Ämnen:
Religionskunskap
·
Årskurs:
5
Syskonreligionerna
Almtunaskolan, Uppsala · Senast uppdaterad: 6 mars 2020
Människor lever med och uttrycker religion och livsåskådningar på olika sätt, vilket påverkar samhället och dess värderingar. Kunskap om olika religioner skapar förståelse mellan människor. I det här arbetsområdet kommer du att få lära dig mer om tre (av totalt fem) världsreligioner - islam, judendom och kristendom.
Efter detta arbete ska du kunna:
- Använda dig av ord och begrepp inom området syskonreligionerna: religion, religiös, tradition, högtid, helig, gudstjänst, ceremoni, livsåskådning, Allah, Muhammed, profet, koranen, Mekka, Kaba, imam, moské, gamla testamentet, synagoga, Tanakh, Tora, Talmud, sabbat, rabbin, arken, lagen, församling, präst, bön, nattvard, ortodox, katolsk, påve, kyrka, kors.
- Redogöra för grundläggande drag inom syskonreligionerna.
- Göra jämförelser mellan syskonreligionerna.
- Analysera, reflektera och resonera i olika livsfrågor.
För att nå målen ska du under detta arbete få:
- Lyssna på lärarledda genomgångar.
- Läsa texter ur religionskunskapsboken och på internet.
- Arbeta med uppgifter kopplade till ämnesområdet.
- Kolla på film.
- Göra jämförelser mellan syskonreligionerna.
- Göra en plansch om en av syskonreligionerna.
- Analysera, reflektera och resonera (enskilt, i par och i grupp).
- Söka information på internet.
Såhär kommer jag att bedöma dig:
- Ditt deltagande i samtal och diskussioner i klassrummet.
- Ditt arbete i din religionskunskapsbok.
- Det du visar på det avslutande, individuella testet.
Läroplanskopplingar
Syfte (2)
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
Centralt innehåll (3)
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
Kriterier (9)
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informatinens och källornas användbarhet.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
