Hugin Våra Sinnen Ht-19 Vt-20

Hugin planering ht-19 vt-20

 

	Våra sinnen
Mål från styrdokument:	2.1 Normer och värden Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla -        förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra            människors situation samt vilja att hjälpa andra   2.2  Omsorg, Utveckling och lärande Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ·       motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sin hälsa och sitt välbefinnande.   ·       Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.   ·        förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.   2.3 Barns delaktighet och inflytande Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ·       intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
Bakgrund till mål och eget formulerat verksamhetsmål:	Fokusområde detta läsår är ”Alla är vi lika olika”. Vi kommer att fortsätta arbeta med vårt tema ”Våra sinnen” där vi tränar oss i att hitta och sätta ord på våra olika sinnliga upplevelse och att vi kan uppleva samma sak på olika sätt.   Vi upplever att barngruppen behöver ges möjlighet att utveckla sin empati och förståelse för att alla människor är olika och har olika behov och förutsättningar och att uppmuntra barnen till att vilja hjälpa andra och varandra   Förskolan skall ge varje barn förutsättningar att utveckla: -        förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra            människors situation samt vilja att hjälpa andra.   Vi upplever att barnen tycker om att röra på- och upptäcka nya saker med hela sin kropp och detta vill vi ta tillvara på. Vi vill att barnen skall ges möjlighet att utveckla sin grovmotorik och sin kroppsuppfattning.   Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ·       motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.   Vi vill att barnen ska känna att de ha rätt till sin identitet och sin integritet och att de förstår vikten av att respektera ett nej och rätten att säga nej. Vi kommer därför jobba med ”Stopp min kropp” som arbetsmaterial. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: ·       Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.   Vi upplever att barngruppen är intresserade av att konstruera med olika material och detta vill vi uppmuntra och vidareutveckla. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: ·       förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap   Vi vill uppmuntra barnen att uttrycka sina tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation på förskolan. Detta gör vi genom att skapa ett öppet och tillåtande klimat där vi pedagoger är nyfikna och öppna gentemot barns tankar, idéer och åsikter. Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ·       intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
Målkriterier som gör målet utvärderingsbart:	Utveckling pågår när varje barn: ·       Försöker leva sig in i någon annans situation och vill hjälpa någon annan eller vill ta emot hjälp från någon annan. ·       Aktivt vill delta och utforska sin kropps rörelser. ·       Får förståelse att det är viktig att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. ·       Känner trygghet i sin egen identitet och känner rätten till sin kroppsliga och personliga integritet. ·       Vågar prova, experimentera och har idéer om hur olika saker kan konstrueras och byggas. ·       När barnen ger uttryck för sina tankar och åsikter och upplever att de kan påverka sin dag på förskolan.
Insatser för att nå målen:	Arbetssätt och metoder: ·       Vara närvarande pedagoger i barnens vardag där vi observerar och följer barns lek på ett aktivt och medvetet sätt. ·       Gymnastik, rytm och rörelse en gång i veckan. ·       Medvetna pedagogiska diskussioner kring matsituationen där vi samtalar med barnen om vikten att göra hälsosamma val. ·       Material kring ”Stopp min kropp” från Rädda barnen ·       Vi kommer använda oss av Teknikgrytan – enkla undersökningar i teknik för att utforska natur- och teknik. ·       Pedagogerna skapar medvetet och aktivt tillfällen där barnen på ett tydligt sätt upplever att de har möjligheten och förmågan att påverka och göra tydliga val. Demokrati på barns nivå.
Barnens delaktighet:	Barnen kommer vara delaktiga genom vardagliga samtal och pedagogiska diskussioner kring lärandeprocessen mellan barn-barn och barn-pedagog, samt genom den pedagogiska dokumentationen.   Vi kommer också försöka tillvarata barnens intressen som vi observerar genom deras lek och försöka ta tillvara den och ta med den in i undervisningen.
Vårdnadshavarnas delaktighet	Vårdnadshavare kommer få ta del av information genom Unikum, föräldramöten och den dagliga kontakten vid hämtning och lämning.   Föräldrars möjlighet att lämna synpunkter, tankar och idéer gällande verksamheten är främst tänkt att ske genom Samrådsgruppen. Information om detta finns vid avdelningens anslagstavla bredvid torkskåpet.
Litteratur/ forskningsanknytning:	Bowlbys anknytningsteori: När ett barn är stressat eller oroligt aktiveras barnets anknytningssystem som drar barnet mot sin anknytningsperson för att söka tröst, skydd och trygghet. När anknytningssystemet inte är aktiverat tar istället barnets utforskandesystem vid och barnet kan då utforska och upptäcka nya miljöer och färdigheter hos sig själv som gynnar barnets utveckling, kompetens och jagkänsla. En bra balans mellan anknytnings- och utforskandesystemet är viktigt för att barn ska kunna utvecklas på ett bra och hälsosamt sätt. Att varje barn etablerar en trygg relation med en sekundär anknytningsperson (en pedagog) på förskolan är därför av stor vikt för att barnens vistelsetid på förskolan skall vara gynnsam. För att förskolan skall vara en plats som stimulerar till utveckling och lärande så måste den också vara trygg, inkännade och förstående inför varje barns individuella behov. Om barnet inte känner sig tryggt så kommer det heller inte vara mottagliga för att lära sig nya saker.   Sociokulturella- och proximalzonsteori: De flesta psykologiska teorier handlar om människor som individer, det sociokulturella perspektivet menar istället på att människan är en social varelse och att allt vi lär oss lär vi utifrån det sociala sammanhang som vi befinner oss i. Det du lär dig gällande vem du är och hur du ska agera i en viss situation lär du dig genom att vara tillsammans med andra människor och se hur de gör. Barn och vuxna påverkas och formas av relationen till varandra och bilden av vem du är som person skapas i relation till andra människor. Förskolans uppdrag är därför att skapa en tillåtande och normkreativ miljö där vi låter barnen upptäcka och utforska sin sig själva och sin omvärld utifrån deras individuella förutsättningar, behov och intressen.   Vygotskij menar att det är skillnad mellan vad ett barn kan klara av att göra på egen hand och vad ett barn kan klara av om det får hjälp. Ett barns proximala utvecklingszon innebär alltså den färdighet ett barn klarar av med hjälp av en vuxen eller ett annat barn men ännu inte klarar av att göra på egen hand. Detta är alltså någonting som barnet är i färd med att lära sig och snart kommer klara av att göra på egen hand. Att ta över och utföra en uppgift utan barnets medverkan eller ställa barnet inför en allt för stor utmaning som de ännu inte är mogna eller redo för främjar inte barnets utveckling i en positiv riktning. Därför är det viktigt att vi pedagogerna i arbetet med barnen finns med och stöttar, uppmuntrar och utmanar barnen där de befinner sig just nu i sin utveckling.   Piagets utvecklingsteori: Piaget menade att människor har ett behov av att förstå sin omvärld, utan förståelse för varför saker runt om dem händer upplever de en mental obalans och ångest. Pedagogers uppgift är att finnas närvarande med barnen och förklara och sätta ord på det som barnen upplever. För att förstå och få en helhetsbild över sin omvärld så sker detta enligt Piaget på två sätt. Antingen kan nya kunskaper läggas till utan att det påverkar det barnen redan kan, vet och förstår – detta kallas för assimilation. Men när nya erfarenheter görs så kan detta innebära att gammal kunskap måste struktureras om för att det ska bli begripligt för barnet, detta kallas då på ackommodation. Bara genom nya erfarenheter utmanas våra tankar och kognitiva förmågor och därför blir nyfikenheten viktig för individens mentala utveckling. Förskolans och pedagogernas roll blir därför att stimulera barnens nyfikenhet och upptäckarlust och finnas där och utmana barnens tankar genom guidande och öppna frågor som utmanar barnens sätt att tänka kring och se på världen, sig själva och varandra.   Rädda barnen ”Stopp! Min kropp” Rädda barnen har tagit fram ett material som heter Stopp! Min kropp! Materialet kommer med tips och råd om hur man kan börja prata med barn i olika åldrar om kroppen och kroppens privata områden. Materialet syftar till att ge barn en inre styrka och känsla för vad som är rätt och fel som ett sätt att skydda barn mot sexuella kränkningar och övergrepp. Genom att så tidigt som möjligt göra barn medvetna om kroppens värde och hur man säger ja och nej, kan vi ge dem en trygghet och en känsla för vad som är bra och rätt, nu och senare i livet.     ”Teknikgrytan”   Hans Persson Enkla undersökningar i teknik.
Veckoplanering:	Måndag: Gymnastik, rytm & rörelse   Forskarfabriken Tisdag: Skogen / 5-års grupp Onsdag: Skapande verksamhet Torsdag: ”Stopp! Min kropp” / Forskarfabriken Fredag: Sångsamling med hela huset