Prismans beskrivning av Projekt Planetskötare

 

Varför Hållbar Framtid?

”Det handlar inte om att utbilda barn för att de ska veta allt om hållbar utveckling: Utan att utbilda individer som kan upptäcka orättvisor, ojämlikhet och problem av olika slag och som ges möjlighet att agera utifrån sina förutsättningar och möjligheter, dvs. att utbilda barn som kan ta ställning och agera. ” (Ärlemalm-Hagsér & Pramling Samuelsson, 2013)

Hållbar Framtid blir utgångspunkten i hela vår utbildning och ska genomsyra allt vi gör. Vi vill skapa en positiv framtidstro där fantasi, kreativitet, problemlösning och handlingskraft skapar nya möjligheter, därför väljer vi att bli "Planetskötare".

Var är vi?

Vi har uppmärksammat att barnen har ett stort intresse för kontrasterna i vädret: Varför ser vi inte solen när det regnar? Varför blir det mörkt och ljust? Varför hittar vi inga blommor på våra upptäcksfärder i naturen? Var har hägern och ekorren tagit vägen? Vart tar vattenpölarna vägen? Var tar maskarna vägen? Barnen har många olika hypoteser om dessa fenomen, detta väljer vi att fördjupa oss kring.

Vår barngrupp består av flera olika nationaliteter, där utmaningen är att alla ska känna sig delaktiga utifrån olika språkliga förutsättningar.

Vart ska vi?

Vilket syfte har vi med att arbeta med detta projekt/tema/arbetsområde?

Syftet är att barnen ska få en förståelse för sin omvärld och sätta sig själv i relation till den, se samband i naturen och hur de hänger samman och få en förståelse för olika begrepp. Barnens intresse, nyfikenhet och frågor ligger till grund för projektets utformning för att lärandet ska bli meningsfullt och viktigt.

Hur gör vi?

Vilka metoder, arbetssätt, förhållningssätt, miljö och material använder vi oss av?

Vi använder oss av våra demokratiska strategier som ett arbetssätt, projektet blir en förutsättning för barnen att träna sig i demokrati. Vi använder oss av bild och tecken som stöd i vår kommunikation med varandra.

Vi organiserar oss i mindre grupper där barnen får tid till att leka, utforska och tänka långa tankar. Detta också för att varje barn ska få en möjlighet att uttrycka sig, kommunicera och vara delaktig. I en mindre grupp upplever vi att det är lättare att se och höra alla barn.

Vår miljö är tillåtande och tillgänglig, för att barnen ska kunna påverka sin dag och ha inflytande över sitt lärande. Vårt material är ofärdigt för att barnen ska få möjlighet att utveckla sin fantasi, kreativitet och problemlösning. Vi skapar mötesplatser för att vi tror på det kooperativa lärandet, att vi lär tillsammans och av varandra. 

Vårt förhållningssätt är olika beroende på sammanhang, ibland är vi medforskande, medupptäckande, ibland styrande, ibland observerande.

Hur dokumenterar vi?

Vi dokumenterar digitalt och analogt, kamera, ipad, papper och penna. Vi använder våra digitala verktyg för reflektion med barnen. Vi skriver ut bilder som är intressanta för processen. Det är allas ansvar. 

Stödfrågor för veckoreflektion

Skriv in veckoreflektion längst ner i avdelningens planering för avsnittet "reflektion och analys". Skapa en ny reflektion varje vecka. Var noga med att skriva en rubrik och vilken vecka det är på reflektionen.

Vad fångar barnens intresse?

Vilket lärande ser vi?

Hur stödjer miljön och materialet barnens lärande?

Hur ger vi tillbaka till barnen?

Hur går vi vidare för att få en djupare förståelse?

(konkret planering)

Vad/hur var min roll som pedagog?

Hur behöver jag som pedagog förbereda mig?

Blev undervisningen/aktiviteten/erbjudandet som du/ni hade tänkt?

Stödfrågor månadsreflektion/kvalitetsverktyg

Mål 1.

Verksamheten ska utveckla sina arbetsprocesser kring ekologi (läran om samspelet i naturen) genom estetiska uttryckssätt

•Hur främjar vår miljö, ute och inne, barnens undersökande av ekologi?

•Hur har vi gett barnen möjligheter att mötas kring olika saker på olika sätt ( hundraspråkligheten)?

 https://www.youtube.com/watch?v=j2KN8Jwf8xY

•Hur främjar vårt projekt barnens relationsskapande med naturen?

 

Mål 2.

Vi ska diskutera och definiera vad långa tankar och långsamhet innebär i teori och praktik i utbildningen på Kompassens förskola

 

• Vilka organisatoriska val har vi gjort för att främja långa tankar och långsamhet? Varför? (organisation av tid, grupper, miljö, material, pedagogens roll)

 

Främjande Mål.

Utbildningen ska utveckla arbetsprocesserna kring demokratiska strategier vid förhandling, problemlösning och konflikthantering

 

• Kan vi se att våra strategier blir ett verktyg i demokratiarbetet? Hur?

Stödfrågor  för utvärdering och halvårsanalys:

Var befinner vi oss nu i relation till målet?

Hur blev det?

Vad har fungerat bra/mindre bra?

Vilka kunskaper/förmågor har vi sett att barnen har tagit till sig/utvecklat? Hur ser vi det?

Varför blev det som det blev?

Vad kan vi utveckla? Hur?

Hur går vi vidare?

 Stödfrågorna är tänkta att vara en hjälp vi arbetet med reflektion, utvärdering & analys. Ni använder de frågorna som känns meningsfulla för er. Ni kan också lägga till egna i ert planeringsunderlag.

Slutanalys 2019/2020:

Dessa stödfrågor och rubriker ska användas i ert analysarbete på avdelningen. Kopiera ner frågorna och rubrikerna till er reflektions- och analysdel här nedanför. Har man fler än ett mål, så får man skriva en slutanalys/mål. När slutanalysen är klar för respektive mål så kopieras den in i en lärlogg som kopplas till rätt respektive mål/planering som ligger i förskolans lärarrum. 

Målformulering:

Resultat: 

Har vi nått målet? (Ja, nej, delvis)

Utvärdering/Analys:

Var befinner vi oss nu i relation till målet?

Hur uppnåddes målet?

Varför blev det som det blev?

Vilka val har vi gjort och varför?

Kan vi identifiera några mönster? Likheter/Skillnader

Framgångsfaktorer, vad tar vi med oss?

Har vi identifierat några nya utvecklingsområden?

Läroplansmål

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.