Får jag göra vad jag vill i skogen?

Här bygger vi upp vår nya projektbeskrivning med hjälp av baklängesplanering.

Målområde

Vad och varför?

1a) Allemansrätten – hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande (Lpfö 18)

Vi har uppmärksammat att barnen behöver påminnas om att skogen är djurens hem. "Hur beter vi oss i naturen, varför?", "Får man verkligen plocka löven från träden?" och "Vilken ljudnivå kan vi ha när vi leker för att inte skrämma djuren?". Vi pedagoger vill även samla mer kunskap kring regler som gäller i naturen så att vi vet precis vad som gäller i naturen och hur vi kan nyttja den på bästa sätt tillsammans med barnen. Tankarna lutar åt att våra och barnens intressen samt våra observationer går åt hållet att utforska allemansrätten.

Syftet är att pedagoger och barn tillsammans ska lära sig hur man agerar ute i naturen, vad får man göra, vad får man inte göra.

Generativ fråga

Får jag göra vad jag vill i naturen?

Varför är detta viktigt för barnen?

Kunskapen är viktig för en fungerande natur där allt & alla har ett lika värde och vi värnar om allting runt omkring oss.

1b) Läroplansmål :

·       ”Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” s. 13,

·       ”Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” s. 14,

·       ”Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften” s.14

1c) Vad har barnen för kunskaper?

Genom tidigare erfarenheter i projekt har barnen lärt sig att vara varsamma med småkryp och att dessa har ett syfte i naturen. Barnen har fått kunskap om nedbrytelseprocessen (kompost) vilket vi kommer vidareutveckla. Vad intresserar barnen? Barnen visar ett genuint intresse för skog och natur samt dess resurser, vilket har bidragit till just detta tema. Då barnen ofta samlar material de inte får nyttja enligt allemansrätten.

 

Specifika mål

1d) BARNENS FÖRSTÅELSE

Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler – förstå allemansrätten samt gemensamt bestämda regler på förskolan.

Vi vill att barnen ska lära sig vad vi får göra i skogen och inte får göra, att vi kommer överens om regler både från allemansrätten samt skapa våra egna regler hur vi ska förhålla oss i naturen. Grundregeln vi tänker oss är ” inte störa och inte förstöra”.

BARNENS FÖRMÅGA: Vi vill att barnen ska få utveckla tillit till sin egen förmåga, utveckla sin självkänsla men också att kunna samarbeta och inte tävla.

BARNENS BEGREPP: dela med sig, att turas om, hjälpsam, bra kompis

1 e,f) BARNENS FÖRSTÅELSE: Förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra – Vi vill ge barnen möjlighet till en förståelse för hur vi kan påverka och bevara naturen

BARNENS FÖRMÅGA: Utveckla ett förhållningssätt som stämmer överens med allemansrätten

BARNENS BEGREPP: allemansrätten, djurvän, känslor

BARNENS FÖRSTÅELSE: Ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften – Vi vill ge barnen möjlighet till förståelse för hur man kan kommunicera med symboler

BARNENS FÖRMÅGOR: Utveckla förmåga att berätta och uttrycka tankar med hjälp av talspråk och symboler

BARNENS BEGREPP: stor bokstav, liten bokstav, initialer.

1g) Vilket förhållningssätt ska alla i arbetslaget ha

-          Utforskande

-          Bekväma

-          Förebilder

Vilken undervisningsmiljö ska vi erbjuda barnen

-          Tydliga, inbjudande och tillgängliga undervisningsmiljöer,

Arbetssätt

-          En stöttande och utforskande arbetssätt (scaffolding)

Samtalstyper och frågetyper

-          Analys och värderingsfrågor – utmanar barnen intellektuellt (vad var det som hände nu, varför blev det så?)

-          Instruktionsdialog – lägger till frågor i samtalen med barnen (Vilken färg, hur många, vad heter?)

Barnens delaktighet

-          Ge varje barn möjlighet att uttrycka sina egna tankar. Med hjälp av mindre grupper, och utefter intressen & förmågor. Utmanar i olika konstellationer och ger alla möjlighet att få komma till tals, öppna frågor till gruppen och individen.

 

Teorier (Vygotskij)

-          Den proximala utvecklingszonen där vi utmanar varandra och tar oss till nya kunskaper med hjälp av en mer kompetent (både pedagoger och andra barn).

-          Samspelsteorin där vi tänker tillsammans med barnen, analyserar och sorterar det vi stöter på i vardagen.

 

1h) Kunskap om ämnesområdet

-          Arbetslaget behöver utveckla sina kunskaper inom allemansrätten.

2222. Utvärdering

 

2222a) Kriterier

Hur - Hur kommer vi se att barnen utvecklar kunskap om allemansrätten och gemensamma regler på förskolan? Vi kommer att kunna se barnens utveckling genom att vi ställer generativa frågor, samt genom observation, barnreflektioner och även via en tankekarta.

- Hur kommer vi se att barnen utvecklar sitt samarbete? Genom observation och planerad undervisning där turtagning, dela med sig och ett samarbete är centralt. Vi behöver lägga vikt vid att samarbetet är det enda sättet att lyckas, vi är inte varandras konkurrenter. Vi kommer att observera gruppens klimat med en loggbok.

- Hur kommer vi se att barnen utvecklar sin förståelse för naturen och viljan att bevara den (förhållningssätt som stämmer överens med allemansrätten)? Genom att ha vuxna förebilder som är trygga i naturen, och genom generativa frågor från allemansråttan kan vi utvärdera om vårt arbetssätt genererar i kunskap till barnen.

- Hur kan vi ge barnen möjligheten till att förstå hur man kan kommunicera med symboler samt upptäcka skillnaden mellan versaler och gemener? Vi kommer att använda våra tecken mer i miljöerna för att förtydliga hur symboler fungerar. Vi börjar med stopp, tyst, äta och dricka. Vi ska tillverka nya ordkort med nyckelbegrepp från temat, dessa kommer innehålla både bild, versaler och gemener samt olika typsnitt. 

 

3. Aktivitetsplan

 

3a) Projektet sätts igång genom att vi hittar en gosedjursråtta i skogen. Råttan har med sig ett brev med information om sig själv där det står att den heter Allemansråttan. I brevet berättar råttan att den vill följa med oss till förskolan och lära oss mer om Allemansrätten. Råttan ställer även den generativa frågan till barnen.

Allemansråttan har fått en egen hyllplats med kläder och ett hus. Varje gång vi ger oss iväg på äventyr får barnen hjälpas åt att klä på råttan samt bära den med sig. Råttan har oftast med sig ett brev med små berättelser och även frågor och uppdrag till barnen. Tanken är bland annat att barnen ska få bygga bon i skogen, till de djur som vi arbetar med för att utveckla samarbetet i gruppen.

 

 

3b) Varje vecka tar vi med oss råttan till skogen och den informerar oss samt ställer fler generativa frågor kring vår generativa fråga. Tanken är att barnens svar på Råttans frågor ska undersökas tillsammans samt skapa fler frågor för kommande aktiviteter. Eftersom att vi ska arbeta med Allemansrätten så kommer vi dela upp begreppet i att ”inte störa” och ”inte förstöra” och arbeta med dessa separat. Vi börjar med ”inte störa” där vi ska introducera barnen för olika skogsdjur som är laminerade, dessa gömmer vi i skogen och låter barnen leta efter dessa och reflektera kring varför vi inte får se levande djur. Barnens svar och reaktioner skrivs ner och reflekteras kring i reflektion och den fortsatta planeringen.

Vi kommer även att planera för reflektionsmöten tillsammans med barnen, både med bilder och öppna frågor kring temat. Detta sammanställs till en tankekarta som ska finnas på vår dokumentationsvägg. Vår dokumentationsvägg är uppbyggd i tre områden som är ”Vad gör vi”, ”Hur gör vi” och ”varför”. Tanken är att det ska vara ett verktyg för både barn, pedagoger, vikarier och föräldrar för att reflektera kring det vi gör och komma vidare i projektet.

 

 

3c) Lärandemiljö

Vi kommer att använda naturen för att skapa ett sammanhang för barnen och vistas så mycket som möjligt i skogen och på promenader. Men vi har även tagit in naturen i vårt projektrum som vi nu kallar ”skogsrummet” där de djuren vi arbetar med finns och skapar en verklighetsnära miljö. Här är tanken att en pedagogisk dokumentationsvägg ska växa fram.

Vi vill använda naturen för att barnen ska se att vi pedagoger är trygga med växter och djur. Vi har tidigare termin uppmärksammat att gruppen behöver bli tryggare i skogen, lära sig mer om naturens regler och utmanas i svårare terräng.

Inomhusmiljön är uppbyggd med ”rum i rummen” för att skapa ett lugn. Vi har försökt skapa tydliga miljöer under vår NPF utbildning, var sak på sin plats med bild, text och inbjudande miljöer. Vi strävar efter att det ska vara tydligt vad som erbjuds. Materialet är tillgängligt och vi har valt ut svenska skogsdjur, ett lekbord för att simulera en skog och bilder och information om svenska skogsdjur. Vi har även skapat ett träd med riktiga grenar, tanken är att trädet ska förändras i takt med årstiderna och skapa dialog mellan barnen. Dokumentationsväggen ska skapa frågor och reflektion hos barnen kring temat.

 

Vi strävar efter att dela upp oss i mindre grupper både i den fria leken och i planerad undervisning, syftet är att minska konflikter men även gynna dialog mellan barnen och ge varje barn chans att göra sin röst hörd.