagoger utmanar med frågor och material.  

Vi ska vara lyhörda för vad barnen kommunicerar med oss. Verbalt  språk och kroppsspråk och inneha ett aktivt förhållningssätt. 

(källa: Undervisning i förskolan, Ann S Pihlgren, 2017)

Vetenskaplig grund:

Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en samspelsteori som grund.  Att lärandet sker i samspel med andra och med omgivningen.

Förutsättning för lärande är vad Vygotskij beskriver som de proximala utvecklingszonerna, alltså skillnaden mellan vad barnet kan tillsammans med en vuxen och vad barnen kan självständigt. Källa: Venger & Mukhina, 1982, s.36).

Undervisningen blir därför viktig då pedagogerna måste förekomma barnens utveckling för att kunna utmana.

Lärandet sker först på en interpersonell nivå  i samspel med andra för att sedan kunna använda lärandet i andra sammanhang på egen hand, på en så kallad intrapersonell nivå, en inre process. 

Förförståelsen hos barnen är också en viktig del av processen. Barnen bär med sig upplevelser och kunskaper sen tidigare samt en förförståelse av aktiviteten eller området som ska läras. Förförståelsen formar då dialogen med omgivningen och på så sätt den fortsatta förståelsen. Barnen tolkar det vi säger och svarar utifrån det. Pedagogen tolkar det barnet säger och svarar utifrån det. Förförståelsen bildar då en spiral där förförståelse, fråga, och svar bildar en helhet. 

(Undervisning i förskolan, Ann S Pihlgren, 2017) 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Vi har generella kunskaper om hållbar utveckling: Hur beslut vi som människor tar påverkar jorden och naturen och allt som lever här. 

Vi behöver inspireras av litteratur och arbetssätt om hållbar utveckling. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Kriterier: (ev hänvisning till matris)

Se matrisen 

Matriser

 

 

 Matris för uppföljning av måluppfyllelse

 

Förståelse

Alla barnen förstår varför vi återvinner. De sätter även ord på det i dagliga samtal, när vi har meetings samt i intervjuver. Man får inte skräpa ner och man får inte kasta skräp i havet. Vi ser även ett ansvarar för miljön. Barnen ser skräp överallt och vill gärna plocka upp det.

Barnen förstår varför man inte ska skräpa ner. Jorden blir ledsen, det blir skräpigt i skogen och fiskarna dör av plast i havet. 

Vi kan se att  begreppen har varit olika svåra att förstå. 

Jorden: Alla barnen har nog inte förstått att det är Jorden vi bor på, de blandar ihop det med bilder dom har på månen.

Många av barnen vet dock att det är platsen vi bor på. Vi har sett det i både intervjuer och samtal.

Återvinning: Alla förstår att vi återvinner samt hur det går till. Att vi sorterar plast, papper, glas, metall osv.

Hjälpa: Barnen förstår att dom alla behövs och kan hjälpa till. Alla vill hjälpa till och förstår att det är något fint att hjälpas åt.

Vi ser det när vi är ute i skogen samt i samtal med barnen.

 Ansvar: Vi har inte riktigt använt oss av begreppet ansvar.

Delaktighet: Vi har inte riktigt använt oss av begreppet delaktighet.

I aspekten förståelse för vikten av att ta hand om varandra samt visa empati så ser vi att barnen vill hjälpa varandra och andra. Att göra äldre människor glada har känts viktigt för barnen. Att göra presenter och hälsa på dem på ålderdomshemmet. Även att göra Jorden glad känns viktigt för barnen och i intervjuerna ser vi att det är viktigt att Jorden är glad och fin. Även fast barnen inte kan kommunicera med Jorden så vet dom och känner att Jorden är glad.
	Påbörjad utveckling	En bit på väg	Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här	Förståelse att vi återvinner   Alla barn förstår varför vi återvinner.	Förståelse för varför vi återvinner Dom kan sätta ord på varför,	Växande ansvar för miljön - använda tidigare erfarenheter i nya sammanhang
Skriv ert konkreta mål här			Förståelse att olika val får konsekvenser
Skriv ert konkreta mål här	Vet om att olika begrepp finns (se Begrepp)	Förståelse för vad olika begrepp betyder (se Begrepp)	Början till förståelse för hur begreppen används
Ny aspekt	Förståelse för vikten av att ta hand om varandra, i någon aspekt		Förståelse för vikten av att ta ansvar, visa empati

Förmågor
Alla barnen har varit med och reflekterat och uttryckt sina tankat och åsikter på våra meetings samt i mindre reflektionsgrupper. Barnen förstår att miljöproblemen finns och har kommit med många idéer och lösningar. Många smarta uppfinningar om hur vi ska rena Jorden har skapats.
  

	Påbörjad utveckling	En bit på väg	Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här	Deltar (sitter med/lyssnar) i aktivitet/reflektion angående miljöpåverkan	Början till eget ansvar - uppmärksammar miljöpåverkan på något sätt	Förmåga till eget initiativ - tar ansvar för miljön på något sätt
Skriv ert konkreta mål här	Deltar i reflektioner - sitter med.	Början till egen reflektion, lyssnar, tittar på bilder/filmer.	Delger åsikter med andra, ställer frågor, lyssnar på andra
Skriv ert konkreta mål här		Början till förmåga att göra hållbara val	Förmåga att göra hållbara val, på något sätt

 

 

Begrepp

Se ovanför under förståelse. Barnen förstår ordet återvinning. Begreppet Jorden känns svårt och abstrakt och barnen blandar ihop det med månen, Sverige och Norrtälje.
	Påbörjad utveckling	En bit på väg	Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här	Vet att begreppet återvinning finns	Vet vad begreppet återvinning betyder	Använder begreppet återvinning i olika sammanhang
Skriv ert konkreta mål här	Vet att begreppet Jorden finns	Vet vad Jorden är för något	Använder begreppet jorden i olika sammanhang
Skriv ert konkreta mål här

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt:

 Vi har haft en Moder Jord fest på förskolan. 
Det var fint att se att barnen uppskattade att ha en fest för Jorden. Barnen tycker att det känns viktigt att fira och uppmärksamma jorden som ett trevligt avslut i vårt arbete. 

intervjuer med barnen, vad har du lärt dig? 

• ”Jag tyckte om ljuslyktorna för att jorden blev glad. Jag kände det faktiskt”.

• ”Jag har lärt mig att plocka skräp i skogen för att göra Jorden glad”.

• ”Pappa har hjälpt mig att göra en Krampusdräkt”.

• ”Mamma planterar potatis och tar bort ogräs för det heter potatislandet. Disa får inte äta på rabarberna. Mamma har satt en silverring runt”.

”Bara dom andra planeterna hör när Jorden dansar och sjunger”.

• ”Att inte kasta skräp i vattnet”.

”I Thailand kom det en jättestor våg, så det kom mycket skräp”.

”Lite skräp var kvar”.

” Alla tog bort skräpet”.

• ”Jag vet inte, plocka skräp men kasta skräp får man inte göra”.

”Om man inte plockar upp skräpet så dör joden. Det blir för mycket skräp”.

•” Nej inte jättemycket. Det enda är att jag inte ska slänga skräp i naturen, min familj brukar slänga skräpet i matpåsar och skräpet i skräppåsar. Så brukar vi göra det hemma. Vi har målat olika burkar i olika färger så man ska veta var man ska slänga skräpet. Vi har gul, blå och vit. I den gula slänger vi mat, i den blåa slänger vi plast och i den vita slänger vi glas”.

• ”Nej, jag har ju lärt mig att plocka upp skräp men inget annat”.

•” Att jag inte ska kasta skräp på Jorden och inte slänga skräp i naturen. Jagslänger det i papperskorgen”

” Man har ju äppelskrutt, de kan man kasta i naturen det går ju bra.Glas slänger man i typ något, det finns bredvid flygfyren där slänger man glas och flaskor och så”.

Avslutningsvis

Det är ett stort och viktigt ämne. Det finns många viktiga och spännande aspekter som vi inte har hunnit lyfta. Barnen har kommit med många kluriga uppfinningar Och teorier som man hade velat prova tillsammans. Det fanns många smarta lösningar på hur man skulle kunna samla ihop eller ”fånga” skräpet på. Det skulle varit mer viktigt att fokusera på deras lösningar. Kanske kan man fortsätta med det till hösten?

Hur kan vi påverka?

- Alla är viktiga.

- Hur känns det att vara snäll hjälpa till

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Aktiviteter:

- Intervjufrågor till alla barn i början terminen och i slutet av terminen.

-Utifrån barnens tankar, hypoteser och frågeställningar. (arbetssättet blir i relation till Blooms taxagonomi , minnas och tillämpa. värdera och skapa)

- Vad är jorden för något? Meeting och reflektion.

- Tusentals lyktor.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Formativ uppföljning:

Genom:

- Bilder och filmer.

- Skriftlig dokumentation.

- Daglig dialog i arbetslaget.

- Reflektion och analys.

- Utvärdering i december 2019.

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö:

- Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar?

Lärmiljön och undervisningsmiljön är tydligt uppdelade utifrån olika läranden. Vi sätter upp bilder och mindmap över barnens tankar och hypoteser. 

- Vilket material tillför barnen utmaningar utifrån målen?

Material som står i relation till sammanhang utifrån hållbar utveckling och olika uttryckssätt.

Bilder, filmer och aktiviteter:

Allt material som vi har finns tillgängligt under hela dagen. Dock ska vi tillföra material som vi tror är utforskningsbart.

- Vilka gruppstorlekar/sammansättningar gynnar?

Majoriteten av undervisningen bör bedrivas i mindre grupper. Olika sammansättningar kan få olika utslag/konsekvenser. Barnen behöver vara i ett sammanhang där de blir sedda och hörda. 

- Hur bidrar miljön till dialog och samverkan mellan barnen?

Vi skapar mötesplatser där barnen kan förenas i utmaningar och intressen. Vi uppmärksammar deras intressen genom hur vi utformar miljön. Vi utformar även miljön utifrån det vi tror kan intressera.