Ekorren Erik

Här är vår pedagogiska planering kring vårt projekt med Ekorren Erik

 

Förskolans pedagogiska planering - FÖPP

(Hämtad ur: Ann S Pihlgren; Undervisning i förskolan s. 138)

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå, förstå? 

a.       Syfte (generativ fråga): varför är kunskapen viktig för människan i världen?  

Hur förhåller jag mig till människor, djur och natur?

 

2. Mål: Från Lpfö 18
   Se kopplingar till läroplanen längre ner på sidan.
   
   
3. Barnens intressen, initiativ, behov: Vilka av barnens intressen, initiativ och behov kan integreras i målområdet? Vilket tema ska presenteras för barnen?

Projekt: Ekorren Erik
Vi anser att vi kan få in mycket i projektet, som ett lekstimulerande arbetssätt där barns lek, fantasi, språk och motorik utvecklas och samtidigt får barnen lära sig om djur och natur. Vi ser även projektet  som en möjlighet  för barnen att använda sina sinnen som smak, lukt, känsel, syn och hörsel. Vi tror att vi kan stimulera barns empatiska förmåga med hjälp av ekorren Erik. 

 

4. Förståelse: Vad ska barngruppen förstå efteråt? Att vi som människor påverkar och är en del av vår natur och därmed värna om växter och djur och varandra.

 

5. Förmågor: Vilka förmågor ska barngruppen utveckla?

Vi vill att barnen ska utveckla sin empatiska förmåga och ha ett varsamt förhållningssätt till sin natur och omgivning. 

 

6. Pedagogens förhållningssätt: Vilka förhållningssätt behöver pedagogen ha i aktiviteten för att lärande ska ske i barngruppen?

Medforskande, närvarande pedagoger som utmanar, ställer frågor och lockar barnen vidare i tänkandet (scaffolding.) Nyfikenhet och tillit till det kompetenta barnet. Lyhördhet för situationen, för barnen och för det som pågår. 

 

Utvärdering: Hur vet vi att vi bidrar till barnens lärande och förståelse?

 

a.      Kriterier: Vad ska utvärderas?
Vi utvärderar barns lärprocesser. Vi utvärderar gruppens kunskaper eftersom vi tänker att barn lär av varandra.

 

b.      Utvärderingssätt: Hur och när ska utvärderingen genomföras?
Vi fotograferar, filmar och för anteckningar. Vi återkopplar tillsammans med barnen. Vi hjälper dem att minnas och försöker ställa utmanande frågor som förhoppningsvis hjälper barnen vidare i tankarna. Vi är lyhörda och observanta på det som pågår. Alla barn kan inte sätta ord på sina nya kunskaper och med det tala om vad de lärt sig. Genom att observera barns lek och samtal är vår förhoppning att se och tolka vad de lärt sig. Ser vi någon skillnad i barns lärande? På våra veckoplaneringar reflekterar vi över hur det blev, varför det blev så och hur vi går vidare. Vi tar hjälp av varandra i arbetslaget eftersom vi alla ser olika saker. Då får vi fler perspektiv. 

  

Aktivitetsplan: Hur ska området påbörjas? Vilka tankar om eventuell fortsättning har vi?

 

1. Aktiviteter: Vilka aktiviteter genomförs?
   Projektet introduceras genom att ekorren Erik kommer och besöker oss på samlingen. Genom att ställa ett par frågor (Var bor ekorren? Vad äter den?) och göra en "mindmap" tar vi reda på barnens förförståelse kring ekorren och på så sätt ta vara på barngruppens variation av tankar och kunskaper. Ekorren Erik följer med till skogen, som (förhoppningsvis) kommer att vara en betydelsefull lärmiljö. Vi återkopplar systematiskt tillsammans med barnen för att se att de tagit till sig det vi har som mål med projektet.

 Språkutveckling kommer att ske genom berättande, sånger, lek och ramsor. Vi utgår från Ekorr'n satt i granen.

Vår ambition är att göra skogsutflykter ett par dagar i veckan för att barnen ska få bekanta sig med miljön ekorren lever i. I skogen finns goda möjligheter att stimulera en allsidig utveckling - såsom lek, fantasi, språk och motorik samt lära sig om djur och natur. Vi tänker att ekorren Erik kommer att ge barnen olika uppdrag.

Vi kommer att undersöka hur ekorrar lever och tanken är att vi skapar ett ekorrbo av insamlat material från skogen. Vidare kommer barnen att få skapa ett träd tillsammans. 

Vi kommer att låta projektet finnas med i allt vi gör och dokumentera i korridoren. Vi använder foton och fakta som sätts upp i barnens höjd som de kan ta del av närsomhelst. Ekorren Erik kommer att bo i vårt tittskåp, väl synligt för barn och föräldrar. Vi tänker att dokumentationen kommer att utökas i takt med att arbetet utvecklas. Barnens intressen styr vilken riktning projektet tar.

 

 

a.      Formativ uppföljning (observation, dokumentation) Hur följs barnens idéer, hypoteser, tankar och teorier upp för att påverka fortsatt undervisning.
Vi fotograferar, filmar och för anteckningar. Vi är lyhörda för det som pågår. Vi observerar barns lek och samtal. Vi minns och återkopplar tillsammans med barnen, bl.a. med hjälp av projektor. Vi försöker ställa utvecklande frågor. Vi reflekterar tillsammans på våra veckoplaneringar. Vi dokumenterar på Unikum men även genom bilder på väggar i barnens höjd.  Genom samtal med föräldrar får vi möjlighet att ta reda på vad barnen berättar hemma och därmed vad de tar till sig.

b.      Lärmiljö ( kontext, material, och tekniker, samverkan och samlärande mellan barnen): Vilken kontext är mest meningsfull?
Vi kommer att ha varierande lärmiljöer - skogen, samlingen, skapande aktiviteter, lekmiljöer.

 

        Hur används kontexten för att stärka lärandet?

• Vilka material och tekniker används?
  Sånger, konkret material (t.ex. bandage, plåster, beska piller... det som sjungs i Ekorr'n satt i granen). Flanosagor, böcker, skapande material som färg, pennor, kritor, toarullar. Naturmaterial som pinnar, kottar, löv. Vi tillför i takt med att projektet utvecklas.
  
  
• Hur kommer barnen att uppmuntras till att samverka, samarbeta i lärande och lära varandra?
  Vi uppmuntrar barn att ta hjälp av varandra, lyssna på och ställa frågor till varandra. Gruppstärkande lekar. Sjunga, skapa, leka, dramatisera tillsammans. Återkoppla  och reflektera tillsammans.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,