Kolets kemi

KOL OCH KOLFÖRENINGAR

 

 

BRÄNSLEN OCH MILJÖ

Kolatomer är livet! Kanske inte ensamma men tillsammans med andra ämnen är de väldigt viktiga i allt levande. Vad beror det på och hur kan det komma sig att kolföreningar är så användbara?

Namn:__________________________________________

 

 

Planering åk 8, kemi

Under fem veckor kommer vi att arbeta med området ”Kol och kolföreningar, Bränslen och miljö”. Här kommer du bland annat få veta betydelsen av orden i rutan och hur du kan använda dig av dessa.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

INNEHÅLL

I arbetsområdet ”Kol och kolföreningar, Bränslen och miljö” ska du få ta del av följande centrala innehåll:

 

Kemin i naturen

·         Kolets egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolets kretslopp.

·         Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

 

Kemin i vardagen och samhället

·         Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

·         Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

 

Kemin och världsbilden

·         Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

 

Kemins metoder och arbetssätt

·         Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

·         Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FÖRMÅGOR

 

I arbetsområdet ”Kol och kolföreningar, Bränslen och miljö” ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att

·         använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

·         genomföra systematiska undersökningar i kemi.

·         använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i naturen och samhället.

 

ARBETSSÄTT

 

Vi kommer arbeta med gemensamma genomgångar, demonstrationer, laborationer och arbete och diskussioner såväl enskilt som i grupp.

 

 

 

BEDÖMNING OCH UTVÄRDERING

 

Underlag för bedömning och utvärdering är:

● Skriftligt prov vecka 38 som omfattar följande:

·         Kol och kolföreningar sid 123-144.

·         Bränslen och miljö sid 146-164.

·         Filmer

·         Laborationer

 

●  Hur du använder fysikens begrepp skriftligt och muntligt.

●  Hur du ställer frågor.

●  Hur du motiverar dina argument och använder fakta, ex vid ”Concept Cartoons”.

●  Hur du deltar i diskussioner.

•  Hur din skriftliga kommunikativa uppgift bedöms

 

 

 

PLANERING OCH HEMUPPGIFTER

Vecka	Lektioner	Läxa
34	Introduktion. Atomen, periodiskt system.  Olika former av kol.  Kolväten. Strukturformler, molekylmodeller.	Anteckningar från lektionen. Boken sidan 124-133.
35	Enkel- och dubbelbindning.    Mättade och omättade kolväten.   Lab: Metanserien   (s134-144)	Att göra under veckan:   1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se   2) Skriv förklaringar till veckans begrepp.   (mättat kolväte, omättat kolväte, alkaner, alkener, alkyner, alkoholer, metanol, organiska syror, estrar)
36	Fossila bränslen. Kolets kretslopp.   Fraktionerad destillation   (146-151)   Kommunikativ uppgift – ”Nya bilar till hemtjänsten”	Att göra under veckan:   1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se   2) Skriv förklaringar till veckans begrepp.   (fossila bränslen, fraktionerad destillation)
37	Biobränslen, växthuseffekten och växthusgaser   (152-164)   Lab: Estrar	Att göra under veckan:   1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se   2) Skriv förklaringar till veckans begrepp.   (biobränslen, växthuseffekten, växthusgaser)
38	Repetition, skriftligt prov	Kursens omfattning ·        Makro kemi sid. 123-164 ·        Kunskapskraven ·        Flippatmedasa.blogspot.se ·        Egna anteckningar ·        Begreppsförklaringar

 

 

 

 

 

 

 

 

	E	C	A
Förmåga att använda kemiska begrepp för att beskriva och förklara samband	Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.   Ge exempel på olika former av kol.   Ge exempel på kolväten i metanserien.   Ge exempel på kolväten i eten- och etynserien.   Känna till någon alkohol.   Känna till någon organisk syra.   Känna till begreppet estrar.   Känna till begreppen fossila bränslen och biobränslen och kunna ge något exempel på respektive bränsle.   Känna till begreppet växthuseffekten.   Veta att det finns många olika kemiska föreningar som innehåller kol.                 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.   Känna till att koldioxid finns i vår atmosfär.         Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska produkter används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.   Känna till att vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid, vatten och energi.     Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.   Känna till att förbränning av fossila bränslen bidrar till en ökad växthuseffekt.   Kunna ge något alternativ till ett fossilt bränsle.           Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Olja och dess användningsområden. Framställning av organiska föreningar.	Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.   Ge exempel på olika former av kol och beskriva olika användningsområden.   Ge exempel på kolväten i metanserien och beskriva deras uppbyggnad och vad de används till.   Ge exempel på kolväten i eten- och etynserien och beskriva deras uppbyggnad och vad de används till.   Kunna beskriva skillnaden mellan mättade och omättade kolväten.   Ge exempel på organiska syror och beskriva deras uppbyggnad och vad de används till.   Känna till några alkoholer och beskriva vad som utmärker dem samt vad de används till. Kunna beskriva och ge exempel på hur man framställer estrar.   Känna till begreppet växthusgaser och förstå hur de bidrar till växthuseffekten och att en ökad växthuseffekt påverkar klimatet.   Veta varför det finns så många kemiska föreningar som innehåller kol.   Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.   Känna till att koldioxid finns i vår atmosfär och kunna beskriva hur växter tar upp och avger koldioxid.   Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska produkter används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.   Känna till och kunna ge exempel på hur fossila bränslen används och bildar koldioxid, vatten och energi.   Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling.   Känna till att förbränning av fossila bränslen bidrar till en ökad växthuseffekt och kunna beskriva hur detta går till.   Kunna ge något alternativ till ett fossilt bränsle och beskriva hur det bidrar till en hållbar utveckling.   Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Olja och dess användningsområden. Framställning av organiska föreningar.	Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.   Ha en övergripande förståelse för kolföreningarnas uppbyggnad, egenskaper och tillämpningsområden.   Kunna redogöra för växthuseffekten och hur en ökad växthuseffekt kan påverka klimatet.     Kunna förklara på atomnivå varför det finns så många kemiska föreningar som innehåller kol.                                     Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.   Kunna redogöra för den naturliga förekomsten av koldioxid i vår atmosfär och för konsekvenser av en ökad mängd koldioxid.     Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska produkter används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.   Ha en övergripande förståelse för hur t.ex. en viss mängd bensin kan tillföra en viss mängd koldioxid till atmosfären.   Dessutom för eleven väl utvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling   Förstå och kunna redogöra för varför biobränslen inte bidrar till en ökad mängd koldioxid i luften.             Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.   Olja och dess användningsområden. Framställning av organiska föreningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BEDÖMNINGSKRITERIER, KEMI (utgår från diskussionsuppgiften om drivmedel)

	E	C	A
Användning av kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.   Eleven tar ställning genom att rekommendera ett drivmedel.   I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.   Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån en av faktabladets aspekter (t.ex. drivmedelsfakta) och uppger   •Ett plus med det valda drivmedlet   och   •Ett minus med något av de andra drivmedlen.   Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.   Eleven använder den naturvetenskapliga informationen ur faktabladet som stöd i sin motivering.   Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.   Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en enkel text med viss anpassning till syftet.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.           I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.     Eleven motiverar sitt ställningstagande utifrån två av faktabladets aspekter, (t.ex. drivmedelsfakta och fordonsfakta) och   •Jämför två av de tredrivmedlen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa.         Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.         Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.   Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en utvecklad text med relativt god anpassning till syftet.	Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.           I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.   Eleven motiverarsitt ställningstagande utifrån två av faktabladets aspekter, (t.ex. drivmedelsfakta och fordonsfakta) och   •Jämför de tre drivmedlen med varandra genom att uppge plus och minus med dessa.           Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.           Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.   Eleven har motiverat sitt ställningstagande enligt ovanstående krav och formulerat en välutvecklad text med god anpassning till syftet.

 

 

Förmågan att genomföra systematiska undersökningar.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.   Eleven kan beskriva något eller några försök vi utfört under kursen.   I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.  Eleven beskriver vilka materiel som ingår i försöket och hur de ska användas.    Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier  Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven beskriver resultatet av försöken och ger något förslag på hur försöket skulle kunna förändras eller varieras.       Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Eleven sammanställer resultatet av försöket med hjälp av en tabell.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan beskriva något eller några försök och ger något förslag på hur försökens upplägg kan förändras eller varieras. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven beskriver vilka materiel som ingår i försöket och hur de ska användas.   Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.  Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven beskriver och analyserar resultatet av försöket och ger något förslag på hur försöket skulle kunna förändras eller varieras. Eleven förklarar varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för resultatet. Dessutom ger eleven något förslag på en möjlig felkälla.      Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.  Eleven sammanställer resultatet av försöket med hjälp av en tabell.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan beskriva försöket/ försöken och ger något förslag på hur försökets upplägg kan förändras eller varieras. Eleven beskriver varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för undersökningens resultat  I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.Eleven beskriver vilka materiel som ingår i försöket och hur de ska användas. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Eleven beskriver och analyserar resultatet av försöket och ger något förslag på hur försöket skulle kunna förändras, utvecklas eller varieras. Eleven förklarar varför förändringarna eller variationerna är av betydelse för resultatet. Dessutom beskriver eleven möjliga felkällor och ger förslag på hur dessa kan elimineras. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.Eleven sammanställer resultatet av försöket med hjälp av en tabell.