Texttyper

Under år 7-9 kommer ni att få arbeta med att skriva olika texttyper och lära dig att känna igen texternas kännetecken.

Syfte

Att veta hur olika texttyper är uppbyggda och vad som skiljer dem är något som ni kommer att ha nytta av både inför de Nationella Proven men också inför fortsatta studier.

Alla texttyper har olika kännetecken, skrivs på olika sätt och har olika mottagare. Alla dessa faktorer är avgörande att känna till för att kunna skriva texterna på ett korrekt sätt. Vi kommer att träna på att kunna identifiera de olika texttyperna samt träna på att skriva flera olika texter av olika slag. Saker vi kommer att titta extra på är bl.a. mottagare, formellt och informellt språk samt uppbyggnad av de olika texttyperna.

Ni kommer att få träna er på att skriva några texttyper samt repetera kring olika uppbyggnader /kännetecken.

 

Arbetsområde: GENRER - olika texttyper

Det finns olika typer av texter. En del vill roa och andra underhålla. Andra kanske vill informera eller argumentera. I det här momentet kommer vi att öva oss på att skriva olika typer av texter och vad som är typiskt för de olika genrerna.

Konkreta mål:

 

Du kommer att få lära dig:
- strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag
- olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter
- redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier
- beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språklig drag
- skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar

I skolan och i samhället träffar ni på olika texttyper.

Exempel på dessa är:

Argumenterande: insändare, debattinlägg, debattartikel osv.

Berättande: saga, novell, berättelse, deckare, dagbok, brev, mail, dikt, blogginlägg, krönika osv. 

Beskrivande: faktatext, artikel, reportage, referat, författarporträtt, miljöbeskrivningar osv.

Förklarande: faktatext, laborationsrapport, vetenskaplig text  osv.

Utredande: recension, reportage, analys osv.

Instruerande: recept, spelregler, manual osv.

En del texttyper går in i varandra.

Bedömning:

Du kommer att bedömas utifrån följande:
- skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungrande anpassning till texttyp,

- språkliga normer och strukturer

- särdrag som är typiska för genren
- i dina texter få med enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad

 

Undervisning:

Under momentet kommer du inför varje texttyp/genre få:
- läsa en text ur genren
- en genomgång av vad som är typiskt för genren
- skriva en egen text som antingen innehåller eller beskriver de särdrag som är typiska för genren

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.

Uppgifter

Novell "Min granne är en mördare"

Novellskrivning “Min granne är en mördare”

Varför ska du göra det här?

Du ska få lära dig

- novellens uppbyggnad

- berättelsekurvan, dramaturgi

- skriva beskrivande och gestaltande   Film om gestaltning beskrivning

- Ge kamratrespons

Typiska drag för en novell:

• Texten är kort.

• Man kommer direkt in i handlingen.

• En händelse beskrivs.

• Det finns inte så många personer i berättelsen.

• Miljön och personerna beskrivs.

• Beskrivningarna görs med värdeladdade ord.

• Författaren gör återblickar.

• Det finns en vändpunkt.

• Det blir en förändring mellan början och slutet.

• Den berättande texten är i dåtid.

• Dialogen är i nutid. Talspråksformer är vanliga.

• Ofta används sägeverb efter replikerna i dialogen.

• Slutet är överraskande och/eller tänkvärt.

Vad är en novell?

Novell del 1

Novell 2

En novell är en kort, berättande text som är skriven för att roa och berätta något. Genom att läsa berättelser lever man sig in i andra människors liv och tankar.

Författaren målar med orden så att läsaren kan se personer och platser framför sig.

Men hur skapar man spänning? Oftast använder man ett problem

eller en konflikt och bygger berättelsen efter en speciell modell.

Modellen kan beskrivas så här:

1. Miljön och personerna presenteras och vi ställs inför ett problem.

2. Konflikten växer. Problemet byggs på. Hur ska det gå?

3. Det kommer en vändpunkt. Personerna kommer till insikt och problemet blir löst.

4. Berättelsen avslutas, lyckligt eller olyckligt.

Hur gör du?

Se introduktionsfilmen och fundera vad som hände sen. Det du får se är inledningen och lite upptrappning.

• Vad såg killen?
• Vad tror du egentligen hände i huset mittemot?
• Vad tror du händer nu med den nyfikna killen?
• Känner du dina grannar? Vad vet du om dem? (lämpligt att koppla samtalet till personlig integritet kanske)
• Hur mycket får man titta över staketet och lyssna genom väggarna… egentligen?

Du kan använda dig av filmsnutten om du vill.

Novell

Du börjar med att läsa "Duell i sal 17" och gör tillhörande frågor.

duell-i-sal-17 word.docx

Frågor till novellen Duell i sal 17 (1).docx

Steg 2: läsa "Den första kärleken" och analysera den.

Den första kärleken av Tage Danielsson.docx

Novellanalys enkel.docx

Referat

KONSTEN ATT SKRIVA REFERAT.pdf

MALL_ Referat .docx

Krönika del 1

Innehåll:

• Genomgång av krönikans uppbyggnad och kännetecken
• Tips och idéer vad du kan skriva om
• Skrivmall
• Läsa elevexempel

Du skriver din krönika på word-dokumentet - Teams så att jag kan följa med i processen och kan stötta dig på bästa sätt.

MALL_ Krönika.docx

Krönika Du är inte ditt betyg!.pdf