Hur ser myrstacken ut och vad gör myrorna därinne?

Vi arbetar med myror och dess stack. Vi jämför myrans boende med vårt eget. Ökar barnens förståelse för att värna om djur och natur. Vi skapar, reflekterar, sjunger, går till skogen. Vi använder många olika material och tekniker, digitalt som analogt.

1.  

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

Vi vill att barnen ska förstå hur en myrstack ser ut, vad den är byggd av och att olika djur bor på olika sätt.

Vi vill också att barnen ska förstå att människor och djur bor i olika hem. 

Vi vill att barnen förstår att vi ska vara rädda om våra djur och naturen. 

Generativ fråga:  Hur ser det ut inne i myrstacken och vad gör myrorna därinne?

        

                        

Syfte: 

1b: MÅL ur Lpfö 18

”Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen”

”Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.”

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnen vet redan i nuläget att myran bor i myrstacken och att vi människor bor i hus. 

De vet att det är många många myror som bor tillsammans. 

Barnen vet också att myran arbetar och bär saker till sin stack. 

Vi har lyssnat in barnen i skogen samt visat bilder, filmklipp som väckt många frågor och tankar hos barnen. Där har vi förstått att barnen redan sitter på kunskaper och förståelse kring just myran. 

 

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

Vi vill att barnen ska förstå och få mer kunskap kring myrorna och myrstacken. 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

Vi vill att barnen ska få möjlighet till att diskutera och samtala samt lyssna på varandra. 

Vi vill att barnen ska få använda olika aktiviteter som tex sång, ramsor, bilder, digitalt, skog och naturvistelse, 

1f: BARNENS BEGREPP

Begrepp vi kommer att vilja ge barnen möjlighet att ta vara på är; Djur, skog, natur, samarbete

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Vi pedagoger vill ha ett öppet och tillåtande arbetssätt. 

Barnen ska få förutsättningar till olika tekniker och material. 

Vi kommer vara både i skog och natur samt nyttja hela förskolan. 

Vi pedagoger vill utmana barnen med öppna frågor där barnen själva får fundera och tänka. 

Vi kommer dela barngruppen för att ge dem möjlighet till att få inflytande på olika sätt, bla komma till tals och få känna att det dem uttrycker tas till vara och är viktigt. 

Vi vill att barnen ska få möjlighet att samarbeta och diskutera. 

 

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

Vi pedagoger behöver leta information, filmklipp, sagor, och bilder kring myrorna och myrstackar, för att kunna inspirera till undervisning som kan öka barnens kunskaper. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

2a: KRITERIER

Se vår egen matris finns i dokument matris för uppföljningar måluppfyllelse, (ligger som fil på OneDrive)

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

Vi sätter upp delmål för att se vart vi är på väg, vart vi vill och vart vi vill vara när projektet är i slutfas. 

I maj, i projektets slutfas, vill vi att barnen har fått förståelse för hur myrorna bor, vad de gör i myrstacken, vad behövs till en myrstack etc. 

Vi vill också kunna se att barnen har fått förståelse om att djur och människor bor olika. 

Vi observerar och dokumenterar.

Vi lyssnar av barnens tankar och funderingar som vi dokumenterar. 

I slutet av sep till okt gör vi våra myror samt skapar vår myrstack. 

Utvärderas i dec. 

Under processens gång måste vi pedagoger lyssna in och läsa av barnens förståelse och kunskaper och intressen, kanske det tar en vändning? 

Vi kommer använda olika material och redskap. 

 

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

3a: STARTAKTIVITET

Vi har gått till skogen och lyssnat in barnens tankar kring myror och myrstackar. 

Vi tittade på en myrstack och har fotat den för att kunna använda den hemma på förskolan. 

Vi har dragit ut en bild på en genomskärning av en myrstack för att ge mer förståelse för hur den ser ut inuti. 

I skogen samlade vi kottar och pinnar för att skapa myror. 

Nu vill vi fortsätta arbetet med att skapa våra myror för att sedan gå vidare med stacken. Men, vi skyndar långsamt framåt!

 

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

Vi lyssnar av barnen, ställer frågor för att vi ska kunna förstå vad barnen har fått med sig under projektets gång. Det får vi göra flera gånger om för att se över vart vi är på väg. 

Givetvis ska barnens tankar tas till vara och aktiviteterna bygger också på deras intressen. 

Vi vill ge input och skapa förutsättningar för att komma framåt som vi tänkt men också ha med oss som pedagoger att det kan ändras under gången. 

 ska ni kontinuerligt följa upp det som sker och fånga barnens lärprocesser, hypoteser, frågor, tankar etc, så att de kan lyftas in i planeringen av de fortsatta aktiviteterna. Ni planerar alltså för hur och när ni kan stoppa ner fler saker i er "planeringsryggsäck". (Läs mer sid 172 - 173)

Formativ uppföljning:

3c: LÄRMILJÖ

Lärmiljö:

Vi vill ha en utmanande lärmiljö, med olika redskap, material som tex färg, kottar, pinnar och det ska finnas tillgängligt. Vi vill att barnen ska nyttja förskolans olika rum tex ateljé för att kunna skapa och bygga myror och myrstackar. 

Vi kommer givetvis använda skogen som miljö för att ge barnen möjlighet till det arbete vi tänkt utifrån deras intresse kring myror. 

Vi kommer också använda digitala verktyg för att projektera filmklipp, sånger. 

Vi använder också digitala verktyg  för att kunna ta bilder både på myror samt våra egna hem för att kunna jämföra och öka barnens förståelse och kunskap kring detta. 

Vi delar vår barngrupp vid behov utifrån aktivitet för att ge barnen förutsättning till social trygghet samt att kunna diskutera och samtala med varandra. Det gynnar också arbetet för oss pedagoger för att vi ska kunna ha möjlighet för att se och förstå vad barnen har fått med sig för kunskaper och förståelse. 

Vi gör om och om igen, lyssnar av, skyndar sakta. Vi kan också skapa på flera olika sätt samt med olika material. 

Möbleringen får vi anpassa så att vi har förberett i tex ateljén när vi ska skapa. Så färg och material som kottar och pinnar mm finns tillgängligt. 

Vi har alltid möjlighet att skriva ner barnens tankar under varje projekttillfälle för att kunna få reda på vart vi är på väg. 

Vi börjar tillfällena med en kort reflektion med hjälp av bilder för att upprepa vad vi gjort för att väcka barnens samtal, intresse just där och då. 

Vi ger barnen möjlighet till samarbete och samtal vid varje tillfälle, dels genom att vi ibland delar oss, vi ställer utmanande frågor samt låter barnen samtala och vi ger input och benämner olika begrepp. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.