Stormaktstiden

 

Så här arbetar vi

- Vi kommer se på film, bl.a. Sveriges Historia - Stormaktstidens uppgång och fall, Historieätarna - Stormaktstiden

- Läsa i läroboken Puls Historia och svara på tillhörande instuderingsfrågor 

- Vi samtalar och reflekterar

- Ni kommer få göra ett enskilt fördjupningsarbete inom Stormaktstiden, t.ex. om Gustav II Adolf, drottning Kristina, Karl XII, Vasaskeppet, häxjakten, trettioåriga kriget, snapphanarna m.m. Du kommer själv få välja vilket område som du vill fördjupa dig inom. 

- Vi kommer också arbeta med informationssökning och källkritik inför fördjupningsarbetet

- Ni kommer få redovisa ert valda fördjupningsarbete.

- Vi kommer avsluta Stormaktstiden med ett avslutande prov som jag bedömer, men jag kommer även att titta på hur ni utfört fördjupningsuppgiften.

Det här ska du kunna:

Stormaktstiden 1611-1718 – nu växer Sverige genom krig och erövring.

Eleverna ska få kunskap om:

·      Vad är en stormakt

·      De viktigaste personerna och händelserna.

·      Ge exempel på historiska källor från1600-talet

·      Ge exempel på några kända personer  och kungligheter från den här tiden och vad de har haft för betydelse  för det samhälle vi har idag. (se spår av en annan tid i vår tid)

·      Ge exempel på två orsaker till krig på 1600-talet

·      Berätta vad det innebar att leva under stormaktstidens krig för olika samhällsklasser (män, kvinnor och barn, bönder, adel, folk som bodde där kriget drog fram. Dra paralleller till vår tid.

Du ska känna till:

-Att år 1611-1718 kallas för stormaktstiden.

-Några svenska kungar, Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI och karl XII samt drottning Kristina.

-Vad har stormaktstiden betytt för Sverige idag.

-Vasaskeppet

-Vilken del Sverige hade i trettioåriga kriget.

-Häxprocesser

-Hur Sveriges gränser förändrades under stormaktstiden

-Förklara ord och begrepp från den här tiden

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.