&nbsp;
ENSKILDA ARBETEN UNDER LEKTIONSTID
<ol>
<li>&Auml;mnen lottas ut (se nedan).</li>
<li>Ta reda p&aring; fakta om ditt &auml;mne. L&auml;s f&ouml;rst de sidor i biologiboken som handlar om ditt &auml;mne (eller lyssna p&aring; den inl&auml;sta texten). F&aring;r du tid &ouml;ver kan du googla efter en nyhet som har att g&ouml;ra med ditt &auml;mne.&nbsp;</li>
<li>Redovisa dina kunskaper om ditt &auml;mne p&aring; en affisch. I b&ouml;rjan p&aring; varje lektion f&aring;r du reda p&aring; exakt hur du ska arbeta och vad du ska hinna g&ouml;ra under just den lektionen. (Vi arbetar med mind-map, rubriken, beskrivningar, f&ouml;rklaringar, resonemang i flera led, begrepp, bilder, k&auml;llor osv. i en viss ordning)&nbsp;</li>
</ol>
&nbsp;&Auml;MNEN
<ul>
<li>V&auml;xtriket&nbsp;Tre grupper; alger: s 52-54, sporv&auml;xter: s 55-58, fr&ouml;v&auml;xter:: s 59-69 (Begrepp, botanik, encelliga, flercelliga, syreproduktion, sporer, sexuell f&ouml;r&ouml;kning, v&auml;xtplankton, mossa, ormbunkar, blomv&auml;xter, barrtr&auml;d, pistill, st&aring;ndare, kronblad, pollinering, ekosystemtj&auml;nster, pollen, fr&ouml;, frukt, grodd, nyttov&auml;xter, biomimetik, vinterst&aring;ndare)</li>
<li>Svampriket&nbsp;Svampar samt&nbsp;lavar: s 78-80 (Begrepp: mycel, sporkropp, parasit, nedbrytare, symbios, mykorrhiza)</li>
<li>Durriket&nbsp;Encelliga URDJUR: s 94-95; RYGGRADSL&Ouml;SA DJUR; svampdjur: s 96, n&auml;sseldjur: s 9 7-98, bl&ouml;tdjur: s 99-101, tagghudingar: s 102, maskar: s 103-105, &nbsp;leddjur: s 106 - insekter: s 112-117, kr&auml;ftdjur: s 107-108, spindeldjur: s 109-111 och m&aring;ngfotingar: s 111, RYGGRADSDJUR; fiskar: s 118-121, groddjur: s 122-123, kr&auml;ldjur: s 124-126, dinosaurier, f&aring;glar: s 127-133, d&auml;ggdjur: s. 134-137, etologi : s138-139, massutd&ouml;enden: stencil (Begrepp: zoologi, yttre och inre befruktning, v&auml;xel- och j&auml;mnvarm, marinbiologi, g&auml;lar, revir, flytt- och stannf&aring;gel, dia)</li>
<li>Primater: m&auml;nniskans utveckling, s 142-148</li>
<li>Ber&ouml;mda naturvetare: &nbsp;Carl von Linn&eacute; och Charles Darwin?&nbsp;s 15-16, 62, 22-23 (Begrepp: f&auml;ltstudier, fossil,&nbsp;Om arternas uppkomst)&nbsp;</li>
</ul>
&nbsp;
REDOVISNING
<ol>
<li>Klassen l&auml;ser varandras affischer f&ouml;r att l&auml;ra mer om varandras &auml;mnen.</li>
<li>Positiv respons ges. &nbsp;</li>
</ol>
&nbsp;
&Auml;MNEN F&Ouml;R LABORATIONER OCH DISKUSSIONER
<ul>
<li>Vad &auml;r en art?&nbsp;s 17 (Begrepp: biologisk m&aring;ngfald, latinska artnamn, sl&auml;ktnamn, familjenamn)&nbsp;</li>
<li>Hur kan man ta reda p&aring; vilken art en organism tillh&ouml;r? (Begrepp: best&auml;mningsnyckel, flora)&nbsp;</li>
<li>Vad &auml;r typiskt f&ouml;r alla levande organismer?&nbsp;</li>
<li>Vad &auml;r det f&ouml;r skillnad p&aring; en v&auml;xtcell och en djurcell: s 13-14? (Begrepp: cellmembran, cellv&auml;gg, cellk&auml;rna, mikroskop, mikroskopets delar)</li>
<li>Hur grupperas v&auml;xter och djur naturvetenskapligt: s 27-30? (Begrepp: sl&auml;kttr&auml;d, utseende, DNA, dom&auml;ner, eukaryot)</li>
<li>Vad &auml;r ett naturvetenskapligt arbetss&auml;tt? s 31-37? (Begrepp: systematiska unders&ouml;kningar)</li>
<li>&Auml;r bin och andra insekter viktiga? s 70-71</li>
<li>Att formulera unders&ouml;kningsbara fr&aring;gor.</li>
<li>Hur uppkom livet?&nbsp;s. 8-12, s 20-21, s 89-93 (Begrepp: klorofyll, fotosyntes s 44-47, cellandning, s 48-51)</li>
<li>Hur bildas nya arter?&nbsp;s 24-25 (Begrepp: evolution, evolutionens drivkrafter, naturligt urval, stor avkomma, anpassning till mil&ouml;n, mutation, variation, genetisk m&aring;ngfald)</li>
</ul>
&nbsp;
L&Auml;XOR OCH L&Auml;XF&Ouml;RH&Ouml;R
Svamp
Livets k&auml;nnetecken
Cellen
Livets sl&auml;kttr&auml;d
Evolution och m&aring;ngfald
Det naturvetenskapliga arbetss&auml;ttet
&nbsp;
&nbsp;
&nbsp;

Liv i utveckling, växter och djur

Matriser i planeringen

Uppgifter