Nationellt mål:
Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

Syfte:
Varför gör vi detta?

Vi vill ge barnen en möjlighet att utveckla ett eget förhållningssätt för att hitta lugn och ro.

Vi vill att barnen utvecklar sin identitet genom att möta världen med sina sinnen.

Vi vill uppmärksamma barnen på sambandet mellan sinnena och den egna kroppen.

Vi vill ge barnen motoriska utmaningar som stimulerar deras motoriska färdigheter och uppmuntra deras tro på att kunna själva.

Vi vill bygga vidare på den rörelseglädje vi ser hos barnen.

Vi vill grundlägga en god hälsa och hållbara matvanor i tidiga år.

Vetenskaplig grund:

När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livsstil är en naturlig del av barnens vardag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande. Lpfö 18

Forskningen visar att olika metoder för att lära barn att bli mer närvarande i nuet och mindre splittrade skapar lugn och ett ökat välbefinnande hos barnen.

Barn som rör sig i barndomen blir friskare och mer fysiskt aktiva som vuxna. Det ger ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentration, ökad inlärningsförmåga och bättre kondition. Grahn, Ericsson, Skärbäck (2010)

Innehåll:
Vad ska undervisningen innehålla?

Stunder av lugn och ro vävs naturligt in i den dagliga utbildningen, att det får ta tid, det är viktigt för inlärning - för förmågan att bygga på kunskaper i vår undervisning, för barnens förmåga att reflektera och för att må bra.

På fruktstunden får barnen bli bekanta med tecknet för lugn och ro samt göra en liten in och utandningsövning och beröring av den egna kroppen för att känna ett lugn och förstärka känslan av välmående.

Tecknet för lugn och ro kommer vi att använda vid flera tillfällen när vi känner att det behövs. Uppmuntra barnet att använda tecknet när hen känner att det behöver lugn och ro.

Under våra vilostunder får barn och pedagoger lyssna på skön avslappningsmusik och möjlighet att sträcka ut sig på madrasser och få en fin stund av stillhet och barnen får även en härlig känsla i kroppen när de somnar.

Barnen sover sedan tryggt med en pedagog närvarande tills de vaknar och efter en stund stiger de upp.

Sinnesupplevelser i både inne och utemiljön.

Använda oss av begrepp och bilder kopplade till våra fem sinnen: syn - öga, hörsel - öra, känsel - hud- hand - fot, smak- mun - tunga, och lukt - näsa.

Stötta barnen i deras motoriska utmaningar i vardagen, erbjuda roliga rörelselekar/motorikbanor efter barnens intresse och behov.

Använda utemiljön som inspiration till rörelse och lek.

Uppmuntra barnens idéer och tankar kring rörelse och lek så att de kan förverkliga en rolig idé. (Exekutiva funktioner).

Använda oss av dans, rytmik, musik och sång för att fånga upp den rörelseglädje vi ser hos barnen och när vi eller något barn önskar/ erbjuda dessa aktiviteter.

Använda måltidspedagogiken som utgångspunkt för lärande med fokus på Sapere-metoden.

Det innebär att barnen provar sig fram och upplever maten med alla sinnen.

Sapere handlar om att lära känna sina sinnen och sin egen smak och inte minst kunna sätta ord på upplevelsen.

Vi pedagoger använder oss av nyfikenhetsfrågor till barnen ex. Hur smakar blåbäret i din mun? Hur låter det när du biter i paprikan? Tror du den den gula tomaten smakar likadant som den röda?

Måltidspedagogiken utgår från barns nyfikenhet och skaparglädje. Genom att använda livsmedlens färger och former i undervisningen kan måltiden även bli en estetisk upplevelse och lärprocess.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?

-Val av undervisningens innehåll?

-Vilket förändrat kunnande ser ni?

-Uppfylls de förväntade effekterna?

V 36

Mindfulness..vårt lugna rum används mer och mer hos en del barn är behovet större och de visar tydligt att de behöver vara i lugn och ro och bara vara, eller utforska med material som finns tillgängligt där.

Erbjuda barnen så många tillfällen som möjligt att utforska i lugn och ro, vi ser att tiden och delade grupper ger positiv effekt för barngruppen och oss pedagoger.

Sinnesrummet/lugna rummet är perfekt vid våra fruktstunder eftersom det inte är så mycket som distraherar barnen.

Vi har observerat att fler barn har anammat våra insamlingar och använder tecknet för lugn och ro på våra små samlingar.

Vi upplever att fler barn har en oro i kroppen och har svårt att varva ner, kanske beror det på att det är inskolningstider och mycket nya intryck både för de "gamla och nya" barnen. Rutiner, vistelse tid, pedagoger, ny barn grupp allt påverkar oss i utbildningen.

V 37

Sinnesupplevelser med vatten- bubblor- sugrör i utemiljön.

Barnen fick goda förutsättningar att utforska, vi använde en bänk i rätt höjd samt transparenta baljor med vatten och diskmedel. Det blev en mkt lyckad aktivitet, vi upplevde att barnen visade på ett stort intresse för att försöka blåsa bubblor. Vi pedagoger undervisade i blåsteknik och delade barnens glädje när de lyckades samt uppmuntrade dem att försöka igen..

V 38

Vi har skördefest på Skattkistan...barnen fick vara delaktiga i att gräva upp potatis och lök i vår odlingslåda.

Vilka aha-upplevelser det blev för barnen, gräva i jorden och plötsligt kom det fram en potatis, (det blev många skratt), potatisarna hade såklart olika storlekar, detta uppmärksammades av barnen och vi bekräftade deras upptäckter genom att jämföra och använda begreppen stor-liten.

v 39

Vi går på promenad under två dagar i sträck! Detta innebär sinnesupplevelser i vår sköna natur.

Reflektion kring detta: barnen fångas av denna undervisning, det var kanske spännande att få lämna förskolans gård för att upptäcka nått annat?

Vi stannar upp, lyssnar. Vad hör vi? Vinden, bussar, lastbilar, bilar...

Alla barn visar på stor uthållighet utifrån deras förutsättningar på att promenera.

Annan reflektion, nästa gång kanske vi kan ha med en bild på ett öra för att göra det konkret för barnen vilket av sinnena vi använde oss utav just då?

Reflektion i samlingen, när vi intar frukten på gräset säger ett barn. Jag hör bussen!

Vi stannar upp och äter hallon från buskarna. Ett barn säger "allon" " allon" ... nästan alla vill smaka. Vi använder ett till sinne..

V 40

Vi besökte både kyrkogårdsparken där vi introducerade naturflaskor - till mindfullnessrummet.

På vägen dit blev det ett stopp vid ån. Vad såg vi i vattnet? Barnen berättade att de såg pinnar, stenar. Vi använde åter igen våra sinnen.

Framme vid kyrkoparken fick ett barn flaskan i sandlådan och tyckte det var intressant att känna och hälla i och ur grus, samt tömma den. Några av de andra barnen hittade andra fynd i form av pinnar och löv.

Vi har upplevt med sinnena på innergården med odlingarna. Barnen inspekterade de fina solrosorna som vi plockade med oss in samt hängde på utsidan av vårt ena fönster och i busken.

Intressant för när vi alla satt och åt lunch kom det en fågel och började äta på solrosen. OJ!! sa några av barnen. Detta fångade deras intresse snabbt.

V 41

Val av innehåll:

Vi vill göra barnen mer uppmärksammade på färger, vi ser ett intresse i barngruppen hos 2-3 åringarna. I naturen på hösten finns det en palett av färger. Så i vår undervisning på våra promenader har barnen fått små uppdrag med färgtema.

Förändrat kunnande:

De ser att fler och fler barn benämner färger, en del barn har kunskapen och kan urskilja vissa färger.

Effekter: Större intresse för färger ex. på ballonger, bilar, blommor, kläder..(samtal om färgen på Bamses luva, byxor, knappar).

Vi fortsätter också med att "bara vara” och uppleva med våra sinnen i naturen.

När vi satt och åt mat kom där en fågel, diskussionerna om fågeln började genast.

Vi får se om det blir ett spår att följa längre fram...ibland är det svårt att ”solla” små barn upptäcker så mycket som är intressant att fördjupa sig i.

V 42

Vi valde att dela in barnen i mindre grupper, vilket medförde att vi gick i väg en dag med enbart 3 små barn. De fick just bara ”vara”.

Tillsammans plockade vi olika naturmaterial.

v 43

Vi gick i väg i olika grupper, en med de äldre. Några av de yngre barnen erbjöds gå över gatan för att plocka löv. Det slutade med att vi alla sprang fritt, speciellt i backarna!

Den äldre gruppen plockade olika naturmaterial i en hink, vilket de senare hade till att göra naturtavlor av. De var delaktiga i hela processen: plockade naturmaterialet - skapade en tavla -fotograferade själv med lärplattan - laminerade den senare under eftermiddagen.

Reflektion efter naturtavlorna: Nästa gång kommer vi dela upp barnen mer när vi ska göra själva skapandet eftersom det är svårt när många barn, framförallt de små befinner sig i närheten. De var såklart också nyfikna och vetgiriga på vad som hände. De äldre kände en frustration när ”småbarnen” ville känna och klämma och vi pedagoger tappade fokus på undervisningssituationen...

V 44

Det har varit höstlov och många barn har varit lediga i blå huset. Därför har vi haft gemensamma mindfulness stunder i vårt sinnesrum under veckan. Vi har uppmärksammat våra sinnen och det blev många samtal kring vilka våra sinnen är och vad vi gör med dem. Vi fotograferade också några barns näsor och munnar. ( De barn som ville). Det blev mycket skratt och glädje när vi tittade på bilderna.

Uppfylls de förväntade effekterna?

Ja, verkligen. När vi gjort våra insamlingar har det spridit sig ett påtagligt lugn i gruppen direkt. De äldre barnen visade på ett stort intresse och uppfinningsrikedom när vi samtalade om våra sinnen. Inspirerade de yngre barnen så de var mer delaktiga-härma-goda förebilder.

V 45- 46

De här veckorna har det varit mycket fokus på vårt sinne hörseln, vi pedagoger har uppmärksammat att barnen ofta uttrycker: - Vad är det som låter? -Lyssna! ( Handen bakom örat). Det har kommit naturligt under vår utevistelse och på våra promenader, där finns mycket ljud att lyssna på. Vi har stannat upp och tagit tillvara barnens nyfikenhet och tankar kring ljuden.

Så nu har vi själva skapat olika ljud. Vi har spelat på musik instrument, lyssnat på hur det låter när vi biter i olika frukter och grönsaker, klappat händer, fötter, spelat på munnen och med andra kroppsdelar som barnen ville testa.

Vi har också byggt upp en ny lärmiljö med bondgårdsdjur och där finns det möjlighet att scanna en QR-kod och titta på en film med t.ex. kossan och lyssna på hur kon låter.
Syftet är både att få en kunskap om djuren men också ett digitalt lärande med hjälp av olika verktyg som finns på lärplattan.
Flera barn kunde snabbt ta till sig undervisningen i scanning av QR-koder medans några barn behövde mer stöttning och hjälp i processen.
Tålamod att hålla plattan stilla vid scanningen har varit det största dilemmat så här långt. Alla barn som provat har visat på ett stort engagemang och intresse för att lära sig.

V48-49

Måltidspedagogik: Vi ser att vår undervisning har gett resultat, fler barn är delaktiga och därigenom mer självständiga under måltiderna.
Sapere metoden har ökat matlusten hos många barn och öppnat upp en nyfikenhet på att våga smaka.

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

V 36

Mindfulness...är skönt för alla och vi ser att små barn härmar det vi undervisar om och när de blir mer medvetna om sin kropp och sina känslor så ökar välbefinnandet i dessa stunder med insamlingar

V 37

Vi följer barnens intresse för vatten, såpbubblor och utmanar dem vidare i deras upptäckarglädje.

V 38

Skörda...

När människor känner sig delaktiga i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt skapar det en god hälsa enl. Aaron Antonovsky (KASAM)

Detta gör att barnen visar på ett större engagemang och stannar kvar i aktiviteten längre. Att ha roligt är också otroligt viktigt.

v 39

Vi ser ett intresse i alla åldrar i att få röra på sig, välbefinnande. Vi kommer fortsätta erbjuda promenader, gärna ett par per vecka.

v 40

När vi introducerade flaskorna var vi begränsade då det kom fler barn som gjorde att situationen ändrades lite. Vi fick ha mer fokus på dem små. Nästa vecka testar vi att introducera dom på promenaden vid bredvid kolonilotterna.

Solrosen kommer följas upp. Intresset är starkt.

v 42

Vi märkte skillnad på barnen då det fann ett lugn, troligtvis för att vi inte var så många. Nästa steg bli att få utforska naturmaterialet inomhus...vi samlar igen nästa vecka.

Vi är medvetna om att det är viktigt att inte rusa på och göra nytt och nytt utan stanna kvar i det som intresserar och erbjuda fler tillfällen till undervisning kring färger i naturen.

V 43

Vi är medvetna om att barnen behöver reflektera flera gånger - om och om igen - när de ser sitt eget lärande. Därför är väggdokumentationerna väldigt betydelsefulla. Vi ser att barnen stannar upp och står där länge och tittar. Bildspel på kanonen är också värdefullt för att barnen ska kunna se sitt egna lärande.
Vi tänker samla höstens färger igen!

V 44

Varför blev det som det blev?

Vårt sinnesrum är avskalat och inger ett lugn när vi vistas där, det finns bara material som uppmuntrar till sinnesupplevelser.

Igenkänning och många barn har hittat strategier för att hitta lugnet under våra insamlingar. Blandad grupp där de äldre är goda förebilder i undervisningen.

V 45-46

I båda undervisningssituationerna utgick vi från barnens intresse och utmanade dem vidare utefter deras förmågor. De var högst delaktiga i "görandet" och fick uppleva att deras ideér genomfördes.

Vi fortsätter med sinnesövningar och scanning av QR-koder.

V 48-49

Att våra fantastiska kockar serverar måltider som inspirerar oss att smaka, samarbetet mellan dem och oss i undervisningen kring måltidspedagogik är den viktigaste framgångsfaktorn.

Ny termin:

Vi startade upp terminen med att lyssna på en podd om lärmiljöer, vi fick många tips och ideer om hur vi skulle tänka kring förändringar i lärmiljön.

Våra tankar är att skapa fler lärmiljöer som inspirerar barnen till att utforska med sina sinnen och att tillgängligheten till materialet ska bli ännu bättre.

I vår planerade undervisning kommer vi fokusera på ett sinne i taget, utgå från barnens visade intresse, upptäckter och önskemål.

Vår undervisning kring måltidspedagogik har slagit väl ut och vi fortsätter att utveckla den.

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?

-Val av undervisningens innehåll?

-Vilket förändrat kunnande ser ni?

-Uppfylls de förväntade effekterna?

V 4-5

Vi har valt att undervisa mer fokuserat på vårt sinne känsel, vi har under en lång tid fokuserat på hörseln eftersom barnen i olika sammanhang har uppmärksammat den. Under terminen som gått har smaken också belysts eftersom vi använt oss av Sapare-metoden under våra måltider.

Under de här veckorna har vi delat in barnen i tre grupper, barnen har roterat mellan stationerna. Vi har erbjudit aktiviteter med fingerfärg, kinestetisk sand känselpåsar och taktila plattor.

I vår undervisning har vi använt oss av nyfikenhetsfrågor. Barnen har reflekterat kring hur materialet känns?: "kallt, varmt, piggigt, kladdigt, hårt, mjukt, det är några begrepp som barnen spontant uttryckt. Vi pedagoger har också observerat första mötet med nytt material att utforska, en del barn har gått all in från början medans andra varit mer försiktiga och behövt läsa av...

De förväntade effekterna har uppfyllts och samtal kring vår känsel har uppkommit även vid andra situationer under dagen. Dessa samtal har många gånger kommit spontant från barn som kan uttrycka sig. Vi pedagoger uppmärksammar också barnen mer medvetet kring deras känsel och kopplar samman känslan med kroppen. Ex. känner du att vattnet är kallt/ varmt på din hand när du tvättar dig?

V 6

En del barn har visat på en känslighet att bli kladdiga när vi erbjudit fingerfärg och uttryckt det med ord ”jag vill inte bli kladdig ”eller varit lite avvaktande i mötet, känt med ett finger för att sedan vara nöjd med att studera kompisarna. Vi tillförde därför vilda djur som kunde bli en inspiration och ingång till att vilja prova. Det visade sig vara en god strategi och öppnade upp för lek med djuren och i förlängningen en mer lustfylld aktivitet.

Vi har använt våra ärtpåsar i en mindfulness övning, detta kommer vi erbjuda fler gånger. Vi har tillfört mer material i vårt sinnesrum i transparenta lådor. De förväntade effekterna uppfylldes verkligen, barnen slappnade av och visade på en skön känsla av välbehag. Flera barn blundade under övningen..De kom tillbaka och la sig på golvet och ville göra om igen.

V 9-10

Vi har uppmärksammat synen och i vår undervisning har vi erbjudit skapande, barnen har fått måla egna kikare som de sedan tittat i med sina ögon på våra promenader. Vi har reflekterat kring hur stolta våra barn är över sina fina kikare som är gjorda av toalettrullar och hur engagerade de är i sitt utforskande. De har själva uttryckt vad de sett " bil, anka, lastbil" de allra yngsta har pekat och visat på vad som fångat deras uppmärksamhet. Några har tittat på varandra genom kikaren och vi har sett glädjen i mötet.

Barnen har också fått experimentera med ficklampor, solglasögon och färgade plattor i en grupper med tre barn i vårt mindfulnessrum. Där har de blivit bekanta med begrepp som mörkt, ljust, öga, ögon, blunda, titta, blinka osv.

Det har verkligen varit en aha-upplevelse för barnen och många har varit otroligt kreativa och uppfinningsrika i mötet med materialet.

Vi har fått många återkopplingar från föräldrar om att barnen berättar hemma om sina kunskaper kring vårt projekt våra sinnen.

V 11-12

I vår undervisning vill vi lägga in stunder av medveten närvaro för att barnen ska få stanna upp och landa i sig själva. Därför har vi köpt in nytt ofärdigt material som inspirerar barnen till att utforska i lugn och ro.

Vi har ändrat i vår lärmiljö och placerat vårt ljusbord framför en spegel som sitter på väggen. Det ger en tredimensionell upplevelse i skapandet och barnen ser också sig själva och kompisarnas spegelbilder.
Barnen har uppmärksammat detta när vi reflekterat kring bilder på vår dokumentationsvägg som visar skapande vid ljudbordet.

V13-16

Vi har läst boken Ingrid och Ivar letar spöken då barnen visat ett intresse för spöken.

Detta har vi kopplat till vårt sinne synen i samband med vår undervisning.

Effekt:

Barnen har frågat efter boken utöver den styrda undervisningen. De har uttryckt att de vill läsa den flera gånger. Bokens innehåll intresserar barnen tycks det som och att koppla samman händelserna i boken med att barnen själva får leta spöken med ficklampor har varit otroligt spännande och roligt. Vi kommer fortsätta arbeta med synen.

V 17-19

Mitt magiska jag - synen.

Intresset för boken: Knacka på har varit över förväntan, barnen har visat på ett stort engagemang och kunnat vänta på sin tur vid knackning. Många barn har knackat på lite överallt, troligtvis inspiration från boken.

Det har uppstått många samtal kring bilderna i boken och med vissa barn har samtalen fördjupats, vi pedagoger har ställt mer följdfrågor för att utmana vidare i deras språkutveckling.

Fler barn har blivit uppmärksamma på färger, i boken finns det olika färger på dörrarna.
Vi har spunnit vidare på det intresset och skapat en aktivitetslåda som en dörr, bakom röda dörren - Kims lek.
Gula dörren - planteringsspade, vi odlar det vi förgrott. Äntligen är det dags att plantera i vår odlingslåda, vi använder bilder som stöd.

V 20- 23

Mitt magiska jag - smak och lukt.

Vi introducerar våra ”nya” sinnen med hjälp av våra kockar, i form av smakskola och sedan doftskola.
Vilka fantastiska barn vi har så engagerade, nyfikna och villiga på att smaka. De kände igen många smaker och fick uppleva surt, sött, salt och beskt.

Nästa gång blev vi inbjudna till vår regnbågsträdgård av våra kockar, en skön filt att sitta på och undervisning med fokus på vårt luktsinne. Barnen fick bli bekanta med doften av kanel, kardemumma, timjan, persilja, fänkål och persilja.
Även den här gången visade barnen på en nyfikenhet och vilja att lära genom att aktivt delta i undervisningen.
Det tycktes som att det var viktigt att känna på allt i utforskandet. Gnugga för att sedan lukta på handen och känna doften av ex fänkål var en aha-upplevelse för flera barn och de ville göra om igen.

Vi reflekterar över att barnen är mer öppna och ”modiga” på att våga smaka på något nytt när det serveras under våra måltider. De inspirerar varandra att smaka.

Barnen har fått upp ögonen för vårt sinne smak kopplat till vår tunga,många barn benämner tunga och räcker ut den för att visa.

På vetenskaplig grund:

Det sociala samspelet har stor betydelse i undervisningen. Vygotskij menar att all undervisning är beroende av verkligheten som finns omkring oss tillsammans med de erfarenheter vi har.
Det är när vi tolkar alla intryck och upplevelser som lärande sker.

Med dessa tankar menar Vygotskij att barnens egna erfarenheter är väldigt betydelsefulla i undervisningen, det gäller att koppla samman de nya kunskaperna med de erfarenheter som barnen redan vet och göra dem personliga.

Analys:

Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

V 4-5

Barnen är nyfikna och kreativa i sitt sätt att möta världen med sina sinnen. Vi tänker erbjuda samma aktiviteter flera gånger och utveckla vidare, för att observera mötet och barnens strategier. Barn behöver möta nya material flera gånger och få möjlighet att utforska i lugn och ro och få in känslan av mindfulness.

V 6

Miljön är viktig, det ska vara ostört och väl förberett inför den planerade undervisningen. Skapa en skön känsla genom att barnen möts av lugn musik och att upplevelsen får ta tid. Dela barnen i mindre grupper är bara positivt , det ger oss större möjligheter att se och bekräfta varje barn.

Vi fortsätter erbjuda mindfulness med bl.a. ärtpåsar, vi kommer ha känselupplevelser med tyg och lugn musik i mittrummet.

V11-16

Vårt sinnesmaterial har använts flitigt, de transparenta burkarna och placeringen av materialet har med största sannolikhet bidragit till detta. Ljusbordets placering vid spegeln har verkligen lyft upplevelsen ett steg till.

Vi har i samband med att vi läst boken: Ingrid och Ivar letar spöken, erbjudit undervisning genom att barnen fått lysa med små ficklampor på spöken i ett mörkt rum, de upphittade spökena samlade vi på mattan. Flera barn uppmärksammade att spökena hade olika storlekar, vi benämnde stor,liten och mittemellan. några barn lade spökena på en lång rad och räknade. Hur många spöken fanns det?

Vi har tydliggjort för barnen vad vi gör med våra ögon. De har uttryckt att de kan blinka med ögonen. Hur de ser allt i olika färger.

Vi hör att de återberättar detta under den spontana leken.

Barnen och föräldrar stannar upp vid dokumentationsväggen och reflekterar tillsammans över bilderna.

Vi fortsätter att ge barnen undervisning i mindre grupper och med fokus på vårt magiska jag.

Eftersom barngruppen visar ett sådant stort intresse för böcker tänker vi fördjupa oss i ytterligare en bok. Även här kommer barnen aktivt delta i bokens innehåll. Boken finns som en app och kommer visas digitalt på storbild. Den heter Knacka på. Vi kommer även undervisa i utemiljön och koppla samman det med teman ur boken och våra sinnen.

V17-19

Barnens delaktighet och möjlighet till inflytande i undervisningen gör att intresset är stort i vårt projekt: Mitt magiska jag.

Vi fortsätter vår undervisning med fokus på våra sinnen och detta kommer ske ännu mer ute i vår närmiljö.

På vetenskaplig grund:

Hannaford (1995) är av åsikten att man med fördel kan använda kroppen i lärandet. Det lilla spädbarnet lär sig om omvärlden genom att föra saker till munnen, inte för att äta dem utan för att känna och smaka och därigenom få kunskap om vad saken är. Beröring har en stor betydelse för lärandet, t.ex. om barn får en vänlig klapp på axeln medan de läser förknippar hjärnan beröringen med läsningen och det blir till en positiv upplevelse. Hannaford menar vidare att erfarenheter och sinnesförnimmelse är grundläggande för lärande. Ord kan bara få en mening om det blir till en bild inne i vårt huvud. Det kan lätt uppstå missförstånd och misstolkning i en lärandesituation där bara ord används om barnet inte får upp någon bild i huvudet. Får barnen uppleva en lärandesituation där sinnen, känslor och rörelser är inblandade blir det till deras egen erfarenhet då de får känna, lukta, höra smaka eller se det som ska bli till kunskap. Orden har också en viktig betydelse då de hjälper oss att organisera våra tankar kring det vi upplever.

V 20-25

Vårt mål har i det här projektet varit att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda och göra barnen delaktiga i sitt lärande om "Mitt magiska jag". Det har varit en framgångsfaktor att vi tillsammans med barnen utvecklat vår nyfikenhet och lust till att utforska och lära oss mera.
Vi tänker göra en gemensam reflektion tillsammans med barnen och sammanfatta den med bilder från vår dokumentationsvägg i form av en I-Movie.Vi planerar ”duka upp” alla sinnesupplevelser som vi undervisat om i vårt mittrum, barnen kommer bli inbjudna till detta ”smörgåsbord ”.

Vi genomförde vår tanke om att erbjuda ett "smörgåsbord" av sinnesupplevelser men resten av vår planering får vi ta med oss till nästa termin.

Mindfulness-rörelse-hälsa.

Matriser i planeringen

Uppgifter