Modersmål nederländska ÅK 1- 4 Läsförståelse och skrivfärdighet

Det kan vara svårt att lära sig att läsa på modersmålet om man växer upp i ett land där man främst möter ett annat språk. Genom att mycket detaljerat studera texter kan man träna både ordförrådet, läsförmågan och muntliga färdigheter.

Syfte

• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Centralt Innehåll

Läsa och skriva ÅK 1-3

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.

Läsa och skriva ÅK 4

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

Språkbruk ÅK 1 - 3

• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Språkbruk ÅK 4

• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Synonymer och motsatsord

Viktiga begrepp

Olika ord som har med texters struktur och indelning att göra: titel, alinea, kopje, plaatje, witregel,

Olika grammatiska ord: substantief, werkwoord, adjectief, signaalwoord

Namn på olika texttyper: krantenartikel, verslag van experiment, verhaal, feitentekst

Konkretisering av målen

Första lektionen börjar med ett samtal om hur eleverna jobbar med texter i t.ex. svenska.

Även samtal kring textens form och innehåll, och läsarens förväntningar på innehåll för att uppmärksamma eleverna på att det går att prata om texter på detta sätt.

Förklaring av vilka steg vi kommer att göra när vi läser en text samt vilka texttyper vi kommer att läsa.

Arbetssätt

Läsning och skrivande värvas med diskussioner kring texters innehåll och uppbyggnad. Syftet med de muntliga inslagen är att sätta in texterna i ett sammanhang som ökar förståelsen, samt väcka deras intresse att titta bortom texten. Samtidigt kan eleverna träna på att t.ex. ställa frågor med hjälp av fråge-ord. Vid behov kan läraren i början stå för svaren. Genom att hålla diskussionen under läsningen mycket nära texterna får eleverna en möjlighet att träna på att svara på frågor utan att behöva leta efter ord (eftersom svaren står i texten), och på så sätt får en vana att tala modersmålet.

Enligt Reading to learn-metoden följer man dessa moment:

• Förberedelse för läsning: vad handlar texten om? Vad vet vi om ämnet? Vilka bilder, tabeller, diagram finns det?
• Stycke-för-stycke-läsning: läraren läser hela texten högt, och förklarar innan varje stycke vad det kommer att handla om.
• Detaljerad läsning: riktar elevernas fokus på betydelsebärande information i textens meningar. Läraren skriver i färväg ett manus med ledtrådar till texten. Eleverna markerar de viktiga orden i en papperskopia.
• Gemensam omskrivning: gruppen skapar tillsammans en gemensam modelltext som alla har bidragit till. Eleverna använder de markerade nyckelorden för att skapa egna meningar. Under tiden finns möjlighet att diskutera språk- och skrivregler.
• Individuell omskrivning: Eleverna skriver individuellt en hel eller del av texten, på samma sätt som vid gemensam omskrivning. Man kan använda mini-whiteboards eller kladdpapper för att träna på att skriva egna meningar.

Valda texttyper: tidningsartikel, experiment, berättelse, tidningsartikel igen, eller faktatext

Steg 1: tidningsartikel

Fokus under arbetet med första texten (tidningsartikel) ligger på läsningen och utvecklande av ordförrådd. Vi lägger mycket tid på att sätta in texten i ett sammanhang och skriver en gemensam sammanfattning men inga individuella texter.

Steg 2: experiment

Vid andra texten (instruktion inför ett experiment) ligger fokus på att beskriva något man har gjort. Vi skriver en gemensam text om ett gemensamt experiment, sedan ges möjlighet för eleverna att skriva om individuella experiment. De som kan skriver själv, medan de som behöver mer hjälp kan skriva i par eller med hjälp av läraren.

Steg 3: berättelse

Vid tredje texten uppmärksammar vi strukturen på en berättelse, samt att det kan finnas 'luckor' i texten som man själv behöver fylla i (läsa mellan raderna). Vi skriver en gemensam sammanfattning av berättelsen, sedan ges möjlighet för eleverna att skriva en egen kort berättelse med samma struktur. De som kan skriver själv, medan de som behöver mer hjälp kan skriva i par eller med hjälp av läraren.

Steg 4: faktatext/tidningsartikel - ökad självständighet

 Vid fjärde texten uppmärksammar vi skrivprocessen ännu mer. Alla elever förväntas skriva en egen text.

Elevinflytande

• Eleverna får själva välja ämne för de texter de skriver individuellt.
• Elever får vara med och styra vilka frågor vi tar upp när vi diskuterar texternas innehåll oh sätter in texterna i ett sammanhang.
• eleverna får vara med och välja vilka experiment vi gör.

Bedömning

Eleverna ges möjlighet att utveckla:

• ordförrådet
• förmåga att tala nederländska (med stöd i de texter vi läser)
• strategier för vad man kan göra när man inte vet vad ett ord betyder
• förståelse för texters struktur och språkbruk, utifrån olika genrer
• förmåga att skriva egna texter med stöd i mallar, exempeltexter och ett givet innehåll

Formativ bedömning under läsårets gång.

Efter första texten bedöms deltagande i gruppsamtalen, i syfte att kunna jämföra det med gruppsamtal senare under läsåret. Eleverna ska kunna ställa frågor på nederländska och berätta vilka svar de hittar i texten.

Efter andra texten bedöms hur väl eleverna kan skriva egna meningar på nederländska och följa strukturen för texttypen.

I slutet på vårterminen bedöms båda förmågor på nytt för att synliggöra elevens utveckling under läsåret.

Slutredovisning

Slutredovisningen blir en egen text, som eleven skriver självständigt. Texten ska följa strukturen för texttypen och innehålla hela meningar.

Tid

Planeringen varar ett helt läsår.

Läroplansmål

Syfte

• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
• Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Synonymer och motsatsord.