Källkritik och historiebruk RL17B

I detta moment kommer du att få arbeta med källkritik och analys. Vi kommer även att börja titta på historiebruk - d.v.s. hur historia kan användas för olika syften. Temat avslutas med en examination v.39.

Inom historievetenskapen är källkritik viktig för att kunna bedöma rimligheten i den information som källan ger. Detta är även ett moment i kursen som du ska träna på och examineras i. Vi inleder kursen med detta moment eftersom du kommer att få söka och använda källor på egen hand längre fram.  

Temat kommer att inledas med en föreläsning och övning i källkritik. Sedan följer några textövningar i källkritik (jämföra texter). Temat avslutas med en examination v.39. 

V.37 Övningar i källkritik    

V.38 Övningar i källkritik intro historiebruk 

V.39 Övningar i källkritik Prov 25/9  

Viktigt när du gör en källkritisk analys är att du känner till kriterierna för källkritik (punkterna 1-4 nedan) och svarar så utförligt du kan. Däremot behöver källkritik i sig inte vara särskilt svårt - utgå från vad källorna faktiskt säger och använd ditt sunda förnuft!  

Följande frågor ska du utgå från när du gör en källkritisk analys (se även Möt historien s.16-22). 

1. När/var/vem/texttyp/äkthet - När är källan nedtecknad, var och av vem? Vilken sorts text är det (ex. brev, tidningsartikel, memoar eller ett protokoll)? Är källan äkta eller falsk? 

2. Tid - Hur lång tid har förflutit mellan händelsen och källans nedtecknande? Vilken betydelse har det? Ju kortare tid, desto bättre brukar vara en god tumregel eftersom saker lätt glöms bort, uppgifter tillkommer eller saker blandas ihop. 

3. Tendens - Vinklas texten på något sätt? Framställs något som mer positivt eller negativt? Om faktaurvalet är ensidigt eller det förekommer värdeladdade ord kan det vara ett tecken på att källan är tendentiös/vinklad. "Tjänar" någon på tendensen? Vem? Varför?  

4. Beroende - Är texten en primärkälla (utgår från förstahandsuppgifter) eller en sekundärkälla (bygger på andra uppgifter)? En primärkälla är ofta bättre än en sekundärkälla eftersom den förra bygger på direkta iakttagelser/uppgifter. En bra källa ska vara så opåverkad av andra källor som möjligt. Två källor som är beroende av varandra kan inte användas för att bekräfta varandras påståenden. Det två av varandra oberoende källor är överens om kan betraktas som trovärdigt.  

 

Typ av källor 

Kvarleva - Kan vara föremål, byggnader men även skriftliga källor som utgör en del av ett händelseförlopp eller som skrivits i direkt anslutning till det som skildrats (ex. telegram, order, protokoll, och liknande).

Berättande källa - Skriftlig källa som återberättar ett skeende/händelseförlopp (ex. memoarer, tidningsartiklar, rapport).

Svagheter med berättande källor:

Tid - En risk finns alltid att skribenten minns "fel" eller blandar ihop saker, särskilt om lång tid har förflutit mellan händelsen och skrivelsen. 

Beroende - Författaren bygger sin beskrivning på uppgifter från någon annan. 

Tendens - Skribenten kan överdriva, förminska eller försköna det som hänt för egen vinning, eller av personlig övertygelse. Innehåller språket känsloladdade eller värderande ord kan det vara tecken på tendens. 

Svagheterna ska du alltid tänka på när du undersöker berättande källor. Pröva gärna att sätta dig in i skribentens situation: Varför skriver hen som den gör?  

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Tolkning och användning av olika slags källmaterial i digital och annan form.

Kriterier

• Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
• Eleven kan med viss säkerhet söka och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet och värderar dessa med enkla omdömen.
• Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.

Uppgifter

Källkritik och historiebruk - exit ticket

Läs s. 19-25 i boken. Svara på följande:

1. Det första steget i en källkritisk analys kallas i boken för yttre kritik. Vad innebär det? Ge några exempel på (stödord när-var-källtyp):

2. Förklara närhetskriteriet (tid), tendenskriteriet och beroendekriteriet:

3. Hur kan du göra för att bedöma trovärdigheten i en källa? Ge exempel med stöd av kriterierna.

5. Förklara begreppet historiebruk:

6. Enligt historieprofessorn Klas-Göran Karlsson finns det 6 olika typer av historiebruk. Vilka är de? Ge något exempel kopplade till respektive typ:

Källkritik

Gör en källkritisk analys efter följande frågor:

1. Typ av källa?
2. Närhet?
3. Tendens?
4. Beroende?

Källkritik

Läs texten/texterna. Besvara sedan följande:

1. Vilken typ av källa är det?

2. Bedöm därefter texten/texterna enlig:

a. Närhetskriteriet:

b. Tendenskriteriet:

c. Beroendekriteriet:

3. Helhetsbedömning: