<p>Judendom, kristendom och islam brukar kallas f&ouml;r systerreligioner. Det beror p&aring; att de har s&aring; mycket gemensamt. Vi ska nu l&auml;ra oss om alla tre och b&ouml;rjar med att f&ouml;rdjupa oss i judendomen. Vi ska l&auml;ra oss om:</p>
<ul>
<li>synen p&aring; Gud, v&auml;rlden och m&auml;nniskan</li>
<li>Israel&nbsp;</li>
<li>heliga skrifter</li>
<li>synagogan</li>
<li>riktningar</li>
<li>fr&aring;n vaggan till graven</li>
</ul>

Religionskunskap

Judendom, kristendom och islam brukar kallas för systerreligioner. Det beror på att de har så mycket gemensamt. Vi ska nu lära oss om alla tre och börjar med att fördjupa oss i judendomen.

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Judendom

Matriser i planeringen

Uppgifter