<h2>Följande övergripande mål i Läroplanen ligger till grund för arbetsområdet</h2><h2>Följande delar ur kursplanens syfte ligger till grund för arbetsområdet:</h2><p><br data-mce-bogus="1"></p><h2>Följande delar ur kursplanens centrala innehåll ska vi arbeta med:</h2><h2>Viktiga begrepp </h2><p>Addera, subtrahera, term, summa, differens, likhetstecknet, större än, mindre än, fler flest, hälften, dubbelt, jämn, udda, längre, kortare, multiplikation, faktor, produkt, uppställning, växling, talmönster, division, bråk, linje, sida, hörn, kant.</p><h2>Arbetssätt</h2><p>Läromedlet vi använder heter "Favorit - matematik" och är ett finskt läromedel. Matteboken är ett av verktygen som hjälper oss att lära matematik, men inte det enda. Många matematiklektioner är i halvklass och då arbetar vi ofta laborativt med konkret material. Vi använder också våra ipads där det finns olika appar/träningsprogram. </p>
<p> </p><h2>Bedömning</h2><p>På lågstadiet har vi inte några prov som eleverna ska läsa på inför. Ibland använder vi diagnoser för att utvärdera klassens kunskaper inom något område.</p>
<p>Läraren bedömer hela tiden hur väl eleverna har förstått och anpassar undervisningen efter det. I matrisen nedan ser ni de förmågor som eleverna ska ha i slutet av läsåret. Vi klickar i matrisen i slutet av varje termin.</p>

Matematik

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,

förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,

förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och

förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning.

Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal.

Tal i bråkform som del av helhet och del av antal samt hur delarna benämns och uttrycks som enkla bråk. Hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Hur naturliga tal och enkla tal i bråkform används i elevnära situationer.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

Enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks.

Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt samt objekten klot, kon, cylinder och rätblock. Egenskaper hos dessa objekt och deras inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt.

Jämförelser och uppskattningar av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Symmetri i vardagen och hur symmetri kan konstrueras.

Proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Matematik år 2. läsår 22/23

Matriser i planeringen

Uppgifter