Atomer, joner och kemiska reaktioner

Under detta arbetsområde för årskurs 9 i kemi ska eleverna lära sig mera om atomer, joner och kemiska reaktioner.

Mål:

• Beskriva hur en atom är uppbyggd
• Redogöra för skillnaden mellan atomerna från olika grundämnen.
• Kunna begreppen:  atomnummer, atommassa, elektronskal och valenselektroner.
• Förklara begreppet isotop.
• Beskriva hur grundämnena är ordnade i det periodiska systemet.
• Beskriva och/eller förklara grunderna i det periodiska systemets uppbyggnad
• Redogöra metallers typiska egenskaper
• Beskriva några viktiga metaller och vad de används till och hur de framställs.
• Att syror kan avge vätejoner
• Att baser kan ta upp vätejoner
• Förklara vad som sker vid en neutralisation och en utspädning
• Beskriva vad som är typiskt för ett salt

Begrepp:

• Isotoper
• Atommodell
• Proton, neutron och elektron
• Atomnummer och atommassa
• Elektonskal och valenselekroner
• Periodiska systemet
• Metaller, icke.metaller och halvmetaller
• Alkalimetaller, halogener och ädelgaser
• Bindningar . metall, jon - och molekylbindning
• Ädelgasstruktur
• Syra och bas
• Vätejoner och hydroxidjoner
• Neutralisation
• Salt och jonförening.
• Surt regn

Planering:

V.37-43. Teori, grupparbete, redovisning.

V. 38 Deadline för videotävling (Läs mer under inlämningsuppgift). I år är det ingen tävling, men vi ska använda uppgiften. 

V.43 Prov

Läsanvisning: 

I kemi direkt:

s. 146 -189 + s.202(en sida om surt regn)

Bedömning av området:

• Video om grundämnen
• Diskussioner i klassrummet
• Ev, labb med en följande labbrapport.
• Ett skriftligt prov.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.
• Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Uppgifter

Fånga kemins grundläggande beståndsdelar

I år fyrar man periodiskasystemet jubileum, läs mer i (iypt2019 The International Year of the Periodic Table – Sweden).

Vi ska jobba med samma syfte än VIDEOTÄVLING, vi ska använda materialet som betygsunderlag, men deltagandet är frivilligt.

Uppdraget är:

För att vara med och tävla ska du göra en film (max 2 minuter lång) på temat grundämnen. Filmen ska handla om något av följande tre ämnesområden.

• Det är brist på många grundämnen – vad ska vi ersätta dem med?
• Vilket blir nästa nya grundämne i det periodiska systemet?
• Vilka grundämnen har påverkat närområdet där du bor?