Pedagogisk planering förskolan: Kärlekens förskola

På Kärlekens förskola är alla välkomna till ett gemensamt, lustfyllt lärande där olikheter ses som en tillgång

Tema: ”Man är aldrig för liten för att göra skillnad” (Thunberg, 12/12-18, COP24)

ANALYS OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN

Slutsatser

Spontana undervisningssituationer kräver en ”mål”-medveten pedagog som har läroplanen väl förankrad och därför kan gå utanför det planerade och ta tillvara på barns intressen i lek och samtal.

Att spetsa till och arrangera lärmiljöer med inspiration i vald dokumentationsprocess har fört med sig att temat varit levande under hela dagen.

Kompetensutveckling kring både matematik samt undervisningsbegreppet har resulterat i att spontana undervisningssituationer fått ett ökat värde hos förskolans pedagoger.

Att hålla vid och inte ha för bråttom framåt, att pröva och ompröva, balans mellan upprepning och variation har varit framgångsfaktorer.

Utvecklingsområden

Pedagogerna behöver bli bättre på att synlig- och medvetandegöra barns olika strategier. Att lyfta och tillvarata allas olika tankestrategier (metareflektion), likväl som att ge barn möjlighet att finna och få erfarenhet av olika sätt att lära (metakognition).

Barns möjlighet att vara producenter i arbetet med IKT-verktyg är fortfarande ett utvecklingsområde.

Det finns ett behov av att se över och utveckla de reflektionsprotokoll som används, samt att vidareutveckla innehållet i protokollen med en tydligare koppling till utvald process och att citera barnen i högre utsträckning: Vad gör barnen? Vad är det barnen säger?

Den dokumentation som ligger till grund för och ska vara underlag för det systematiska kvalitetsarbetet, med verksamhetsrapporten som slutlig produkt. behöver än mer fokuseras på vald process.

Den sammanfattning som lämnas till utvecklingsgruppen ska alltså endast fokusera på vald process.

Självskattning kring läroplanens mål visar att de naturvetenskapliga målen skattas lägre än andra.

STYRDOKUMENT

BUF:s målbilder

· Vi har ett demokrati- och kunskapsuppdrag:

Vi utbildar världsmedborgare. Alla barn och elever får de utmaningar och de stöd de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt.

· Vi har en idé om lärande:

Vi lär tillsammans i inkluderande, meningsskapande, kreativa, utmanade och undersökande miljöer.

· Vi har en idé om verksamhetsutveckling:

I våra förskolor och skolor undersöker medarbetarna effekterna av undervisningen och utvecklar verksamheten i ett kollegialt lärande.

LPFÖ -18

2.1 Normer och värden

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

· respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna

2.2 Omsorg, utveckling och lärande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

· förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

2.3 Barns delaktighet och inflytande

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

· förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan,

Agenda 2030

Inom temat kommer pedagogernas dokumentation fokuseras på processer med utgångspunkt i mål 15 Ekosystem och Biologisk mångfald ur de globala målen i Agenda 2030.

“Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald” (https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-15-ekosystem-och-biologisk-mangfald/)

Pedagogisk planering kring dagliga situationer

Syftet med barns utevistelse på förskolan är att alla barn ska få uppleva en inspirerande utemiljö som främjar lek, rörelse och hälsa. Förskolan arbetar utifrån att temat ska pågå under hela dagen, vilket även innefattar barns vistelse i lärmiljön utomhus. Under läsåret 2019-2020 har en grupp skapats med särskilt ansvar att utveckla lärmiljön utomhus med hållbar utveckling i fokus.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. (Lpfö-18)

Handlingsplan för språkrutin

I utbildningens handlingsplan för språk och kommunikation beskrivs följande utvecklingsområden:

· Att utveckla arbetet med modersmål och flerspråkighet utifrån läroplansmålen nedan:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

· sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet

· både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet

· både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska

· svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk (Lpfö-18, s 14).

· Att skapa flera varierade möjligheter till språkskapande undervisningssituationer i innemiljön men i synnerhet i utemiljön.

· Att utveckla barns delaktighet i dokumentationsprocessen.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utifrån årets kartläggning och revidering av förskolans PMDK kommer fokus kring detta arbete vara följande:

Alla är lika mycket värda och har samma rättigheter (Barnkonventionen, §2)

AKTIONSFORSKNING

Frågeställning:

Vilka förutsättningar krävs för att barn ska kunna vara producenter för en hållbar framtid i en digitaliserad värld?

REGGIO EMILIA-INSPIRATION OCH VÄRDEORD

Reggio Emilia-inspiration:

Människan föds med en känslighet för ekologi där olikheter är centralt därför är det viktigt med mångfald i mötet med människa och natur.

Känslighet för ekologi handlar om:

· En känslighet för att allt hänger ihop, förbindelser, föränderlighet och sammanhang.

· Relationer, förundran, förnimmelser, omsorg och engagemang.

· Samhörighet och att vara ömsesidigt beroende.

· Omtanke om varandra och naturen samt ett respektfullt förhållningssätt.

Ekologisk känslighet, som vi benämner känslighet för ekologi, har hämtats från Blå cikoriablommor: ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Vea Vecchi samt från deltagande i Reggio Emiliainstitutets nätverksträff om Hållbar framtid, Alvesta 16-10-2017.

I vår profil utgår vi från barnets förmågor, intresse och förutsättningar. Vår uppgift är att bekräfta, utmana, utforska och förundras tillsammans. Vår filosofi är att alla arbetar tillsammans i hela huset. Vi arbetar med teman i projekt som genomsyrar hela förskolan. Miljön ses som den tredje pedagogen. Den första pedagogen är barnet, den andra är pedagogen och genom att ha tydliga, inbjudande, tillgängliga och varierade miljöer blir dessa pedagogiska och därmed den tredje pedagogen. Vi värnar om miljön ur ett hållbart utvecklingsperspektiv t.ex. genom att plocka skräp i närområdet, skapa med återvinningsmaterial, sortera sopor, spara på material och vatten. Vi lär av varandra, tillsammans kan vi mer. Vårdnadshavarnas delaktighet är en tillgång. Barns lärandeprocesser dokumenteras genom pedagogisk dokumentation som finns tillgänglig i våra lärmiljöer och på Unikum. I vår profil stödjer vi oss i följande läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

· Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

· Fantasi och föreställningsförmåga

· Förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld

· Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans

· Intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasatta och samtala om dessa (Lpfö – 18, s 13-14).

Värdeord:

Välkommen, Tillsammans, Förändring, Glädje och 100 språk; fem begrepp som vi pedagoger tillsammans strävar mot på förskolan.

Välkommen/välkomnande

· Alla som kommer till Kärlekens förskola skall känna sig välkomna och sedda såväl barn som vuxna.

· Vi är goda förebilder och ser olikheter som en tillgång samt försöker tillvarata allas olika kompetenser

· Vi bjuder varje dag in barnen i den verksamhet som pågår när hen kommer till förskolan.

Tillsammans

· Vi är EN förskola och ETT arbetslag och alla barn är allas barn

· Vi har ett gemensamt ansvar för våra lärmiljöer så att de är välkomnande och berikar alla barns lärande.

· Vi är delaktiga i varandras utveckling genom ex. protokoll på Unikum och har tillit till varandra.

· Vi träffas i olika ansvarsgrupper där allas olika kompetenser tillvaratas.

Förändring

· Vi ser förändring som något positivt.

· Förändring är att vilja ta till sig ny litteratur, pedagogik och följa med i utvecklingen

· Vi förändrar miljön utifrån temat samt barnens intresse och behov.

· Genom rotation i arbetslagen skapas gemenskap och förståelse. Alla är lika viktiga.

Glädje

· Glädje föder glädje och frambringar en vilja att lyckas tillsammans.

· Att få mötas runt något som fängslar och intresserar till nya tankar och upplevelser möjliggör ett lustfyllt lärande.

· Tillåtande och öppen arbetsmiljö där allas tankar tillvaratas. Vi arbetar i större och mindre grupper.

100-språk

· Vi tror på det kompetenta barnet och utmanar hen att pröva och ompröva.

· Erbjuda mångfald innebär att få möjlighet att uttrycka tankar och åsikter.

· Variation av uttrycksformer, material och miljö ger möjlighet till att uttrycka och lära sig på många olika sätt.

GENOMFÖRANDE

Pedagogerna är goda förebilder för barnen gällande kamratskap, bemötande och respekt, faktorer som är signifikanta för människors välmående samt för en positiv lärandemiljö.

Pedagogerna utvecklar förskolans lärmiljöer, och erbjuder såväl planerad som spontan undervisning i form av upplevelser utifrån barnens och verksamhetens intressen, erfarenheter och förutsättningar. Syftet är att ge barnen förutsättningar att bli självständiga och kunna uppleva och utforska förskolans tema på olika vis under hela dagen.

Pedagogerna använder dokumentation för att planera, genomföra, analysera och vidareutveckla undervisning kontinuerligt.

Pedagogerna använder och uppmärksammar olika begrepp sammankopplade med figurmålen och visar på begreppens olika nyanser, likheter och skillnader.

Pedagogerna ger barnen förutsättningar att använda och vara producenter av IKT som verktyg i arbetet med olika uttrycksformer.

Pedagogerna använder lärplattor för att dokumentera och reflektera kring både barnens och sitt eget lärande.

DIFFERENTIERING

Med stöd i förskolans ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”, anpassar pedagogerna verksamhetens undervisning, material och miljö med hänsyn till barns olika intressen, förutsättningar och behov. Pedagogerna tar även hänsyn till att barn behöver olika tid på sig för att kunna vara delaktiga i de lärprocesser som uppstår i temat.

Den medvetenhet kring hundraspråklighet och transdisciplinärt kunskapsskapande, som är sammanbundet med förskolans Reggio Emilia-profil, medför att undervisningen genomsyras av pedagogisk differentiering. Barns och pedagogers olika kompetenser och förutsättningar tas tillvara i utbildningen och ses som en tillgång. Förskolans tillgång till många olika språk och uttryckssätt möjliggör att barns delaktighet och inflytande i sitt lärande ökar (Persson, 2008; Palmer m.fl.,2017; Lundström, 2016).

UTVÄRDERING

Reflektionsprotokoll är en stor hjälp när arbetet kring målen utvärderas. Genom att använda protokoll under temat fås ett bra underlag för planeringar och när verksamhetsberättelsen ska skrivas. I personallärloggen på Unikum samlas materialet så att alla kan följa processerna.

Att använda:

· Observation- och reflektionsprotokoll

· Foto eller film

· Ljudupptagning

Film och ljud ska vara korta klipp. För utskrift av fotografier används dokumentationsmallarna som ligger på Sharepoint och G://.

Musik, rörelse, dans och drama är uttryck som är föränderliga och som inte blir beständiga om de inte dokumenteras. Film, ljudupptagning och foto är bra som dokumentationsmetod och som verktyg för att föra över till andra uttryckssätt som att teckna och jobba med 3D-material. Olika perspektiv ger nya upplevelser. Med hjälp av film och foto kan förgängliga uttryckssätt dokumenteras så att de kan leva vidare.

Utvärdering skall ske tre gånger per år, en verksamhetsträff på hösten och en på våren samt en studiedag i januari vid varje tillfälle med koppling till läst litteratur.

Dokumentation i form av resultat och analys kring vald process publiceras i Personalgruppens lärlogg i anslutning till vecka 14.

Genom möte för vårdnadshavare, framåtsyftande utvecklingssamtal samt utvärdering på våren ges vårdnadshavarna möjlighet till delaktighet och inflytande i utbildningen.

Förskollärare ska ansvara för att vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildning (Lpfö – 18)

REFERENSLISTA

Lundström, M. (2016). Det synliga barnet – barns perspektiv i kvalitetsarbetet. Stockholm: Lärarförlaget.

Palmer, A., Unga, J. & Hultman, K. (2017). Matematik på svindlande höjder – en introduktion. I A, Palmer, J, Unga & K, Hultman (red.) Svindlande matematik. Estetik, lek och utforskande i förskolan. (s. 7-12). Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Persson, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.

Vecchi, V. (2014) Blå cikoriablommor : ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studenlitteratur.

Tema: ”Man är aldrig för liten för att göra skillnad” (Thunberg, 12/12-18, COP24)

Matriser i planeringen

Uppgifter