Musik HT19 åk 8

Syfte

Att musicera, lyssna till och skapa musik är de dominerande aktiviteterna i musikundervisningen. Det egna musicerandet utvecklar lyhördhet och förmåga att lyssna. På motsvarande sätt utvecklar lyssnandet förmågan att musicera.

Centralt innehåll

Musik/Ämnesbeskrivning

Om kunskapsområden

Kunskapsområdena i ämnet musik ses inte som separata arbetsområden för undervisningen utan de kan kombineras på de sätt som läraren bedömer som mest lämpliga för att uppnå syftet med undervisningen.

Instrument

Instrument och deras funktioner

Instrumenten är grupperade som sträng-, blås-, slagverk- och elektroniska instrument. Eleverna bekantar sig med instrumentens funktion i olika genrer och sammanhang.

Ensemble

Under hela grundskoletiden föreskriver kursplanen ensemble spel. Det innebär att eleven själv, eller tillsammans med andra, håller en stämma med röst eller instrument där elevens stämma är en viktig del av helheten. I årskurserna 7 -9 tränas mer genre typiska musikaliska uttryck.

Gehörsmusicerande och musiksymboler

Kursplanen anger att eleverna i undervisningen ska möta gehörsmusicerande samt olika former av musiksymboler, såsom noter, tabulatur, ackordbeteckningar och andra tecken för musikalisk kommunikation.

Ord och begrepp

Eleverna ska under årskurserna 4 -9 möta ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerade och om intryck samt upplevelser om musik. Att kunna uttrycka sig med hjälp av en ämnesspecifik terminologi är betydelsefullt. Dels berikar de ämnesspecifika orden det allmänna ordförrådet, dels skapar det en större förståelse för ämnet. De gör det också lättare att kommunicera med andra.

Musikskapande

Eleven får tillgång till verktyg för att kunna uttrycka något ”eget”. Begreppet innefattar improvisation och komposition, samt att kombinera musik med anda uttrycks former. I arbetet med att skapa musik föreskriver kursplanen en progression vad gäller mötet med musikens olika byggstenar. I årskurs 7 -9 omfattar det rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer med varierande instrumentation.

Det kan till exempel innebära att sätta text till en visa, sätta rörelser till sin eller andras musik eller att ton- eller ljudsätta en filmsekvens.

Musikalisk gestaltning och musikframföranden

Det ligger i musikens natur att man tar del av och lyssnar till andras musicerade. Här utgör inte musicerade i skolan något undantag. Kursplanen föreskriver att eleverna genom alla årskurser ska arbeta med olika former för musikframföranden och musikalisk gestaltning, där det senare syftar på olika sätt att ge form åt musiken. Eleverna gestaltar och framträder, i mer eller mindre situationer.

Musikens påverkan och funktion

Kursplanens centrala innehåll behandlar olika aspekter av hur musik påverkar människan. Det handlar om att medvetande göra eleverna om att musik kan väcka starka känslor, både positiva och negativa och att musik därför ofta används för att påverka oss i olika riktningar, till exempel för att få oss att köpa något eller för att ge oss vissa känslor när vi tittar på en film.

I årskurserna 7- 9 lyfter kursplanen fram musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet, kön och jämställdhet. Kursplanen tar fasta på de grundläggande värden så som vikten av att motverka främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Musik från olika tider, kulturer och sammanhang

I stort sett all musik som eleverna lyssnar på, eller kommer i kontakt med, innehåller referenser till tidigare musik. Att få kunskaper om hur olika musikgenrer har vuxit fram och vilken funktion musiken har haft i olika kulturer skapar dels gemensamma referensramar, dels förståelse för den egna samtiden. Eleverna möter ett innehåll som handlar om hur musik används i olika medier. En stor mängd av den musik som används i medierna är hämtad från en historik tid och i medierna förekommer såväl konstmusik som popmusik. Att känna till vilka verken är, hur deras ursprung ser ut och hur de används i medier kan vidga elevernas kulturella referensramar. Sådan kunskap bidrar också till att skapa gemensamma referensramar som är värdefulla i ett samhälle. I årskurserna 7 – 9 ska eleverna möta betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

 

Planering

GROVPLANERING HT 2019 ÅK8

 

V.34 Mentorsvecka

 

V.35 Introduktion – Regler i musiksalen, gå igenom planering & kunskapskrav

Genomgång av kommande arbetsområde (i mån av tid).

 

V.36 Genomgång av arbetsområdet ”Bluesmusik” & tillhörande uppgift:

”Att skriva en egen blueslåt”.

 

V.37 Fortsatt genomgång + gruppindelning

 

V.38 Jobba med text till blueslåten

 

V.39 Jobba med musik till blueslåten

 

V.40 Slå samman text och musik, samt öva

 

V.41 Öva på blueslåten + uppspel påbörjas

 

V.42 Öva + uppspel avslutas

 

V.43 Introduktion av uppgift ”musik & reklam” – ”Musikens funktion & betydelse”  

 

V.44 HÖSTLOV!

 

V.45 Arbete med uppgift (enskild)

 

V.46 Arbete med uppgift (enskild)

 

V.47 Arbete med uppgift (enskild)

 

V.48 Redovisning av uppgift

 

V.49 Redovisning av uppgift

 

 

V.50 Kompletteringar/Betygs-snack + Kör (julsånger)

Planeringen hittar ni även i teams-musik.