Så styrs Sverige

I detta arbetsområde kommer du lära dig mer om följande…

• hur politiska ideologier och hur gränserna i det svenska partisystemet har utvecklats

• Om Sveriges politiska system med, riksdag, regering, landsting, kommuner och EU.

• Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort.

• Sveriges grundlagar.

Syfte med arbetsområdet:

Undervisningen i samhällskunskap syftar till att ge eleverna möjligheter till att utveckla kunska­per, om hur människan och samhället påverkar varandra. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får kunskaper om, och förmågan att reflektera över grundregler som står för ett demokratiskt samhälle.

Centrala begrepp

Politik                                             Grundlag                         Ideologi                             

Republik                                         Regering                         Konservatism

Monarki                                          Riksdag                           Liberalism

Parti                                                Kommun                         Socialism

Majoritet                                        Minoritet                          Mandat

Rösträtt                                         Styrelseskick                    Folkomröstning

Statschef/statsminister                Regeringsformen             EU

Lektionsplanering:

Här följer ni planeringen för arbetet; Så styrs Sverige i samhällskunskap

Vecka	Lektion: 1	Lektion: 2	Lektion: 3
34	Introduktion om ämnet samhällskunskap   Repetition från åk 7	Repetition från tidigare årskurser: ·       Vad är en demokrati för dig? ·       Hur ser ditt drömsamhälle ut? Diskussion & reflektion i mindre grupper.	Introduktion om arbetsområdet: ”Så styrs Sverige” Centrala begrepp ·       Vad kommer du att få lära? ·       Vilka kunskaper kommer du behöva visa förståelse för?
35	Introduktion ”Politiska system” ·       Genomgång ·       Lärobok: s.172–177	Demokrati Vad är kraven för att ett land ska räknas som en demokrati? ·       Genomgång ·       Lärobok: s.179–189   Arbetsuppgifter: 1-6	Exempel på olika styrelsesätt Ideologier & partier: Hur hänger det ihop? ·       Genomgång ·       Lärobok: s.188–195   Arbetsuppgift: Om ideologier
36	Riksdagspartier ·       Genomgång ·       Lärobok: s.194–195 ·       Faktahäfte om riksdagens partier   Arbetsuppgifter: 7-18 Övriga arbetsuppgifter
37	Så här styrs Sverige Vem ska besluta om vad? ·       Genomgång ·       Läroboken: s. 198-200 Övriga arbetsuppgifter	Sveriges grundlagar Om regeringsformens betydelse. ·       Genomgång ·       Läroboken: s. 201-204 Övriga arbetsuppgifter	Val i Sverige   Vem får rösta?   Rösträttens betydelse   Genomgång   Läroboken: s. 205-210 Arbetsuppgift: Om valdeltagandet
38	Skillnaden mellan riksdag och regering. Skillnad mellan kommun och landsting. EU:s roll Lärobok: 211-229 Övriga arbetsuppgifter Arbetsfrågor:
39	”Vilka har makten i Sverige?” Media/Sociala medier Företag EU Offentliga personer (rika och berömda)
40	Genomgång av Provuppgiften   Repetition & Sammanfattning	Vi besöker Riksdagen	Repetition & Sammanfattning
41	Repetition & Sammanfattning	Prov del 1   (se målformulering)	Prov del 2   (se målformulering)

 Till lektionen på fredagar förväntas du kunna svara på nutidsfrågor. Frågorna bygger på aktuella händelser/nyheter från vår omvärld. Rekommendationen är att du minst två gånger i veckan tittar på ett nyhetsprogram som förberedelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgifter

Så styrs Sverige – arbetsuppgifter

Läs genom frågorna noggrant! Om det är någon fråga som du inte förstår, fråga under lektionen så att jag kan förklara vad det är som du ska svara på.

· Samtliga frågor bygger på genomgångar och texter som vi arbetar med.

· Om frågan kräver ett exempel är det viktigt att du ger ett exempel för att göra ditt svar tydligare.

Om Demokrati & diktatur: S. 178–182 i läroboken (samt genomgång)

1. Vad finns det för grundläggande skillnader i att styra ett samhälle?

2. När fick alla myndiga män och kvinnor rösta i Sverige?

3. Vad betyder begreppet demokrati?

4. Nämn några saker som krävs för att ett land ska kalla sig för en demokrati.

5. Förklara vad som menas med direkt demokrati.

6. Vad är representativ demokrati?

Om Ideologier & partier: S. 190-196 i läroboken (samt genomgång)

7. Vad menas med minoritet och majoritet?

8. Förklara betydelsen av begreppet politik och ge två exempel på politiska frågor.

9. Vilka är våra grundlagar?

10. I regeringsformen står det att all makt utgår från folket. Vad innebär det?

11. Varför är ett flerpartisystem bra i en demokrati?

12. Vilken syn på staten har partier till vänster, som t.ex. socialdemokraterna och vänsterpartister?

13. Vilka brukar kallas för mittenpartier?

14. Vad är en ideologi?

15. Hur ser en konservativ person på förändringar i samhället?

16. Varför uppstår nya ideologier?

17. Hur många procent av rösterna måste ett parti få i riksdagsvalet för att komma in i riskdagen?

18. Para ihop orden monarki, republik, statschef och president och förklara varför de hör ihop på det sättet.

Så styrs Sverige: S. 211–229 i läroboken (samt genomgång)

19. Vad är det för skillnad på en statschef och statsminister?

20. Vad heter dem personerna som innehar dem positionerna (statschef och statsminister) i Sverige idag?

21. Varför har vi både en riksdag och en regering? Förklara fördelen med ett sådant system?

22. Vilka väljer politiker till riskdagen i Sverige?

23. Hur många ledamöter (politiker) har Sveriges riksdag?

24. Vad menas med mandat?

25. Nämn tre av riksdagens viktigaste arbetsuppgifter?

26. Hur ofta är det riksdagsval i Sverige?

27. Ge exempel på två olika typer av regeringar.

28. Vilka är regeringens fyra främsta uppgifter?

29. Vad kallas regeringens chef och vad kallas departementscheferna?

30. Vilka bestämmer över följande frågor – riksdag, landsting eller kommun?

a) Att bygga en ny återvinningscentral

b) Fiskerättigheter i Östersjön

c) Nattbussar även på vardagar mellan två städer.

d) Förklara också anledningen till att man fattar beslut på tre olika nivåer på det sättet som hör ihop med punkt a-c.

31. Nämn tre uppgifter som kommunen måste ta hand om.

32. Varifrån kommer en av kommunens största inkomster?

33. Vad är ett landsting?

35. Vad betyder förkortningen EU?

36. När blev Sverige medlem i EU

37. Vilken är EU:s huvudstad?

Vilka andra har politisk makt i Sverige: Genomgång

38. Vad påverkar maktbalansen i världen?

39. Vad menas med globalisering?

40. Vilka har stort inflytande över det som sker i världen?

41. Vad menas med att ett företag är multinationellt?

42. Vilka länder ingår i G8-gruppen?

”Repetera, repetera och åter repetera”