Måltidspedagogik

Goda matvanor grundläggs och formas tidigt i livet. Majoriteten av alla förskolebarn äter flertalet av sina måltider i förskolan, varför denna har avgörande betydelse och en stor hälsofrämjande potential. I förskolan läggs mycket tid på mat och måltider. Pedagoger och kockar arbetar tillsammans för att möjliggöra lärande om och med mat.

Kartläggning av barnens intressen

Barn är nyfikna och vill upptäcka och lära. Mat är något som berör alla barn och som alla kan relatera till. Genom att på ett lustfyllt sätt utforska mat med alla sinnen, och med olika utgångspunkter, ökar sannolikt nyfikenheten och intresset för mat.

Om barn görs delaktiga och får möta olika livsmedel i olika konstellationer, på sina villkor, blir mat något spännande och lustfyllt att arbeta med och att lära mer om. 

Mål

Egenformulerat mål

• Ökat intresse och kunskap om mat 
• Ökad medvetenhet och nyfikenhet kring våra fem sinnen
• Ökad förmåga att sätta ord på sinnesupplevelserna
• Med hjälp av mat nå ökad måluppfyllelse för andra läroplansmål ex matematik, teknik, skapande, språk och naturkunskap

 Folkhälsomål

Förskolan kan medverka till att lägga grunden till en god och jämlik hälsa för invånarna i Munkedals kommun.

Miljömål

Förskolan kan medverka till att lägga grunden för lärande om hållbara måltider. Delaktighet och engagemang bidrar till ökad förståelse för vikten av att ta tillvara på våra resurser och inte kasta mat i onödan. 

 

Insatser för att nå målet

Med hjälp av måltidspedagogik lära om och med mat såväl vid måltiderna som vid andra aktiviteter. Glädje och nyfikenhet är drivkraften och alla har självklart rätt att avstå från att delta i övningarna. . 

Exempel på aktiviteter

• Sapere-övningar
• Matkonst
• Baka och laga mat
• Ta reda på mer om maten med hjälp av digitala verktyg
• Sagor och sånger om mat
• Mat är matematik
• Teknik i samband med grönsaksberedning eller matlagning t ex rivjärn, skalare mm
• Naturvetenskapliga experiment med hjälp av mat t ex, flyta/sjunka
• Odla och följa processen från jord till bord. 
• Leka affär, restaurang och andra matrelaterade lekar. Tillföra inspirerande material samt stötta och utmana leken
• Organiserade språk- eller rörelselekar t ex "På min smörgås vill jag ha" eller "Fruktsallad" 
• Bara fantasin sätter gränser kring hur mat och måltider kan involveras i undervisningen.

Hur målet ska utvärderas

Arbetet utvärderas kontinuerligt på den enskilda förskolan/avdelningen men också övergripande i referensgruppen för måltidspedagogik.

Teoretisk bakgrund

Sepp (2015) har forskat om förskolebarns matvanor och framhåller vikten av en lekfull inställning till mat och måltider i förskolan. Goda matvanor grundläggs tidigt i livet, och om barnen redan i förskoleåldern lär sig att äta varierat, är chanserna stora att det håller i sig genom livet, menar Sepp. Förskolan har ett gemensamt ansvar med hemmen när det gäller barns matvanor eftersom många barn äter flertalet av sina måltider i förskolan. 

Johansson & Pramling Samuelsson (2001) har studerat omsorgssituationerna på förskolan utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De har särskilt fokuserat måltiden, och menar att den är intressant då den på ett unikt sätt förenar omsorg och lärande. Samtal och annan interaktion kring bordet kan bidra till barns lärande ur flera olika aspekter, menar forskarna (Sjödén, 1996; Johansson & Pramling Samuelsson, 2001; Sepp, 2015). Vidare framhåller de att måltiden ger förutsättningar för ömsesidigt och bekräftande samspel där barnen tillåts prova sig fram och att själva fatta beslut och att avgöra om de är hungriga.

Forskarna Benn & Hjälmeskog (2015) och Sepp (2017) nämner Saperemetoden som ett bra sätt att arbeta medmåltidspedagogik. Den innebär att barnen lär sig utforska och beskriva maten med hjälp av alla sina sinnen. Saperemetoden kan därför vara ett verktyg i arbetet med att stötta och utmana barn att göra hälsosamma matval.

Sjödén (1996) menar att det primära vid måltiden är att ha det trevligt tillsammans, och att det sekundära är att barnen äter. Stämningen vid matbordet har således stor betydelse för barnens inställning till maten som serveras. Sjödén, liksom Benn och Hjälmeskog, belyser även olika tankar kring begreppen aptit och neofobi. Varje barn har rätt till sin egen smak och det är ingen idé att truga eller tjata på barnet. Det tar tid för smaklökarna att vänja sig, så lek fram ett intresse, råder forskarna ovan. Benn & Hjälmeskog menar att barn ofta är öppna för nya smaker under de första två levnadsåren men att de i 2-5 års ålder tenderar att vara mer kräsna. Att erbjuda varierad kost i en lustfylld och tillåtande miljö, i en verksamhet som fokuserar på mat även under andra tider än just under måltiden, verkar vara huvudbudskapet från forskarna som vi här lyft fram. 

Sepp (2017) menar att måltidspedagogik är ett roligt och enkelt sätt arbeta med lärande om och med mat. Om barnen får upptäcka nya livsmedel i ett positivt sammanhang väcks nyfikenheten till liv. Detta gör att intresse och kunskap ökar, vilket också bidrar till minskad skepsism, enligt Sepp. 

Livsmedelsverket (2016) lyfter bland annat fram trivsel- och lärandeaspekten som viktiga pusselbitar i arbetet med mat och måltider i förskolan. 

Referenser

Benn, J. & Hjälmeskog, K. (2015). Barn, mat och måltider. Gleerup. Malmö.

Johansson, E. & Pramling-Samuelsson, I. (2001). Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken. Exemplet måltiden. pedagogisk forskning i Sverige. 2001:6(2):81-101. 

Livsmedelsverket (2016). Bra måltider i förskolan. Uppsala: Livsmedelsverket.

Sepp, H. (2015). Måltidskunskap i förskolan. Stockholm: Gothia fortbildning AB..

Sepp, H. (2017). Måltidspedagogik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Sjödén, P-O. (1996). Trevligt tillsammans kring bra mat. Barn & Matlust. Svenska kommunförbundet.

Dokumentation

Dokumentation sker med hjälp av lärloggar i  Unikum. 

Samverkan med vårdnadshavare

Vårdnadshavare görs delaktiga genom lärloggar i Unikum.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,