Årstider

Öka barnens förståelse och intresse för olika årstider och naturens växlingar

1. Undervisningsplanering (pedagogisk planering) 

Varför? (Syfte med undervisningen/aktiviteten/temat/projektet)

 Vi vill att barnen ska få kunskap om de fyra årstiderna och naturens växlingar. Med hjälp av ett årshjul och ett årtstidsträd fånga barnens intresse för naturen.  Genom besök i skogen, skapande och ett medupptäckande arbetssätt 

Här skriver ni vad ni vill uppnå med aktiviteten/projektet/temat. Beskriv ni vad ni vill att barnen ska lära sig och utvecklas kring, och beskriv hur ni medvetet ska agera, utföra, förhålla er etc. för att nå ert mål och syfte med aktiviteten/projektet/temat. DVS vilket förändrat kunnande vill vi ge barnen?

 Barnen skall kunna veta skillnaden på de olika årstiderna och vad de heter

vad händer under de olika årstiderna i skogen?

vad händer med vädret?

vad gör djuren när det blir tex höst och år

 

Hur ska undervisningen genomföras? (aktiviteten/temat/projektet)

Vi går till skogen hela gruppen en gång i veckan. Barnen får olika uppgifter av någon av lärvännern tex att hitta något som hör till naturen och något som inte hör till naturen.

 Vi plockar löv och sätter upp i vårt träd, tar med skräp från skogen.

Med hjälp av ett årshjul pratar  vi om olika månader och årstider. Barnen får fundera på vilken årstid och månad det fylller år

Vi pratar om olika veckodagar och vad som händer under veckan

 

 

 

Här beskriver ni vad ni tänker göra, en detaljplanering med vem som är ansvarig för vad, vilka dagar, vilka barn, vad tillfällena ska innehålla; tex i arbetet med tema hösten ska vi göra detta och detta, och vi delar gruppen si och så, den pedagogen är ansvarig för, vi kommer gå på utflykter dit och dit, vi kommer att skapa si och så och avsluta med vernissage med dropin-kaffe för föräldrarna…

 

I Unikum så klickar du in de delar av LpFö du vill koppla till planeringen.

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

  Vi gör en pärm där vi dokumenterar vårt arbete tillsammans med barnen. Vi sätter in bilder och samtalar med barnen och skriver ner deras kommentarer och tankar funderar vidare tillsammans med lärvännerna

Här beskriver du när och hur ni under projektet/temats gång samtalar med barnen om det ni arbetar med, och var och hur ni dokumenterar samtalen.

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

 Alla Gullvivor

Här beskriver ni vilka barn som ska vara med; är det hela avdelningen, alla femåringar eller…?

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

 Att alla barn kan namnet på alla årstider

Att barnen vet vilken månad och årstid de fyller år

Att barnen vet vad som händer vid de olika årstiderna

Veta 5 olika djur som bor i vår närmiljö 

Veta 2 saker som man inte får göra i naturen

vet vilka alla våra lärvänner är.

 Tex: Alla barn som deltagit ska känna till någon eller flera av våra vanligaste svampar.

 Alla barn ska ha fått delta i skapande av svampar i lera.

 Alla barn har fått måla/rita svampar då vi erbjudit olika material som vattenfärg, pastellkritor, kolkritor etc.

 Vi har gjort 4 skogsutflykter då vi plockat svamp och lärt om dessa med hjälp av svampboken.

 Vi har tillsamman gjort en saga; ”De tre Svamparna Buse” som vi sedan filmatiserade i paddan.

 Vi har haft en svamputställning med dropin-kaffe för vårdnadshavarna, där barnen fått visa och berätta om sina alster.

 Vi har visat vår film på bioduk för vårdnadshavarna.

 

Uppföljning: (skriv datum och en kort beskrivning av nuläget, vad vi gjort eller inte gjort):

 Vi har gjort ett gemensamt årshjul som sitter på väggen i grönarummet

Ett stort träd i ateljén/matsalen där vi dekorerat med löv vi plockat i skogen.

Nästa gruppplanering 

(Detta görs minst en gång i månaden då avd. har sin planeringstid eller oftare, som en av de viktigare punkterna)

datum:

datum: ... 

Resultat: (Hur gick det?)

Såhär har barnen utvecklats av aktiviteten/projektet: (resultat= vilket förändrat kunnande har vårt arbete gett barnen):

EXMPELTEXT: Barngruppen som deltagit i projekt skogens svampar har varit åtta till antalet. När vi påbörjade arbetet så var det bara tre barn som kunde namnet på eller kände igen några av våra svampar i skogen. Vid temats slut samtalade vi med barnen i en samling om vad vi lärt oss om svampar, och kunde då konstatera att samtliga barn kunde namnge och beskriva olika svampar. Några barn kunde väldigt många svampsorter, medan två av barnen hade lärt sig om tre svampsorter. Alla barn har skapat svampar antingen i lera eller målat och ritat, utefter vad de själva visade mest intresse för.

 

OBS! Lathund för Dibbers planeringsmall för undervisning i Unikum

Innan publicering av planeringen i skolbanken så ska ni ha:

Tagit bort bilden och texten ovanför ”1. Undervisningsplanering”.

Skrivit om ingresstexten.

Om ni vill, byta till en bild som passar aktuell planering.

Klippt ur punkt 2, 3 o 4. Dessa ska sedan klistras in i planeringen när den är tilldelad till avdelning eller barn. Ni klistrar in den under ”Reflektion enbart för personal”. Syftet är att ni då ska ha med er dessa frågor när ni reflekterar. Det går inte i dagsläget att få frågorna där direkt, tyvärr.

 

2. Reflektion

Reflektion är att lägga alla tankarna på ”bordet”.

(Reflektionsfrågor att utgå ifrån – välj ut de som är relevanta för detta tillfälle, frågorna nedan är förslag, kommer ni på nåt annat så är det bra!)

Vad fångar barnens intresse?

Vilka lärstrategier använder barnen? (Hur har barnen tagit in de nya kunskaperna?)

Vilka reflektioner gör barnen?

Vilka tecken ser vi på att barnen lär sig det avsedda?

Var det något som begränsade barnens val, intresse och lärande? (pga. kön, könsidentitet, funktionsvariation, etnisk tillhörighet, ålder, trosuppfattning eller sexuell läggning?)

Hur påverkar ert förhållningssätt undervisningen?

 

3. Analys

Analys är att se mönster och dra slutsatser utifrån reflektionen ”det som ligger på bordet”

En analys beskriver varför vi fick de resultat som redovisats.

Vad var det vi medvetet gjorde som var avgörande för resultatet?

Hur har vi sett varje enskilt barns förändrade kunnande och är det i så fall en direkt följd av den verksamhet vi genomfört?

Har vi planerat tillräckligt tydligt kring syfte och mål för att kunna se att vårt medvetna pedagogiska arbete har lett oss i mål?

Vilka generella mönster kan vi se utifrån ”det som ligger på bordet” -reflektionen?

Vad har vi uppnått i förhållande till uppsatta mål?

Vad behöver utvecklas för att öka måluppfyllelsen? 

Detta var särskilt bra: (framgångsfaktorer, varför blev det så?)

EXEMPELTEXT: Vår planering som var underbyggd med läroplanen, vår likabehandlingsplan och vi i arbetslaget hade en samsyn på vad vi ville att barnen skulle få med sig för kunskaper vid temats slut, gav ett positivt utfall, där vi tydligt kunde följa barnens lärandeprocess.

Detta var mindre bra: (mindre bra tillfällen, eller tidsåtgång, närvaro, delaktighet etc., varför blev det så?)

EXEMPELTEXT: Som det alltid är i livet så påverkas arbetet ibland av yttre faktorer. Vi ha haft en medarbetare i detta temaarbete som varit frånvarande en del, vilket har gjort att vi fått skjuta på några aktiviteter och därmed tog temat längre tid än planerat. Vi borde även fördjupat oss mer i detaljplanering, för att på så vis låta svamptemat genomsyra hela förskoledagen, som tex plocka svamp till lunchen, inte bar tillverka egna svampsorter i lera, utan också använt svamparna för att leka med i hemvrån.

 

4. Nästa steg/ Utveckling framåt

Svaren på dessa frågor blir en del av underlaget för fortsatt undervisningsplanering utifrån er analys:

Här skriver ni vad ni behöver arbeta vidare med:

Vill ni fortsätta temat/projektet? Är ni färdiga?

Har temat/projektet gjort att ni i er analys sett att barngruppen behöver arbeta mer med tex normer och värden? Eller har de visat stort teknikintresse? Skapandeintresse?

Behöver ni pedagoger arbeta på annat sätt för att vara effektivare? Hur då?

Behöver ni vara mer detaljerade i era kommande LPP-er? Eller göra tätare lägesavstämningar under temat/projektets gång?

Vad blir ett meningsfullt nästa steg för barnen utifrån nuläget?

Vilka fler uttryckssätt kan vi erbjuda barnen?

Hur kan vi utmana ytterligare med material och lärmiljö?

Hur säkerställer vi att alla barn får inflytande över och utrymme i utbildningen?

---

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och