Dibbers planeringsmall för undervisning

1. Undervisningsplanering

En undervisningsplanering ska besvara alla dessa frågor

Vad ska läras ut? (Vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering)
Varför? (Syfte med undervisningen) Vi ska titta efter hösttecken, och även hitta naturmaterial att ta med oss till förskolan. Vi vill också att barnen ska få känna lugn och välbefinnande samt öva på grovmotoriken genom att gå i olika terräng, utforska och leka i skogen. Att på ett lekfullt sätt utveckla sitt lärande i olika miljöer.
Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?) Vi kommer att gå tillsammans med våra tvärgrupper, marsvin, kaniner tillsammans med Maria och Johanna. Aporna går med Margareta och Carro. Varje eller varannan vecka siktar vi på att göra dessa utflykter. Barnen får säga innan vad dom tror att vi ska hitta. Vi bestämmer tillsammans med barnen vad vi ska ta med oss tillbaka till förskolan för att använda till vårt uterum, både till lek och skapande. Vi tar med oss frukt och har samling i skogen när vi kommer fram. Då kan man passa på att använda sina olika sinnen (lyssna efter olika ljud, vad ser man och vad känner man för lukt/smak).

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? Vi samtalar och stannar till och tittar och undersöker under promenaden, i skogen samt samtalar på samlingen. Genom att t.ex. ta kort på ett träd under varje tillfälle kan vi se hur det ändrar skepnad under hösten.

Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)
Maria och Johanna ansvarar för genomförande och dokumentation för marsvin och kaniner. Margareta och Carro ansvarar för genomförande och dokumentation för aporna.

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

Alla barn har fått möjlighet att upptäcka och utforska genom lek och sina sinnen. Alla barnen har fått möjlighet att skapa något utifrån vad vi har hittat i skogen.

_____________________________________________________________________

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”

Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle;

Hur går det? Hur gick det?

Vi kom aldrig i väg till skogen så ofta som vi ville. Vi kunde tyvärr ej gå i mindre grupper (tvärgrupperna). Vi fick gå allihopa tillsammans istället. Men de gånger vi kom iväg så spanade vi efter hösttecken och samlade vi naturmaterial som vi tog med tillbaka till förskolan. Vi samtalade med barnen om vad vi såg och upplevde i naturen tillsammans.

Varför tror du att det blir/blev så?

Vi kom inte iväg så ofta och i mindre grupper pga av personalbrist (sjukskrivningar, minskad personaltäthet). För lite planeringstid.

Vad fångar barnens intresse?

Barnen pratar ofta om att de vill gå till skogen, de älskar allt som har med skogen att göra, att klättra och leka i naturen.

Vilka lärstrategier använder barnen?
Vilka reflektioner gör barnen?

Vi har reflekterat i storgrupp innan vad barnen tror att de kommer se /hitta/uppleva (någon trodde vi skulle hitta giraffer och zebror i skogen, förväntningarna var höga). Vi har även reflekterat tillsammans i stor grupp (tittat på bilder från utflykten på projektorn). Barnen tyckte att det var kul att se sig själva på bild och ropade till varje gång de såg sig själva och de berättade vad de gjorde/vad de såg. Vi pratade om vilka djur som faktiskt bor i den svenska skogen och vi hade turen att se några ekorrar.

Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?

De är nyfikna på olika svampar/bär/växter/träd, ställer frågor och lyssnar uppmärksamt när vi berättar.

Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga kön, könsindentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggningen).

Stort ålderspann och funktionsvariationer i gruppen (i behov av närhet av vuxen) gjorde det svårt att möta allas behov.

Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen

_________________________________________________________________________________________

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

Analysfrågor att ställa er;

Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” - reflektionen?

Vi måste dela in barnen i mindre grupper (efter mognad).

Vi behöver mer planeringstid för att kunna förbereda utflykter.

Vi behöver ha en bra personaltäthet för att möta allas behov.

Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

Barnen har fått varit i och upplevt skogen!

Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen?

Tillräckligt med personal och planeringstid.

______________________________________________________________________________________

4. Nästa steg

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys

Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

Att fortsätta gå till skogen och se hur årstiderna förändras. Njuta av att vara i naturen.

Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Leka mer i skog och natur, utemattematik, mer undervisning i skogen.

Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?

Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?

Vi tar in barnens önskemål och reflektioner och använder det som grund till våra planeringar.

Vad/vilken kunskap behöver pedagogen söka för att komma vidare?
Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga i förskolans utbildning?

Genom det vi delar på Instagram/Unikum och det vi berättar med bilder i hallen/väggar och vid hämtningar och lämning.

Hur kan vi förändra våra undervisningsmiljöer?

Skogen Månen

Matriser i planeringen

Uppgifter