Kartkunskap, namngeografi och klimatzoner

I det här arbetsområdet får eleverna bekanta sig närmare med olika typer av kartor, satellitbilder och geografiska informationssystem. Tyngdpunkten ligger dels på att förstå hur kartor är uppbyggda och fungerar, dels på hur de används.

Preliminär planering

Vecka 34-37: Kartkunskap

I det här arbetsområdet får du lära dig mer om hur kartor fungerar och vilka olika kartor som finns. Du får också träna på att skapa kartor, läsa av kartor och använda dem för att presentera information om olika platser. Vi jobbar med arbetsområdet "Kartkunskap åk 7" och vi kommer ha ett prov 9/9.

Vecka 38-40: Namngeografi

I det här området kommer vi jobba med att bygga upp din världsbild kopplad till kartor. Namngeografin fokuserar på världsdelar, världshav, länder och huvudstäder, och även sjöar och bergskedjor behandlas. Har kommer vi främst arbeta med olika analoga kartor och det kommer bli några läxor.

Vecka 40-43: Klimatzoner

I det här arbetsområdet ska du lära dig förstå skillnaden mellan väder och klimat. Du kommer även att arbeta med vilka de fyra klimatzonerna är och vad som kännetecknar dem. Syftet är att du ska kunna resonera om hur livet för människor i klimatzonerna ser ut. Du ska även arbeta med att samla fakta och öva på att använda geografiska verktyg.Här är det tänkt att du ska få lämna in/redovisa ett mindre arbete

Du ska kunna

 

• Använda geografiska begrepp.

• Undersöka omvärlden med kartor, geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. Föra resonemang om källor.

• Ha kunskaper om världsdelarnas namngeografi och då beskriva lägen och storleksrelationer.

• Ha kunskaper om samspelet människa, samhälle och natur, och visa det genom att resonera om orsaker och konsekvenser.

 

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
• Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.