Fysik och teknik åk 8

S	Abrahamsbergsskolan Trygghet och kunskap utbildningsförvaltningen

 

Högtalaren

              Ljud, Elektromagnetism, Induktion

Fysik och teknik åk 8

Vad är ljud? Hur hör vi? Hur kan ljud påverka oss själva och vår livsmiljö?

I det här arbetsområdet kommer vi lära oss mer om ljud och ni kommer få bygga en alldeles egen högtalare.

 

 

 

Namn:_____________________________________________________

Högtalaren

Uppdrag:

Du ska tillverka en enkel högtalare enligt given beskrivning och ta reda på så mycket som möjligt om hur den fungerar. Därefter ska du själv designa och bygga en högtalare för ett eget valt syfte. Hörlurshögtalare eller subwoofer?

Idéskiss

Bygga högtalare, förstå hur högtalaren fungerar, karaktärisera en bra högtalare, spolens kraftfält, resonans, spränga vinglaset (film), bestämma syfte med högtalaren

Ritning, skiss

Designa en högtalare som passar till syftet.

Bygga

Bygga en egen högtalare.

Utvärdera

Skriftlig rapport (enligt mall) som ska vara inlämnad 25/10.

Skriftligt prov 24/10 som omfattar följande:

·         Följande områden i boken Makro Fysik

-          Magnetism och elektromagnetism (sid. 149-162)

-          Induktion (sid. 163-172)

-          Ljud (sid. 209-226)

·         Sammanfattning av begrepp inom högtalarprojektet (häfte)

·         Puls Teknik (kopierat)

-          Från trumma till MP3

·         Filmer

·         Ljudinstallation i klassrummet

·         Laborationer

Centralt innehåll inom fysiken

·         Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

·         Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

·         Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

·         Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

·         Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

·         Mätningar och mätinstrument (ljudnivåmätare).

·         Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

·         Dokumentation av undersökningar (skriftlig rapport).

Centralt innehåll inom tekniken

·         Tekniska lösningar inom kommunikations- och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni.

·         Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

·         Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

 

 

 

Centrala begrepp

Under fem veckor kommer vi arbeta med arbetsområdet ”Högtalaren”. Här kommer du bland annat lära dig betydelsen av orden i rutan och hur du kan använda dig av dem.

·         ljudvåg                           ●  tinnitus ·         ton                                   ●  ultraljud ·         buller                              ●  infraljud ·         frekvens                        ●  eko ·         våglängd                      ●  magnetiskt kraftfält ·         Hertz  (Hz)                     ● elektromagnet ·         amplitud                        ● induktion      ·         period                                                       ● generator ·         tonstyrka ·         tonhöjd ·         decibel (dB) ·         resonans

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                   

 

 

                                                                

FÖRMÅGOR

 

I arbetsområdet ”Högtalaren” ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att

 

• använda kunskaper i fysik för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
• genomföra systematiska undersökningar i fysik.
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i samhället och naturen.
• Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.
• Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.
• Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer.
• Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
• Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PLANERING OCH HEMUPPGIFTER

Vecka	Planering		Hemuppgift
39	Intro ”Högtalaren" Vad är ljud, frekvens och våglängd? Resonans   Lab. Hur uppstår ljud?   (210-217)		Att göra under veckan: 1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se   2) Skriv förklaringar till veckans begrepp. (ljudvåg, ton, buller, frekvens, våglängd, Hertz (Hz), amplitud, period, tonstyrka, tonhöjd, decibel (dB), resonans)
40	Magneter och magnetiska kraftfält. Elektromagnetism.   Systematisk undersökning: Högtalaren   (151-153, 156-161)		Att göra under veckan: 1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se   2) Skriv förklaringar till veckans begrepp.  (magnetiskt kraftfält, elektromagnet)
41	Ström, magnetfält och rörelse.   Systematisk undersökning: Högtalaren   (164-169, 172)		Att göra under veckan: 1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se   2) Skriv förklaringar till veckans begrepp. (induktion, generator)
42	Örat. Ultraljud och infraljud.   Systematisk undersökning: Högtalaren   (218-226)		Att göra under veckan: 1) Titta på och skriv av anteckningarna från veckans film som finns på flippatmedasa.blogspot.se 2) Skriv förklaringar till veckans begrepp. (tinnitus, ultraljud, infraljud, eko)
43	Systematisk undersökning: Högtalaren Repetition, skriftligt prov torsdag 24/10   Den tekniska rapporten lämnas in senast	Att läsa på:   Fysikboken sid 151-153, 156-169, 172, 210-226 Från trumma till MP3 (Kopierat) Kunskapskraven. flippatmedasa.blogspot.se Egna anteckningar Begreppsförklaringar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kunskapskrav

Högtalaren

Bedömning i fysik

	E	C	A
Förmågan att genomföra systematiska undersökningar.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven redovisar resultatet av någon förändring från högtalarens grundkonstruktion med hjälp av systematisk undersökning.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven redovisar flera förändringar från högtalarens grundkonstruktion med hjälp av systematiska undersökningar och drar motiverade slutsatser.	Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven redovisar flera förändringar från högtalarens grundkonstruktion med hjälp av systematiska undersökningar och drar motiverade slutsatser. Dessutom hittar eleven egna lösningar som undersöks systematiskt.
	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan koppla någon förändring av högtalarens grundkonstruktion till fysikaliska modeller eller teorier.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan koppla flera förändringar av högtalarens grundkonstruktion till fysikaliska modeller eller teorier och visar på samband mellan förändringarna.	Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven kan koppla flera förändringar av högtalarens grundkonstruktion till fysikaliska modeller eller teorier och visar övergripande på samband mellan förändringarna.
	Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven ger något förslag på hur slutkonstruktionen skulle kunna förändras för att förbättras och/eller anger en felkälla.	Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven ger något förslag på hur slutkonstruktionen skulle kunna förändras och beskriver varför förändringen skulle leda till en förbättring och beskriver en felkälla.	Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Eleven ger något förslag på hur slutkonstruktionen skulle kunna förändras och beskriver varför förändringen skulle leda till en förbättring. Eleven ger dessutom förslag på hur felkällor skulle kunna elimineras.
	Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven skriver en rapport i enlighet med mallen för en teknisk rapport.	Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven skriver en rapport i enlighet med mallen för en teknisk rapport.	Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven skriver en rapport i enlighet med mallen för en teknisk rapport.
Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.	Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband.   Kan förklara hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper.   Ljudmiljöns påverkan på hälsan. Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband.   Kan förklara hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper.   Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.   Ljudmiljöns påverkan på hälsan.
	Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Örsteds upptäckt av magnetiskt kraftfält runt en elektrisk ledare. Spole, elektromagnet, elmotor	Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Örsteds upptäckt av magnetiskt kraftfält runt en elektrisk ledare. Spole, elektromagnet, elmotor	Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Örsteds upptäckt av magnetiskt kraftfält runt en elektrisk ledare. Spole, elektromagnet, elmotor

 

Bedömning i teknik

	E	C	A
Identifiera och analysera teknikens lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion.	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven förklara delvis hur en spole, permanentmagnet och ett membran samverkar för att skapa ljud från högtalaren.	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven förklara hur en spole, permanentmagnet och ett membran samverkar för att skapa ljud från högtalaren.	Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Eleven förklara hur en spole, permanentmagnet och ett membran samverkar för att skapa ljud från högtalaren och beskriver hur variationer inom detta samband påverkar resultatet.
	Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven beskriver hur något val av material påverkar högtalarens funktion	Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven beskriver hur något val av material påverkar högtalarens funktion och jämför med något annat tänkbart material.	Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Eleven beskriver hur något val av material påverkar högtalarens funktion och jämför med något annat tänkbart material och beskriver fysikaliskt skillnaden mellan materialen.
Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar.	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar Provar praktiskt en idé som kan förbättra högtalaren och jämför den med tidigare lösningar.	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar. Provar praktiskt en idé som kan förbättra högtalaren, jämför den med tidigare lösningar och drar motiverade slutsatser.	Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar. Utvecklar en metod att praktiskt prova en idé som kan förbättra högtalaren, jämför den med tidigare lösningar och drar motiverade slutsatser.
	Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt Upptäcker kritiska moment i bygget av högtalaren och kan i samråd hitta lösningar.	Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Upptäcker kritiska moment i bygget av högtalaren, kan förklara svårigheterna och ge förslag på lösningar som efter lite utveckling går att genomföra.	Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Upptäcker kritiska moment i bygget av högtalaren, kan förklara svårigheterna och välja en lösning som går att genomföra.
Använda teknikens begrepp och uttrycksformer.	Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Skriver en teknisk rapport som visar arbetet med att tillverka högtalaren.	Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Skriver en teknisk rapport som visar arbetet med att tillverka högtalaren.	Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord. Skriver en teknisk rapport som visar arbetet med att tillverka högtalaren.
Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.	Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Hur har möjligheterna att lagra och återge ljud utvecklats historiskt och vilka har drivkrafterna varit.	Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Hur har möjligheterna att lagra och återge ljud utvecklats historiskt och vilka har drivkrafterna varit.	Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Hur har möjligheterna att lagra och återge ljud utvecklats historiskt och vilka har drivkrafterna varit.
Tekniken påverkan för människa, samhälle och naturnatur.	Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ samhälle och miljö.   Eleven beskriver hur möjligheterna att lagra och återge ljud förändrat våra livsvillkor.	Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ samhälle och miljö.   Eleven beskriver hur möjligheterna att lagra och återge ljud förändrat våra livsvillkor.	Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ samhälle och miljö.   Eleven beskriver hur möjligheterna att lagra och återge ljud förändrat våra livsvillkor.

 

 

 

 

Sammanfattning av begrepp inom högtalarprojektet  

 

Kunna förklara hur ljud uppstår och breder ut sig:

Ljud uppstår när något svänger/vibrerar så att det bildas vågor av tätare och glesare molekyler i till exempel luft. Det som svänger kan vara dina stämband, en gitarrsträng eller ett högtalarmembran.

 

Kunna förklara hur ljud kan registreras:

 

Se sidan 218 i boken för tydligare bild.

 

Ljudet leds genom örats delar så här:

Det fångas upp av öronmusslan, leds in i hörselgången, får trumhinnan att vibrera som får hammaren, städet och stigbygeln att vibrera. Stigbygeln vibrerar mot ovala fönstret och skapar vågor i snäckans vätska. Vågorna retar hörselsinnescellerna i snäckan. Hörselsinnescellerna skickar signaler i hörselnerven till hjärnans hörselcentrum

Ljud kan också registreras med teknisk utrustning:

Mikrofon kopplad till ett oscilloskop: Gör om ljudvibrationer till elektriska signaler som visas som vågor på en skärm. Kan visa ljudets frekvens (antal vågor per sekund) och amplitud ljudvågornas styrka (vågens höjd).

 

dB-mätare (decibel från Alexander G Bell): Mäter ljudnivå (ljudets tryck mot vårt öra). En ökning med 10 dB uppfattar vi som en fördubbling av ljudnivån.

 

 

Kunna beskriva ljudets egenskaper

 

Ljud är vibrationer. Hur kan du visa att ljud är vibrationer?

I rymden kan ingen höra dig skrika. Så stod det på reklamen för rymdskräckisen Alien. Det är sant! För i rymden finns ingen materia (inga atomer eller molekyler) som kan skicka vibrationerna vidare.

 

Om ljud ska kunna höras måste det finnas materia som kan skicka vibrationerna vidare. Ju tätare materia, desto snabbare färdas ljudet.

 

Ljudets hastighet i luft:      340 m/s

Ljudets hastighet i vatten: 1500m/s

Ljudets hastighet i järn:     5150m/s

 

Därför hör du tåget i rälsen långt innan du hör det i luften.

 

Tonhöjd talar om ifall ljudet är ljust eller mörkt. Man mäter frekvensen, som är antal vågor/sekund, i Hertz. 1 Hz är 1våg/sekund.

Ljusaste tonen människan kan höra är

20 000Hz (20 000 vågor/sekund)

Mörkaste tonen vi kan höra är 20Hz (20 vågor/sekund)

 

Ljudnivå talar om ifall ljudet är starkt eller svagt och mäts i dB. Man kan också se styrkan på en ljudvågs amplitud som är vågens höjd. Ju högre amplitud desto starkare ljud.

 

 

Ljud kan förstärkas

Om man får något att svänga med vibrationer från en ljudkälla, t ex en gitarrsträng som får gitarrlådan att svänga med, förstärks ljudet för att fler luftmolekyler vibrerar av lådans vibration. Det kallas Resonans (medsvängning).

 

Man kan också förstärka ljud genom att reflektera ljudet till ett ställe. Det gör man med taket och sidoväggarna på scener t ex Solliden.

 

Om man samlar ljudet så förstärker man det också, t..ex stetoskopets slang som samlar ljudet från hjärtat till doktorns öron.

 

 

Kunna ge exempel på ljudmiljöns påverkan på hälsan

 

Starkt ljud kan ge hörselskador. Om vi utsätts flera timmar för 85-90dB kan vi få hörselskador som gör att vi hör sämre (speciellt de ljusaste tonerna) och får tinnitus. Om vi utsätts för 100-110dB skadas hörseln snabbare. Tinnitus är att vi hör en ljus ton ringa i örat hela tiden trots att det är tyst omkring oss. Det kan ge sömnproblem som kan ge hjärt- och kärlsjukdomar på lång sikt.

Buller kan också ge sömnproblem.

 

Kunna ge exempel på hur sambandet mellan elektricitet och magnetism kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning

 

Om man leder ström igenom en spole av koppartråd bildas en elektromagnet i spolens mitt. 

Detta upptäckte Hans Christian Örsted och upptäckten har lett till uppfinningar

som generatorn (Michael Faraday), elmotorn,

högtalaren, transformatorn mm.

Generatorn består av en magnet och en spole som är kopplad till något som får spolen att snurra. Spolen kan sitta ihop med en propeller (turbin) som kan börja snurra av vind, vatten och ånga.

När spolen snurrar i magneten blir det ström i spolen.

 

Om generatorn inte hade uppfunnits hade vi inte haft vägguttag med ström och alla saker vi har som behöver starkare ström än batteriström.

 

Elmotorn består av en spole och en magnet och en strömvändare (kommutator) som är kopplad till spolen. Om spolen får ström (genom strömvändaren) börjar den snurra. En elmotor är byggd som en generator men är motsatsen till den. Generatorn ger ström av snurr- elmotorn ger snurr av ström. Elmotorer sitter i fläktar, borrmaskiner, rulltrappor, hissar, allt som rör sig med hjälp av el.

 

 

Kunna ge exempel på en upptäckt betydelse för människans livsvillkor:

 

Ta Örsteds upptäckt av elektromagnetism som har lett till uppfinningarna högtalare, generator, elmotor mm.

Högtalaren i telefoner, hur har telefoner påverkat våra livsvillkor? Vad kan vi göra tack vare telefonerna? Finns det någon negativ påverkan från telefoner (miljö, hälsa?)

 

Generator i kraftverk, vad kan vi göra tack vare ström från våra kraftverk? Finns det någon negativ påverkan från kraftverk (miljö, hälsa)?

 

Elmotor i apparater: Vad kan vi göra tack vare alla våra eldrivna apparater, verktyg? Finns det någon negativ påverkan från vår användning av alla våra elapparater (miljö, hälsa)?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Systematisk undersökning Högtalaren

 

Syfte: Skriv upp vad du vill testa och varför du vill göra undersökningen

Hypotes: Skriv upp vilket/ vilka resultat du tror att du får och varför du tror så.

Material: Skriv upp vad du behöver

Uförande: Beskriv hur du ska göra för att få ett mätbart resultat. Du kan också gärna göra en skiss.

Felkällor: Vad är viktigt att tänka på för att få ett användbart resultat? Vad kan påverka resultatet? Hur påverkas resultatet? Hur undviker du felkällan?

Resultat: Skriv upp dina resultat så att man lätt förstår vad du har mätt (tabell, graf, kurva vad blir bäst?)

Slutsats: Använd dina resultat  och jämför det med din hypotes. Samband?

”Nya” felkällor: Har du upptäckt fler felkällor när du gjorde din mätning? Hur påverkar de resultatet och hur du kan förbättra din metod så att resultatet blir ännu mer pålitligt?

Ny undersökning: Finns det andra undersökningar du kan göra för att få reda på mer om högtalaren? Hur?

 

 

 

 

 

 

Teknisk rapport

Uppbyggnad och innehåll

 

Inledning

·        Presentation av uppgiften.

-         Vad har du konstruerat?

·        Syfte med konstruktionen.

-         Vad vill du ha för resultat och hur har konstruktionens utformning anpassats till syftet?

           Avhandling

·        Skiss som beskriver konstruktionen och hur dess delar sitter i förhållande till varandra.

·        Materialförteckning

·        Verktygsförteckning

·        Arbetsbeskrivning som förklarar hur en högtalare fungerar (teknisk beskrivning) och visar hur du har arbetat och tänkt när du utformat din konstruktion.

-         Varför ser din högtalare ut som den gör? Koppla utformningen till syfte och funktion.

-         Vilka material har du använt och hur bidrar dessa till syfte och funktion?

-         Redovisa hur du systematiskt utformat din högtalare och valt material. Utgå från dina systematiska undersökningar av grundkonstruktionen och din egen konstruktion och jämför olika lösningar.

-         Hur undersökte du vilket resultat olika förändringar i din undersökning ledde till?

-         Fanns det några tänkbara felkällor vid undersökningen och hur kan dessa undvikas?

-         Uppstod det några problem under arbetet och hur hanterade du i så fall dessa?

             Avslutning

·        Hur blev resultatet?

·        Vad blev bra?

·        Vad blev mindre bra?

·        Jämför med ditt syfte och analysera ditt resultat. Skulle man kunna utföra några förändringar som förbättrar konstruktionen. Varför skulle dessa förändringar leda till en förbättring?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Exempel på teknisk rapport: Cittra

Inledning:

Jag har byggt en cittra av en kakburk i plåt. Jag har valt en stor platt burk för att få bra resonans så att cittran låter mer. Strängarna sitter fästade i trälister på burkens två kortsidor och jag har också trälister under strängarna på locket för att de ska kunna svänga bra och kunna ge starkare ljud.

Avhandling:

Skiss: se separat papper.

Material: Kakburk Träbit stor Trälister 4 st Begagnade gitarrsträngar (nylon) Skruv Skruvöglor

Verktyg Plåtsax Såg Syl Kryssmejsel Borrmaskin med 2mm borr Limpistol Sandpapper Penna, sudd, linjal

 

Arbetsbeskrivning:

Jag valde en kakburk för att jag tänker att plåt är ett tätt och tunt material som borde ha lätt att svänga med och ge resonans. Först gjorde jag en öppning i kakburkslocket för att luften i burken ska kunna åka in och ut när strängarna svänger. Annars dämpas burkens resonans.

Det var lättast att klippa med en plåtsax för att den är vassare och smidigare än en avbitartång. Sen sågade jag till en träbit som jag ville ha som stöd inuti kakburken. Det behövs för att burken inte ska vika sig när jag spänner strängarna. Jag hade först tänkt göra en banjo men det verkade för svårt att få halsen så stadig att den inte böjdes in när man spände strängarna.

 

Sen skulle jag göra fäste för strängarna. Jag sågade till två korta lister att sätta på kortsidorna så att jag kunde spika fast dem genom plåten in i träbiten på insidan. Därefter gjorde jag små hål med en syl och skruvade i skruvöglor för att fästa strängarna. Listerna sprack.

 

 Jag sågade till två nya lister och borrade små hål i dem för skruvöglor. Men strängarna gled mellan öglorna och tappade stämningen.

Jag ändrade så att jag satte fast dem som på en gitarr (stallet , se skiss) på ena sidan och behöll skruvöglorna på andra sidan.

När jag knäppte på strängarna lät det inte så mycket och det brummade mot locket. Jag tog loss strängarna igen och limmade dit två små träbitar, på locket, under strängarna så att de skulle komma upp en bit från locket (limpistol funkar bra för att det stelnar snabbt). På en gitarr kallas listen sadel.  Nu lät det mycket bättre och min cittra var äntligen klar att stämma och spela på.

 

Avslutning

Jag hade sparat tid om jag hade förborrat hålen för strängarna och skruvöglorna direkt. Nu fick jag meka med att få bort listerna som jag hade spikat och limmat fast.

 

Från början hade jag fiskelina som strängar men de töjde sig för mycket och inte gick att spänna lika bra. Därför skaffade jag riktiga strängar. Då kunde jag till och med stämma cittran.

 

Att lägga lister under strängarna på locket gjorde stor skillnad för ljudet. Det kanske beror på att de kan svänga bättre och om de kan svänga större svängningar blir det högre amplitud och starkare ljud.

 

Om jag skulle bygga den igen skulle jag vilja byta ut skruvöglorna till riktiga stämskruvar. Strängarna gled lite på skruvöglorna och jag tror att skruvöglorna gängar upp sig lite så jag kunde inte spela länge innan jag behövde stämma igen. Stämskruvar rör sig inte lika lätt. Man kanske kan göra något med bult och mutter istället.