Vad är kommunikation?

I detta moment ska vi diskutera och reflektera över vad vi tänker om kommunikation, och jämföra med vad ett par forskare har för perspektiv på kommunikation. Alla uppgifter finner du i OneNote - delkurs, Vad är kommunikation (kap 1).

Syfte:

I detta moment ska vi introducera kursen och försöka lägga en grund för att förstå hur och varför människor kommunicerar och hur kulturen inverkar på vår kommunikation. Tanken är att på olika sätt beskriva, diskutera, reflektera över och analysera kommunikation.

Mål:

Efter avslutat moment är det meningen att du ska ha visat

• kunskaper om människors lärande, liv och växande, och om olika villkor för det, samt om sociala och pedagogiska sammanhang.
• förmåga att använda pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.
• förmåga att diskutera din egen och andras syn på kunskap och lärande samt att diskutera handlingar i sociala och pedagogiska sammanhang.

Metod:

Vi jobbar varierat och växlar mellan genomgångar, klassrumsövningar, instuderings-frågor, diskussioner, eget skrivande. Vi utgår från Lärobok i kommunikation av Johan Forsell (kap. 1), men lägger till en hel del under lektionerna, så det är det viktigt att anteckna och att använda anteckningarna inför prov och inlämning. Vi kommer utöver detta att arbeta med mindre uppgifter och grupparbeten.

Uppgift:

Uppgiften är att börja lära sig begrepp och teorier/modeller, och att börja kunna använda dessa till att reflektera över och analysera din egen kommunikation på olika sätt. Detta görs dels via genomgångar, ett prov, samt mindre uppgifter både enskilt och i grupp.

Redovisningsform och redovisningstid:

Prov med fakta- och reflektions-/analysfrågor. Du ska både kunna kapitel 1 i boken, och det vi gått igenom på lektionerna.

Läroplansmål

Syfte

• Kunskaper om människors lärande, liv och växande och om olika villkor för det samt om sociala och pedagogiska sammanhang.
• Förmåga att använda pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.

Centralt innehåll

• Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.

Kriterier

• Eleven beskriver utförligt och nyanserat människors interaktion och kommunikation. Eleven ger också exempel på hur interaktion och kommunikation påverkar människors lärande och deltagande i sociala och pedagogiska situationer. I beskrivningarna använder eleven med säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.
• Eleven beskriver utförligt människors interaktion och kommunikation. Eleven ger också exempel på hur interaktion och kommunikation påverkar människors lärande och deltagande i sociala och pedagogiska situationer. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar samband och drar välgrundade slutsatser.
• Eleven beskriver översiktligt människors interaktion och kommunikation. Eleven ger också exempel på hur interaktion och kommunikation påverkar människors lärande och deltagande i sociala och pedagogiska situationer. I beskrivningarna använder eleven med viss säkerhet centrala begrepp och teorier samt förklarar enkla samband och drar enkla slutsatser.

Uppgifter

Hur kommunicerar jag (bättre)?

Hur kommunicerar jag (bättre)?

Syfte

I detta moment ska vi försöka lägga en grund för att förstå hur och varför du själv kommunicerar. Tanken är att på olika sätt beskriva, diskutera, reflektera över och analysera din egen kommunikation, den icke verbala (kroppsspråket) och den verbala (rösten).

Mål

Efter avslutat moment är det meningen att du ska ha visat

• Förmåga att använda pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.

• Förmåga att diskutera din egen och andras syn på kunskap och lärande samt att diskutera handlingar i sociala och pedagogiska sammanhang.

Uppgift

Din uppgift är att reflektera över och diskutera din egen icke-verbala och verbala kommunikation.

• Hur uppfattar du dig själv när du kommunicerar?

• Hur uppfattas du av människor du känner när du kommunicerar?

• Hur uppfattas du av människor du inte känner när du kommunicerar?

Tänk på begrepp ur kapitel 1: Envägs-, tvåvägskommunikation? Feedback? Mottagaren? Hur är det i olika sammanhang? Förhållandet verbal eller icke-verbal kommunikation? Aktivt lyssnande? Tänk också på Gerbners modell som finns beskriven på sid 20-21 i boken. Hur förhåller det sig med filtreringen av händelsen mellan sändare och mottagare?

Skriv en kort reflektion om hur du tycker att din verbala och icke-verbala kommunikation fungerar. Fråga minst sju personer du känner om vad de tänker om dig när du kommunicerar. Fråga minst tre okända personer om vad de tänker om dig (fördomar) när de träffar dig första gången. Anteckna, sammanfatta och lämna in din text i Unikum. (Ca en halv A4)

Aktivt Lyssnande

Syftet med nedanstående uppgift är att du ska upptäcka skillnaden mellan aktivt lyssnande och icke-aktivt lyssnande. Syftet och det långsiktiga målet är också att du ska bli en bättre kommunikatör.

 

UPPGIFT AKTIVT LYSSNANDE

Uppgiften är att ni ska samtala två och två med hjälp av en metod som kallas aktivt lyssnande. Här nedan kan du om läsa vad aktivt lyssnande är. Du ska berätta för din kompis en berättelse/historia som du hittar på själv. Det kan handla om min hemväg från skolan, middagen igår kväll, stressen i morse, min hund eller något annat du hittar på. Berätta med detaljer och visa gärna dina känslor kring händelsen.

Den första gången du berättar ska din kompis inte lyssna aktivt. Inte ens titta på dig, kanske titta i mobilen ibland…

Den andra gången du berättar ska din kompis lyssna aktivt.

Sen byter ni.

Lämna in:

När ni har gjort klart detta ska ni skriva om era upplevelser, individuellt. Beskriv vad du talade om, hur din kompis agerade och reflektera över vad aktivt lyssnande innebär och får för konsekvenser för ett samtal. Hur kändes det för dig när du berättade, gång 1 och gång 2? Hur var det när du lyssnade gång 1 och gång 2? Lämna in din text i Unikum. (Max en A4-sida)

 

AKTIVT LYSSNANDE

· Lyssna

· Uppmuntra

· Kroppsspråk

· Spegling/omformulering

· Tystnad

· Frågor

· Sammanfattning

 

Lyssna

Det aktiva lyssnandet är basen i samtalsprocessen. Ett sätt att visa att man förstår den andre. Det är viktigt! Lyssnandet kan bestå i stöd, förståelse och inlevelse. Samtalsstöd visar man genom kroppsspråket; humma, nicka och att uppmuntra till att berätta mer. Förståelse visar man bl a genom att spegla/omformulera. Är budskapet uppfattat? Inlevelse visar man genom att svara på känslor och behov; ett empatiskt lyssnande.

 

Uppmuntra

Javisst…berätta, jag skulle vilja veta mer….

 

Kroppsspråk

Ögonkontakt, blicken, röstvolym, tonfall, leenden, mimik, hela kroppen är med hos den verkligt intresserade lyssnaren (öppen kroppshållning)

 

Spegling/omformulering

Spegling innebär att se världen utifrån en annan människas perspektiv och visa denne sin förståelse. Man visar att man tar en människa på allvar. Som lyssnande kompis tar man del av vad den andre uttrycker verbalt och icke verbalt (kroppsspråket). Därefter formulerar man med egna ord och med sitt kroppsspråk det som man uppfattat att den andre har sagt. Det är viktigt att hitta egna ord vid speglingen och anpassa språket till mottagaren. Spegling är kontaktskapande och informationssamlande. I speglingen får den andre möjlighet att klargöra sina tankar, känslor och värderingar.

Förslag till inledning av spegling:

Du känner…..du menar…. Du anser…..och man kan fråga om man känner sig osäker om det stämmer.

 

Tystnad

Tystnaden är lyssnandets förutsättning. Tystnaden ger möjlighet till eftertanke för båda i samtalssituationen.

 

Frågor

För att alla aspekter av samtalet ska bli belysta måste lyssnandet kombineras med frågor. Man bör vara vaksam med sin frågeteknik. Frågandet är inträngande och kan bli ett hinder i kommunikationen. Avsikten med frågandet är bl a att strukturera, skapa mönster och förståelse.

 

Sammanfattning

Sammanfatta det din kompis har berättat om och kontrollera om du har uppfattat saken rätt genom att fråga om du har glömt något, t ex.

Prov kommunikation

Prov på kap.1 och lektionsinnehåll, se planeringen.