Baklängesplanering Gul

1. MÅLOMRÅDE

Kunskapen och färdigheterna kring sinnena skapar en förståelse och medvetenhet för naturen, människan och omvärldens förändringar och olikheter.

- sinnen

- årstider

- kallt, varmt, mjukt, hårt osv.

- hållbar utveckling

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Generativ fråga: Hur kan vi upptäcka, utforska och förstå vår omvärld med alla våra sinnen? Hur smakar, hörs, luktar, känns, ser de olika årstiderna ut?

Syfte: Att synliggöra årstidernas växlingar kopplat till alla våra sinnen. Skapa en förståelse och en medvetenhet för våra olika sinnen.

Att kunna sätta ord på sin egen upplevelse av omvärlden samt få en förståelse för att andras upplevelse kan se olika ut.

1b: MÅL ur Lpfö 18

Mål ur Lpfö 18:

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar.
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnens intressen, initiativ och behov:

Specifika mål:

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Förståelse:

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Vilka förmågor är det barngruppen ska få möjlighet att utveckla under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens nya eller ökade förmågor. Även detta steg är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Förmågor:

1f: BARNENS BEGREPP

Vilka begrepp är det barngruppen ska få möjlighet att lära sig under processen? Här bryter ni ner vart och ett av de utvalda läroplansmålen i flera konkreta mål för barnens ökade begreppsvärld. Även detta är viktigt för att alla i arbetslaget medvetet ska kunna fungera scaffoldingstöttande under processen.

Begrepp:

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vilket förhållningssätt ska ni alla i arbetslaget ha under processen för att ge barnen optimala förutsättningar för utveckling och lärande? Vilken undervisningsmiljö vill ni erbjuda barnen? Vilka arbetssätt? Vilka samtalstyper? Vilka frågetyper? Hur ska alla barns röster bli hörda? Hur främjar vi likvärdighet och jämställdhet? Etc... Här blir det viktigt att beakta de utvecklingsområden ni satt upp i det systematiska kvalitetsarbetet.

Vilka teorier ligger till grund för det arbetssätt ni har valt? (Läs mer sid 145 - 146 samt kap 1 - 8)

Arbetslagets förhållningssätt:

Vetenskaplig grund:

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Finns det någon ytterligare kunskap förskollärare och barnskötare behöver tillägna sig för att kunna bidra med stimulans och utmaningar?

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

På vilket sätt kommer ni efter temats genomförande kunna se att vart och ett av barnen utvecklas mot de förmågor, den förståelse och de begrepp ni har satt upp som mål? Skriv kriterier för vart och ett av förmågorna, förståelsen och begreppen ni satt upp för er barngrupp under 1d, 1e och 1f. Arbetslaget ska i kriterierna kunna följa barngruppens progression under arbetet med temat. Använd gärna en matris för att skriva fram hur man kommer kunna se progressionen i stegen "påbörjad utveckling", "en bit på väg" samt "måluppfyllelse". Ni kan skriva i den matris som finns längst ned på denna sida (använd en annan webbläsare än internet explorer då denne inte fungerar optimalt med verktyget), i dokumentmallen (Matris mall) som finns i Teams eller på ett papper. 

Kriterier: (ev hänvisning till matris)

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Hur ska ni göra för att utvärdera? När ska ni utvärdera? Planera en rolig och meningsfull utvärderingsaktivitet att genomföra på slutet av temat och/eller en formativ utvärdering att genomföra under processens gång. (Läs mer sid 158 - 162)

Utvärderingssätt:

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Planera hur ni ska sätta igång temat/projektet för att väcka barnens intresse. Starta gärna med en aktivitet som sätter igång barnens tankar, fantasi och kreativitet, där de får använda flera sinnen och känslor. Det kan vara en fördel om det är ett problem eller ett dilemma som barnen ska utforska tillsammans. Skriv även ner tankar ni har om hur ni sen skulle kunna gå vidare men lämna öppningar så att barnens initiativ och frågor får möjlighet att påverka er fortsatta planering. (Läs mer sid 164 - 172)

Aktiviteter:

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Hur ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggsäck". (Läs mer sid 172 - 173)

Formativ uppföljning:

3c: LÄRMILJÖ

- Sammanhang (kontext)
- Material och teknik
- Samverka, samarbeta och samlärande

Vilken lärmiljö vill ni skapa för att bidra med så bra möjligheter som möjligt till barnens utforskande och lärande? Vilken är den optimala miljön för det lärande ni avser? Är miljön autentisk, verklighetsnära? Skapar miljön social trygghet och kognitiva utmaningar? Vilket material tillför barnen spännande utmaningar utifrån målen? Hur skapar ni möjlighet för barnen att utforska samma sak på många sätt? Vilka gruppstorlekar och gruppsammansättningar gynnar utforskandet och lärandet? Hur behöver möblering/placeringen vara för att lärandet ska underlättas? Hur bidrar miljön till dialog, samverkan, samarbete och samlärande mellan barnen? (Läs mer sid 173 - 179)

Lärmiljö: