Biologi Ekologi åk 7

Under kommande veckor ska vi arbeta med ekologi som betyder läran om samspelet i naturen. I naturen hänger allt ihop och alla delar samverkar och är beroende av varandra. I det här arbetsområdet ska vi lära oss om detta.

Förmågor och centralt innehåll

Förmågor

Under kommande avsnitt, Ekologi, kommer vi att träna på följande förmågor (från kursplanen i biologi, Lgr 11):

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i (människokroppen), naturen och samhället.

Centralt innehåll

Ovanstående förmågor kommer att tränas genom följande centrala innehåll (från kursplanen i biologi, Lgr 11):

Natur och samhälle

• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.

• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

Biologins metoder och arbetssätt

• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Undervisning

Så här gör vi

• Genomgångar och filmer

• Samtal och diskussioner

• Fältstudie

• Studieuppgifter och texter

Begrepp som du ska kunna efter avslutad kurs

• Biologisk mångfald
• Fotosyntesen

• Kolets kretslopp

• Ekosystem

• Ekologi

• Näringsväv

• Näringskedja

• Anrikning av gifter

Bedömning

 Bedömningen grundar sig på

-ditt deltagande i samtal och diskussioner,

-genomförande av fältstudie och

-en skriftlig inlämningsuppgift.

Uppgifter

Fältstudie Naturruta

Nu är det dags att göra ett nytt besök i Naturrutan för att se hur det ser ut när det är vinter. Bor du i Alingsås ska du göra ett nytt besök på den plats där du var på hösten i åk 7. Du som bor utanför stan får istället göra ett besök på en ny plats nära ditt hem. Skriv det i din presentation! Presentationen har du sparat i din Biologimapp på Drive.

Saker som ni kan ta med är:

-Hur kan man se att det är vinter?

-Vad har hänt på platsen sedan ni besökte den i september. Beskriv!

-Hittar ni några spår av djur?

-Hur ser växterna ut nu när det är vinter?

-Vilken temperatur är det? Om det är snö, vilket snödjup är det?

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Information om uppgiften från åk 7

I den här uppgiften kommer ni arbeta i grupp. Gruppen besöker en plats, och bestämmer sig för en naturruta som man ska besöka tre gånger under året. Besöket ska dokumenteras i en presentation, med bilder och beskrivning av platsen/naturrutan. Vi besöker platsen på hösten, vintern och på våren och följer naturens skiftningar vid olika årstider.

Alla i gruppen ska göra en egen presentation. Mall för presentationen hittar ni i det bifogade dokumentet. Kopiera mallen, spara den i din biologimapp och döp den Naturruta + Namn + Klass. Presentationen kommer startas i september och blir klar i maj nästa år när vi besöker platsen för tredje gången.

Naturruta Fältstudie

Nu är det dags att göra ett nytt besök i Naturrutan för att se hur det ser ut när det är vinter. Bor du i Alingsås ska du göra ett nytt besök på den plats där du var i höstas. Du som bor utanför stan får istället göra ett besök på en ny plats nära ditt hem. Skriv det i din presentation! Presentationen har du sparat i din Biologimapp på Drive. Nu är det slide 3 i presentationen som gäller.

Saker som ni kan ta med är:

-Hur kan man se att det är vinter?

-Vad har hänt på platsen sedan ni besökte den i september. Beskriv!

-Hittar ni några spår av djur?

-Hur ser växterna ut nu när det är vinter?

-Vilken temperatur är det? Om det är snö, vilket snödjup är det?

-------------------------------------------------------------------------------------------------------

I den här uppgiften kommer ni arbeta i grupp. Gruppen besöker en plats, och bestämmer sig för en naturruta som man ska besöka tre gånger under året. Besöket ska dokumenteras i en presentation, med bilder och beskrivning av platsen/naturrutan. Vi besöker platsen på hösten, vintern och på våren och följer naturens skiftningar vid olika årstider.

Alla i gruppen ska göra en egen presentation. Mall för presentationen hittar ni i det bifogade dokumentet. Kopiera mallen, spara den i din biologimapp och döp den Naturruta + Namn + Klass. Presentationen kommer startas i september och blir klar i maj nästa år när vi besöker platsen för tredje gången.

07F Naturruta

Inlämningsuppgift Biologi-Ekologi

I det bifogade dokumentet hittar du frågor som du ska besvara på lektionstid och när du är klar ska uppgiften lämnas in för bedömning.

Öppna dokumentet, markera allt, kopiera,skapa ett nytt dokument i din biologimapp, klistra in och döp dokumentet "Inlämningsuppgift Biologi, Namn och klass"

Som stöd får du använda biologiboken Titano, tips på sidor: 196-202, 240, 243-244

Du kan också se delar av filmen Ekosystem (28 min) https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5626

Bifogat hittar du också presentationen som vi har utgått ifrån på lektionerna. Och en begreppslista.

/Åsa

07F inlämningsuppgift Ekologi Biologi

Elev Biologi läran om livet

Begrepp, ekologi åk 7

Min näringskedja

Lägg in ditt dokument i den här uppgiften.

/Åsa

Inlämningsuppgift Ekologi

Du ska med hjälp av presentationen om ekologi, biologi boken och nätet svara på de tolv frågorna om Ekologi.

Inlämningsuppgift Ekologi

Du ska enskilt svara på frågorna. Du får ta hjälp av biologiboken och söka på internet.

Inlämningsuppgift Biologi Ekologi redigerad .pdf

Extrauppgift -ekologi åk 7

Du som är klar med inlämningsuppgiften Ekologi kan titta på presentationerna nedan:

Instuderingsuppgifter biologi växter och djur

I den här uppgiften ska du läsa i Biologiboken Titano s. 40-42, s. 80-103 och s. 122-137 och svara på frågorna i de två drivedokumenten. Frågorna är hämtade från boken.

Om du hinner kan du fördjupa dig genom att läsa s. 104-120 och s. 138-146

Du kopierar frågorna och lägger i ett eget dokument i din Biologimapp.

Elev Titanoboken frågor Djur kap 5 och 6

Elev Titanoboken frågor Växter kap 3

Instuderingsuppgifter biologi bakterier och svampar

I den här uppgiften ska du läsa i Biologiboken Titano s. 30-33, s. 66-69 och s.72 och svara på frågorna i drivedokumenten. Frågorna är hämtade från boken. På sidorna 38 och 78 hittar du sammanfattning.

Om du hinner kan du fördjupa dig genom att läsa s. 36-37 och s. 73-77

Du kopierar frågorna och lägger i ett eget dokument i din Biologimapp.

Elev Titanoboken Svampar kapitel 4

Elev Titanoboken frågor Bakterier kapitel 2

Inlämningsuppgift Biologi-Ekologi

I det bifogade dokumentet hittar du frågor som du ska besvara på lektionstid och när du är klar ska uppgiften lämnas in för bedömning. Som stöd får du använda biologiboken Titano, tips på sidor: 196-202, 240, 243-244 Du kan också se delar av filmen Ekosystem (28 min) https://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=3&article=V5626 Bifogat hittar du också presentationen som vi har utgått ifrån på lektionerna. Och en begreppslista som vi hade som hjälp till en film. /Åsa

Läxförhör Ekologibegrepp

Ordlista 1.Ekologi: Läran om sambanden i naturen. 2. Ekosystem: Avgränsat område där man beskriver samspelet i naturen. 3. Näringskedja: Handlar om hur energin flödar i ett system. Börjar alltid med producent och slutar med toppkonsument. 4. Näringsväv: Flera näringskedjor som vävs ihop. 5. Näringspyramid: Ett sätt att visa hur mycket energi det finns kvar i de olika stegen. 6. Producent: Kan skapa sin egen näring och försörja sig på det. T.ex en växt. 7. Konsument: Det är en organism i näringskedjan som livnär sig på andra organismer. 8. Nedbrytare: Organismer som lever på döda djur eller växter. 9. Invasiv art: En art som inte hör hemma i ekosystemet och tillkommer den har därför inga naturliga fiender. Den kan därför rubba balansen i ekosystemet. 10. biologisk mångfald: Variationsrikedomen mellan alla levande organismer i ekosystemet. 11. Individ: En enskild organism. 12. Samhälle: Flera individer med samma uppgift/funktion. 13. Population: Flera individer av samma art. 14. Nisch: Delar av ett område som en enskild art utnyttjar. 15. Parasitism: När ett djur utnyttjar ett annat djur för att få fördel. 16. Symbios: Är två arter som lever tätt tillsammans. 17. Mutualism: Är när båda parter tjänar på förhållandena med varandra.

Instuderingsfrågor

Under dagens lektion ska du läsa i Titanoboken och svara på frågor.

Sidor att läsa:

s.40-42

s.80-103

s.122-137

Frågor att svara på!

Växter - tillverkar sin egen näring

Testa dig s.42

3.1 Vad behöver en växt för att kunna tillverka druvsocker?

3.2 Varför ger växter ifrån sig syrgas?

3.3 Vad är fotosyntes?

3.4 Vad använder en växt sitt druvsocker till?

3.5 En växt klarar sig inte med enbart koldioxid, vatten och ljusenergi. Vad behöver den mer?

3.6 Varför måste du andas in syrgas för att överleva?

3.7 Varför tar inte koldioxiden i luften slut, trots att alla växter tar upp koldioxid när de tillverkar druvsocker?

Allmänt om djur

Testa dig s.82

5.1 Nämn något som skiljer djur från alla andra organismer.

5.4 Varför kallas encelliga djur för urdjur?

5.5 Hur simmar ett toffeldjur?

5.6 Hur äter en amöba?

Svampdjur & Nässeldjur

Testa dig s. 85

5.9 Hur äter ett svampdjur?

Maskar

Testa dig s. 89

5.14 Varför går en person med binnikemask ner i vikt?

5.15 Hur påverkas en människa av springmask?

5.16 Hur känner man igen en ringmask?

5.17 Varför är det bra att det finns daggmaskar?

Blötdjur & Tagghudingar

Testa dig s. 93

5.22 Hur kan man se skillnad på snäckor och musslor?

5.24 Hur fångar en mussla sin mat?

5.28 Vi ska inte äta musslor från förorenat vatten. Varför kan just musslor samla på sig extra mycket föroreningar?

Leddjur

Testa dig s.99

5.30 Vilka olika uppgifter har leddjurens hudskelett?

5.34 Hur kan man se skillnad på en spindel och en insekt?

Insekter

Testa dig s.103

5.37 Hur känner man igen en insekt?

5.38 Beskriv insekternas ögon.

5.39 Vad använder insekterna sina antenner till?

5.40 Vad är det för skillnad på ofullständig förvandling och fullständig förvandling hos insekter?

5.43 På vilka olika sätt kan insekter vara nyttiga djur i naturen?

Ryggradsdjur och fiskar

Testa dig s.125

6.1 På vilka olika sätt har ett ryggradsdjur nytta av sitt skelett?

6.2 I boken delas ryggradsdjuren in i fem djurgrupper. Vilka är dessa?

6.3 Vad menas med att fiskar är växelvarma djur?

6.5 Vad innebär yttre befruktning?

Groddjur & Kräldjur

Testa dig s. 131

6.7 Varför måste grodorna lägga sina ägg i vatten?

6.8 Varför trivs grodor bäst på fuktiga platser?

6.9 Hur gör groddjuren för att överleva under en kall vinter?

6.10 På vilket sätt är kräldjuren bättre anpassade till ett liv på land än groddjur?

6.14 Nämn någon fördel med att vara växelvarm om man är en groda?

6.15 Nämn någon nackdel med att vara växelvarm?

Fåglar och däggdjur

Testa dig s.137

6.17 På vilka sätt har fåglar nytta av sina fjädrar?

6.18 Nämn tre skillnader mellan fåglar och kräldjur.

6.19 Varför är sädesärlan men inte domherren en flyttfågel?

6.20 Varför försvarar en rödhake sitt revir mot andra rödhakar men inte mot talgoxar?

6.21 Varför är näbbdjuret ett däggdjur, trots att det lägger ägg?

6.22 Vad finns det för likheter mellan en näbbmus och en val?